måndag, augusti 13, 2001

Thailand 2001 - Dag 4

Bangkok måndag den 13 augusti

Idag har vi råkat ut för ett klassiskt exempel på bondfångeri. Och vi gick nästan på det också. Det hade sina sidor att krångla sig ur det hela.

Som jag tidigare har skrivit kör det i Bangkok omkring mestadels Tuk-tuk som är en slags korsning av en bakåtvänd flakmoppe och en taxi. Egentligen skulle vi idag se ”The temple of the emerald Buddha” som är ett område fullt med exceptionellt vackra och enastående tempel. Men vi skulle inte komma in sa en man på utsidan. Det var i o f s mycket riktigt eftersom jag hade kortbyxor på mig och det är inte tillåtet. Mannen var mycket trevlig och på knagglig engelska förklarade denne Thailändare att vi gott och väl i stället kunde åka och titta på den ”stående Buddhan”, an annan jättelik staty förgylld i guld. Han frågade var vi kom ifrån och var allmänt trevlig och verkade berest. Naturligtvis hade han släktingar i Sverige vilket naturligtvis gjorde honom ännu mera trovärdig (det är ju A och O när det gäller försäljning och retorik, få din potentiella kund/lyssnare att fatta förtroende för dig. Det gör man bäst under de allra första sekunderna, sen är det kört). Nå denne trevlige, bereste och harmlösa gamla mannen som dessutom utgav sig för att vara lärare hittade som av en händelse en Tuk-tuk som skulle föra oss till dessa turistmål, och om vi nu av en händelse skulle vara intresserade av att köpa väldigt bra skräddarsydda kläder till ett otroligt pris (det råkade nämligen vara en fasion-tävling i Bangkok) skulel vi naturligtvis passa på, men Tuk-tuk skulle ta oss runt till det obetydliga priset av 40 Bath (10 kr). Redan där borde man ju ana oråd. Men mannen verkade ju som sagt trevlig och vi skulle få en liten tur och se på stadens otroliga turistattraktioner, ja då kunde det ju inte skada att titta lite på kläder som jag ju ändå har tänkt mig att köpa. Att sy upp en kostym här i Thailand är nämligen väldigt förmånligt trots allt.

Tuk-tuk-föraren tog oss mycket riktigt till den stående Buddhan, en magnifik staty. Theresia släppte sedan ut nio fåglar från en bur. Det är nämligen en Thailändsk tradition. Man säljer fåglar i bur som man sedan köper och släpper ut för att ge dem friheten. Detta sägs då att ge människan i fråga tur. Faktiskt en rätt häftig tanke även om jag inte riktigt förstår detta med att först fånga in fåglarna för att sedan släppa ut dem. Men som en symbolisk handlig är det ju faktiskt rätt fint. Det var häftigt att se de 9 fåglarna att flyga iväg ut i frihet.

Efter detta lilla besök var det då dags att forslas runt från den ena lyxaffären till den andra. Det var kostymer, juvelerare och det ena med det andra. Jag sa till chauffören att jag vill hem, hem till den och den gatan, men… ”Ni kan väl bara att gå in här, jag är en fattig man och jag får gratis bensin om ni bara kan tänka er att gå in här, bara fem minuter. Ni behöver inte köpa något”. Nå, vi var ju naturligtvis fulla av medlidande och gjorde som denne stackars krake sade men till slut blev det för mycket. Vi gav honom hans 40 Bath och drog därifrån. Garvade gott åt det hela.

Nåja, de lyckades inte at lura oss, men gudarna skall veta att de var sura när man gick ut utan att ha köpt någonting alls. Jag sa bara när vi kom in: ”Jag vet inte vad vi gör här, vi blev körda hit och jag har inte tänkt mig att spendera några pengar”. Så vi klarade oss. Nåja, om sanningen skall fram så köpte vi ett litet smycke, men det hade vi tänkt att köpa ändå. Vi köpte en liten elefant i silver. Elefanterna sägs i Thailand också att bringa lycka och det finns dessutom ganska speciella anledningar till varför Theresia ville ha en sådan. Men ändå, det hade känts bättre att av egen fri vilja gå in hos en juvelerare och köpa istället för att forslas runt som en dum turist som man kan skinna på pengar.


Jag såg i övrigt en annan läskig grej idag. Thailändarna äter gräshoppor, puppor, grodor och annat ”smaskens”. Jag trodde att jag skulle kräkas när jag såg det vidstående. Skulle aldrig aldrig, hur vidsynt jag än anser mig att vara, att stoppa ner en puppa i min mun. Vidrigt såg det ut, som taget ur värsteskräckfilmen. Uaak!


Imorgon får vi väl sätta på oss långbyxor (hur det nu skall gå i denna sanslösa hetta, idag droppade jag ur mig säkerligen flera liter vätska) och se på detta Buddhatempel som sägs vara något av det mest påkostade i världen.

Inga kommentarer: