Dragkampen om Kimberly

Idag har kammarrätten sagt sitt. Kimberly skall tillbaka till sin pappa i Sydafrika. Mamman har gått under jorden efter beskedet.

Jag skall villigt erkänna att jag inte är speciellt insatt i fallet Kimberly annat än genom rapporter från media. Dessa har enligt mitt förmenande varit mycket ensidiga och mer eller mindre från första början tagit parti för mamman. Pappan å sin sida har kategoriskt vägrat att uttala sig. Det är därför svårt att ha en uppfattning om vad som egentligen gäller.

DE FACTOKimberly, liksom hennes syskon, bor från första början hos pappan i Sydafrika (mamman drar hem till Sverige vid skilsmässa).

Så småningom kommer hon tillbaka till Sydafrika och gör anspråk, utan en tanke på barnen, 'dessa barn är mina' säger hon, och för bort, utan pappas vetskap, alla ungarna till Sverige, hon hävdar att 'det är bäst för dem', 'pappan har varit stygg', 'dessa far illa'. Mamma håller sig nu i dagsläget undan trots att rätten sagt sitt.

NÅGRA REFLEKTIONER:
Kimberly rycks nu (just nu) ifrån allt, social kontakt i form av skola o s v, precis det som mamma helhjärtat hävdat som argument till egen fördel. Kimberly och mamman lever på flykt, är det bra signaler för Kimberly?

EN HUND BEGRAVEN
Men någonstans ligger det en hund begraven här. Varför går rätten nästan ensidigt på pappans uppgifter. I vanliga fall brukar rätten vara mycket 'mjäkig' inför sådana uppgifter som mamman framför. Det brukar nästan uteslutande leda till omvänt resultat. Det räcker att modern andas s k 'missförhållanden' för att hon skall få alla på sin sida. Är det något som man inte får reda på beträffande modern eller är det något annat som spökar? Nåväl, sanningen lär vi inte att få reda på. Men detta luktar skämt, även om rätten i och för sig följt lagen samt Haagkonventionen varmed domen får anses tillfredställande. Alltså: man för inte bort barn utan den andra förälderns vetskap och medgivande, f ö precis samma sak som jag råkade ut för varpå mamman i likhet med Kimberlys mor hävdade 'missförhållanden'. Hon anmälde mig icke mindre ett 20-tal ggr för i princip allt, varav två anmälningar gick till åtal. Hennes åtal ogillades helt.

Men för att återvända till Kimberly. Vad kommer det sig att just detta fall med Kimberly får en sådan mediabevakning? Det är ju inte på något sätt unikt!

I ÖVRIGT
När det gäller flickan kommer hon dessvärre att dras med detta livet ut hur man än bär sig åt i framtiden. Varför? ÄGANDEBEHOV FRÅN MODERNS SIDA. MITT, MITT, MITT... samt en total ovilja till samarbete för 'barnets bästa'!

Dublin 2000 - Dag 11

På planet nu. Kl. 0700. Trött. Trött åter igen. Mycket har hänt de senaste två dagarna. Theresia är inte med på planet. Vi skulle hem till Sverige tillsammans men hon orkar inte att ta det som komma skall. D v s varken föräldrarna eller den kommande rättegången. Hennes mamma har de senaste dagarna ringt sig fördärvad sedan hon fick reda på att jag fanns med Theresia. När hon inte svarade rev hon upp himmel och jord. Hon ringde Teresas pappa varpå han ringde henne och undrade vad som stod på. Där stod jag mitt i all uppståndelsen. Till slut orkade Theresia inte att ta det hela, varken med sina föräldrar eller detta med rättegången. Detta besked kom igår kl. 18. Jag var minst sagt förvånad. Till att börja med verkade det hela något oövertänkt men vid närmare eftertanke är det kanske inte så tokig idé.

När det gäller rättegången, sett ur hennes synvinkel, så slipper hon att sätta sig i en intressekonflikt emellan mig, Theresia och rödstrumpan. Hennes föräldrar icke att förglömma.
Men när det gäller hennes föräldrar är situationen knepig. Kort sagt blir de antingen hysteriska eller så får hennes agerande dem att tänka efter. Risken är att de kommer att tro att det hela är mitt påhitt. Det är också högst sannolikt att de kommer till flygplatsen och att det s a s blir jag som får stå för det som Theresia inte vill stå för. Åter igen blir jag, hur det än kommer att förlöpa, en syndabock.

Det finns en möjlighet till, nämligen att det hela är en slug undanmanöver och att jag kommer att få mig stans överraskning

Snart skall planet lyfta.

Kl. 11.00

Det intressanta kommer att inträda i samma ögonblick som jag skall igenom den svenska gränsen. Om jag inte missminner mig alldeles kommer hennes föräldrar att vänta på henne såsom överenskommet. Jag tror knappast att Theresia har ringt idag och meddelat att hon inte tänker att komma hem. Hursomhelst gäller det nu att komma på något underfundigt att säga till dem. Egentligen finns där en hel armada av tänkbara ting jag hade kunnat att kläcka ur mig men jag tror att jag skall hålla mig kort. För dem är jag inget annat än ett monster. Jag har inga direkta avsikter att bättra på mitt anseende heller, ej efter att ha blivit behandlad på det viset. Det jag kommer att säga blir förmodligen: "Theresia låter hälsa att hon för tillfället inte har kraft att tala med er överhuvudtaget" och "i övrigt anser jag att ni uppför er som svin när ni låter egna intressen gå före att er dotter får vara lycklig. Men ju mer ni försöker att lägga krokben för oss desto mer befäster ni vår kärlek"

Vi får se om de överhuvudtaget ids att ta tag i mig. Tror inte det. Men å andra sidan är de (läs modern) rätt så desperat för tillfället. Hon kan nog tänka sig vad som helst. Kanske blir jag t o m haffad för kidnapping??

Kl. 18.30

Föräldrarna kom inte. Däremot tror jag att de pratade med henne. Och det länge. Närmare bestämt från kl. 16.45 till kl. 18.15 när det slutade att tuta upptaget och istället kom "just nu kan vi inte nå…"

Usch jag har onda aningar kring detta. Nu har ligan slagit till igen. Jag kan bara tänka mig Theresia efter en och en halvtimmes mangling med sin mamma. Hon är väl helt tossig igen. Förmodligen förhåller det sig så att hon har sett mig på flygplatsen utan Theresia. Därefter har telefonerna gått varma. Skall jag tippa något så kommer hon inte att ringa idag, inte imorgon. Hon kommer att slaviskt följa sin mors vilja.

Jag hoppas att det inte blir så.

Dublin 2000 - Dag 9

Igår skrattade vi en hel del, d v s ända tills skrattet fastnade i halsen

Efter flytten satt vi i det nya huset själva och roade oss såsom två vuxna gör emellanåt. Framåt eftermiddagen stack vi helt planlöst ner till staden. Det var inte allt för lätt förresten eftersom det inte fanns en enda taxi att uppbringa under en halvtimme. Det fick följaktligen bli bussen.
Vi gick ner på en "snabbkina", d v s ett slags fastfood-ställe men med kinesisk mat. Billigt serverat med plastbestick, ingen alkohol men… himmelskt gott!. Definitivt bland det godaste hittills. Vi framkallade korten som blev mycket bra, i vart fall de bästa korten som jag har på Theresia. Men sen…

Sedan ringde Theresias mamma och Theresia blev mycket ledsen. Hennes mamma hade mer eller mindre bett henne att fara och flyga när hon fick reda på att jag var här. Theresia satt mer eller mindre och grät på krogen där det hände.

Jag tycker att det är så synd detta med hennes mamma som skall lägga sig i hennes liv. Kan hon inte låta Theresia vara lycklig med mig. Måste hon förstöra? Det handlar inte om omtanke om henne. Just nu handlar det om att hon för mig skall bevisa något… jag vet inte vad men att det hela har utvecklat sig till en helt meningslös maktkamp förefaller ganska uppenbart. "Theresia älskar mig och jag älskar Theresia och inget kan stoppa det" skrev jag till henne och det är väl det som är nageln i ögat. Varför hör hon sig inte för hos Jeanette hur det verkligen förhåller sig emellan oss?

Nu skall jag åka ner och möta tjejerna i stan. De är där och käkar lunch med Daniels mamma. Hon är nämligen mycket nyfiken på Theresia och lever i någon sorts uppfattning om att det är synd om alla asiater. Speciellt de bortadopterade. Det skall bli intressant att höra hur det gick.

Dublin 2000 - Dag 8

Idag har vi flyttat. Bakfulla som små ägg ramlade vi (i bokstavlig mening) ut från huset på Silchester för att bli förflyttade till en annan advokatvilla på Temple gardens. Denna gången bor vi hos Daniels bror. Dessa människor har en bättre smak men i likhet med hans syster är de svinrika.

Förresten så har jag idag upptäckt en ny fågelart. Jag har gett den namnet "Los Alarmis". Den är känd för att trivas i rikemanskvarter och ett specifikt kännetäcken hos den är att den har en förmåga att sjunga när d i v element känner sig för om det finns ett snabbt sätt att berika sig på. Denna specifika fågel har också en benägenhet att sjunga ut trots avsaknad av tillfälle och väcker en viss försmädan hos dess mänskliga värdar när den om tidig morgon eller natt ger uttryck för sin paranoja

Hursomhelst så var jag och Theresia i staden (centrum) igår. Vi skulle gå på Moderna Museet men när vi nästan var framme efter någon timmes promenerande och letande kom vi på att det var måndag, vilket innebär att alla muséer är stängda. Vägen till Moderna muséet var något orolig i den meningen att de i Dublin har placerat sina muséer i utkanten av staden och i utkanten av staden bor människor som befinner sig på utkanten. Så t ex hade någon passat på att göra en vägkant till en förträfflig trädgård där denna individ t o m hade satt ut en vakthund att passa sina ägor.

Likaså bekantade vi oss nästan med två adrenalinstinna hannar med klotliknande ögon och med något i blicken som närmast såg ut som dollartecken. Kanske var det inget som man saknar även om bekantskap med lokalbefolkningen annars är eftersträvansvärd.

Efter denna själsligt berikande utflykt var vi så tvungna att vila både fötter och nerver. Detta skedde lämpligen på en av stadens många vattenhål. När vi vilat fötterna var vi manade att vila nerverna, och när vi vilat nerverna så kände vi en oemotståndlig lust att bidra till den Irländska statskassan. Detta skedde lämpligen genom vår omtanke om människor vars alkoholskador måtte kosta Irland en förmögenhet, varför alkoholskatten här inte går av för hackor. Vi bidrog därför med gott samvete med våra penningar.

Ett annat släkte vars omtanke om den Irländska statskassan var betydande var Wojtek-släktet. Plötsligt kände jag mig schizofren när jag hade två andra framför mig. Dessa Wojtekar plus andra som man kände igen po-lacken hade tagit sig till Irland sjövägen och skulle tillbringa två dygn här. Vi får nog simma ut till deras eka idag och se om man kan sänka dem rejält. Vi lyckades inte igår och fick ta till livbojen i form av en taxi som irrade omkring efter stormen.

Dublin 2000 - Dag 6

Idag gick allt i slow motion. Inte många knop om man säger så. Vaknade med rejält ont i håret och var uppe någon timme för att sedan somna igen.

Framåt eftermiddagen kom "Professorn" en stund och stannade tills vi gick ut och käkade på en restaurang, MAO, med ett postmodernt utseende. De serverade mestadels asiatiskt käk. Mycket gott. Det lustiga var att det bara jobbade 2-3 asiater där. Dessutom, under tiden som vi var där "gick" strömmen 4-5 ggr. De hade väl inte betalat strömmen he, he.

Efteråt gick vi en sväng på en lång pir som finns här och sedan hem igen.

På kvällen TV. Theresia är lite sjuk. Teresa tror jag börjar att "gilla" mig, från att från början varit lite avståndstagande pratar hon en del med mig nu. Daniel lyser med sin frånvaro. Jobbar väl en hel del.

I övrigt skall vi snart flytta till en annan villa. Familjen kommer hem snart

Dublin 2000 - Dag 5

Det är ganska lustigt att se hur ovana Irländarna är vid att se folk av olika raser tillsammans. På puben satt ett äldre par och formligen "glodde ögonen ur sig" p g a mig och Theresia. Men de har tydligen inte haft någon invandring att tala om tills för något år sedan

Vi gick hem så småningom och här hemma hade det kommit en vän förr att hälsa på.. Han är professor vid universitetet i Brighton. En beläst snubbe som undervisade i nationalekonomi och hade ett gott grepp om copyrighten. Självfallet hade jag en del frågor vad det gäller "fair use" inom copyrighten, d v s de fall där det anses befogat att använda sig av copyrightskyddat material utan att inhämta tillstånd av copyrightinnehavaren.

Senare på kvällen var jag mer eller mindre tvingad att följa med "Professorn" och Daniel till puben. Theresia uttryckte nämligen något i stil med "nu skall pojkarna gå på puben så stannar vi här". Det var så där lagom kul. Jag blev dessutom rejält på örat.

Dublin 2000 - Dag 4

Dagen idag utvecklade sig till att bli riktigt trevlig så småningom.

Hon surade och surade och surade. Hela dagen. Vi pratade hon surade. Vi badade, hon surade. Vi åt, hon surade. Men plötsligt vid 21-tiden slutade hon. Det var mer eller mindre som att vända på en hand.

På kvällen och natten hade vi jätteroligt, och då menar jag verkligen roligt. Det är nästan som om vi lever i två ytterligheter. Hursomhelst hade jag somnat vid 20 och vaknade en timme senare och Theresia var så där jättegullig och vi hade sådär mysigt som vi kan ha. Pratade och skrattade. Musiken var på och stämningen het på topp. Vi åkte in till Dublin vid 23 och skulle träffa Teresa och Daniel på ett ställe som heter " The Sugarclub". Teresa ballade ur, hon åkte på någon infektion och var dålig men Daniel var där. Daniel håller i en liten firma som jobbar med kaffemaskiner och diverse kaffeprodukter. Han var där med ett par Italienska kunder som var lite tråkiga. Men jag och Theresia hade så skoj så jag minns inte när vi haft så roligt sist. Vi dansade, pratade pussades.

The Sugerclub var ett ganska originellt ställe. En biograf omgjord till ett musikställe. Man satt som i en biografsalong, i rader, men de hade bytt ut stolarna till stolar med bord. Biografkänsla fanns kvar ändå. På sidorna, eller i vart fall på en sida ovanför lokalen fanns baren. I biografsallongen serverade de

De spelade juste musik. Jazz. Kanske börjar man att bli gammal, vad vet jag, men jag trivs inte längre så bra på diskotek som jag gjorde förut. Varje gång som jag har varit på ett sådant ställe mår jag pyton. Tycker bara att det hela är en "köttmarknad". Det där var annorlunda, och så var Theresia sådär gullig mot mig hela kvällen. Inga "bjuda-ut-sig-varianter" Det var jag som gällde. Kort sagt, vi hade skitskoj med varann.

Från stället tog vi en "taxi". Det var en vagn som man satt två personer i och som drogs av en kille som sprang. Det kändes nästan lite förnedrande att sitta där som en pascha medan en kille sprang där och drog oss, men lite skoj samtidigt måste jag erkänna. Han tog oss till McDonald's. F ö bestod hela mitt matintag idag av McDonald's. Tre (!!!) ggr. Nu har jag fått nog trots att jag älskar McDonald's. Sedan åkte vi hem i en riktig taxi.

De har ett ganska lustigt system här. Vid taxistationerna samlar man ihop folk som skall åt samma håll, sedan får man en biljett med ett fast pris som man betalar innan färden påbörjas och sedan kör de runt och lämnar av folk. Effektivt och billigt för kunden samtidigt som taxichaufförerna tjänar mera på effektiviteten. Kanske något för Sverige att ta efter.

Dublin 2000 - Dag 3

Idag hade Theresia tydligen bestämt sig för att tillbringa dagen med mig. Destination efter frukost: Guinness bryggerier. Sagt och gjort. Vi tog oss in till stan. På vägen till Guinness skulle vi titta på en kyrka men denna tog inträde. Mot alla katolska principer tar alltså en kyrka betalt för att få komma in. Jag tyckte att det var rent ut sagt horribelt. En kyrka skall ju vara en öppen plats för alla människor, oavsett om dessa har pengar eller ej. Oavsett om det råkar vara ett turistmål eller inte. En kyrka är en plats för en stunds eftertanke, en plats att få lugn och ro för själ och sinnen.

Vi vandrade vidare för att komma till Guinness, allt under lättsam och gullig stämning, alltså hand i hand, med små ömhetsbetygelser. Når vi så sett det som fanns att se besökte vi den obligatoriska baren på Guinness där de bjöd på en tappad Guinness på förhoppningsvis det sätt som den skall tappas på. Gott! Jag brukar annars inte tycka om sådana men denna smakade verkligen fint. Kanske hade det inte så mycke att göra med själva smaken utan snarare detta att: här befinner jag mig med den människa som jag älskar och skattar högt, på Irland, i Guinness bryggerier.

Theresia berättade för mig en ganska horribel historia förra gången som hon hade varit där. Det är så att lokalen är avdelad med något som närmast ser ut som ett staket i järn med spetsar längst upp som ser ut som pilar. Förra gången som hon hade varit där, hade en kille försökt att klättra över nämnda staket varpå han tappade greppet och fick en av dessa "pilar" rätt i halsen. Amulanspersonalen fick såga loss staketet varpå killen fick föras till sjukhuset fortfarande med staketet i halsen

Efter denna lilla anekdot köper jag en ganska fräck anorak , helt svart med en vit krage och en ficka på magen för en summa som sved rejält nämligen 550 kr.

Vi går nu därifrån för att få i oss en bit mat. Så småningom bestämmer vi oss för en "Kina". Där får vi mycket god mat. Jag äter anka och Theresia friterad kyckling i sötsur sås. Vi är uppspelta och glada. Vi skriver kort till våra vänner. Knäppa oläsliga kort. Det ena går bara att läsa nerifrån och upp och ett annat hade vi vänt på orden på så att man måste läsa baklänges. Allt varvat med skratt och pussar.

SJÄLVCENSUR

Dublin 2000 - Dag 2

"Kvinnor är ett underligt släkte... De har sina nycker som förnuftet inte begriper. För ett infalls skull, kan de sätta hela sin tillvaros säkerhet på spel. De är aldrig rädda på samma sätt som män".

Theresia lånade min "nalle" här eftersom det är en klocka på den. Nu sitter vi framför TV:n och hon leker med den. Hon ber mig hur man tar fram medelanden på telefonen varpå jag av misstag får upp ett meddelande från mig till henne med innebörden att hon skall fara åt helvete. Meddelandet är skickat i oktober 1999. Samtliga andra som jag skickat av typen "puss" "jag älskar dig", "godnatt" är raderade, men detta snart ett år gala meddelande grinar nu emot mig i telefonrutan. Jag undrar varför, varpå hon säger att hon visst sparat mina andra men att de inte syns i min telefon. Jag raderar meddelandet, är sur och går upp på andra våningen och lägger mig och läser. Hon kommer efter och byter telefon varpå hon skall visa att hon har kvar de andra ta spel en bra stund. Naturligtvis finns det inget annat. Hon har raderat allt utom att hon skall fara åt helvete. Jag frågar varför? Och det ända jag får till svar är att det skall vara lättare för henne att hålla sig ifrån mig. Jag är arg och besviken och så småningom visar jag henne vad jag tycker och tänker om henne genom att dels låta henne läsa brevet till spårlöst försvunnen, dels brevet till hennes mamma när hon gav henne biljetten hit. Det blir hursomhelst en lång natt. Efter att ha varit ovänner glider det så småningom till att Theresia är ledsen och det som gör ont kryper mer och mer upp till ytan. Hon berättar om en händelse ....SJÄLVCENSUR
.... så ledsen så ledsen, och jag tror att jag vet varför hon sparat på detta. Alla säger att jag är en skit, att jag inte är vatten värd, och emellanåt påverkas hon dithän med, äh... Jag vet inte varför man sparar på just detta och raderar allt annat.

Men det hela handlar så mycket för Theresia att inte bli en nickedocka, att inte låta sig styras, att vara självständig, men å andra sidan så rimmar det ju illa med vad som de facto sker. Jag menar att när jag skulle betala en resa så gick det inte för sig, men när mamma gjorde det så var det helt OK. "Jag vill inte behöva att känna tacksamhet" säger hon, men vari ligger skillnaden? "Jag skiter mer i min mamma än vad jag gör i dig".
Undrar om det inte det är tvärt om, eller att det hela bara handlar om prestige och en maktkamp.

"... man utvecklas till en individ, en personlighet, ett jag som inte är något annat än summan av de erfarenheter, där man vunnit eller förlorat prestige och som bara tvingar en till förnyad självhävdelse, till att bli tillvarons mål och mening, till att lyckas som prestigevarelse, bli ett nyttoföremål, utan att ha del av livet, uppträda i en taskspelarpjäs, där alla spelar för alla och alla tror sig ha huvudrollen".

Idag gick tjejerna ut och shoppade i bästa USA-anda medan jag blev "dumpad" med mitt på ett Internetkafé. Jag behövde den tiden att kolla upp min ekonomi och annat. Theresia fick i uppdrag att inhandla ett par kalsonger till mig, vilket hon gjorde. Jag fick de dyraste kalsongerna som jag någonsin har haft, nämligen ett par Calvin Clein, boxer. Pris 110 kr. Det vill till att ta hand om sina käraste ägodelar. Nåväl, sedan gick vi hem via McDonald's.

Jag var jättetrött och la mig för att sova en stund och vaknade igen kring k l 21.00 och var jätterastlös. Tjejerna tittade på TV. Jag ville gå ut. Jag blev sur och menade att man kan titta på TV hemma och påpekade för Theresia att hon själv var av den åsikten hemma i Göteborg. Det blev en del argumenterande och en allmänt tråkig stämning en stund, men inte allt för länge. Theresia gick så småningom och la sig att sova. Själv kunde jag inte det. När klockan hade blivit ungefär 02.00 skulle jag upp till tredje våningen där familjen har sin datautrustning. Jag skulle kolla om det fanns några intressanta ställen att åka till i närheten av Dublin, alltså en liten utflykt som jag och Theresia hade pratat om att göra. Men… LARMET GICK.

Huset är alltså som en mindre fästning. Allt är så genomlarmat spå att det i princip bara fattas elstyrda järnportar på utsidan. Huset var alltså larmat för natten vilket innebär att man inte kan röra sig någon annanstans än mellan sovrummet toaletten och köket. Nu gick jag alltså "fel " och då gick larmet. Allt började at tjuta och blinka och trots att Theresia stängt av larmet illa kvickt fanns där en bil med folk inom en (!) minut. Otroligt. Vi skrattade gott åt det hela och somnade så småningom båda två

Dublin 2000 - Dag 1

Välkomsten igår var mycket trevlig. Först satt vi en stund på ett hotell där Teresa, Theresia och Daniel mötte mig för att sedan åka till ett ställe där alla åt seafood. Det blev ostron lax, räkor osv osv. Framåt kvällen åkte vi hem till dem här. En jättelik advokatvilla med alla de rätta sakerna. D v s antika möbler och svindyra prylar.

Idag har vi varit ute och knallat omkring hela dagen. Jag tror att vi har gått minst en och en halv mil. Jag är helt slut i fötterna nu när vi kom tillbaka. Dublin är en stor stad, drygt en miljon invånare, men sanningen att säga kändes de fler när vi var ute idag.

Det är lite blandade intryck som jag fick av denna stad. Det tristaste är väl att det är så lite grönska och så mycket trafik, avgasorenad trafik. Bussarna formligen spyr ut dieselångor. Det värsta var väl att människorna synes vara mycket vänliga.

Det finns alltid en massa måsten när man besöker en ny stad. Till dessa måsten som turist hör att ta reda på stadens sevärdheter. Ett av dessa beskådade vi idag, nämligen vaxkabinetten. Mindre lyckade vaxdockor men i övrigt fint arrangerat. Utställningen börjar med en barnavdelning och det finns två sätt att komma in. Antingen genom en liten tunnel där man fick krypa in eller den vanliga vägen. Jag tyckte att gångtunneln såg spännande ut och glömde helt att jag har en släng av klaustrofobi. Tunneln var helt svart och gick i en massa kringelikrokar och det kändes som om jag hade varit där i evigheter. Jag var hela tiden på väg att vända. Paniken var nära och jag kom ut sjöblöt. USCH.

Imorgon, i vart fall på mitt program, står att besöka ett dockmuseum. Det skall bli skoj men det hade varit roligare om Jackie var med.

Dublin 2000

"Vägen till Moderna muséet var något orolig i den meningen att de i Dublin har placerat sina muséer i utkanten av staden och i utkanten av staden bor människor som befinner sig på utkanten. Så t ex hade någon passat på att göra en vägkant till en förträfflig trädgård där denna individ t o m hade satt ut en vakthund att passa sina ägor.

Likaså bekantade vi oss nästan med två adrenalinstinna hannar med klotliknande ögon och med något i blicken som närmast såg ut som dollartecken. Kanske var det inget som man saknar även om bekantskap med lokalbefolkningen annars är eftersträvansvärd."

Följ med dag för dag här!

Liseberg en varm sommardag

Att gå på Liseberg en av de få soliga dagar denna sommar var inte direkt någon hit. På fyra timmar hade jag och min dotter hunnit att åka ungefär lika många attraktioner innan vi gav upp och åkte hem. Resten av tiden tillbringade vi nämligen i köer. Liseberg var på ren göteborgska "knökat".

Det är några frågor som jag ställer mig när det ser ut så här, nämligen alla dessa människor som köper ett s k åkpass, alltså att man för c a 250 kr kan åka så mycket som man vill. Fick de valuta för sina pengar? Knappast. Borde inte Liseberg ta ett större ansvar för att besökarna trivs. Borde man inte informera om väntetiderna? Det kan inte vara meningen att man skall behöva att vänta i närmare en timme för att sedan åka en attraktion några få minuter. Skall man verkligen släppa in så många människor på samma gång? Hur skulle en utrymning fungera om något oväntat hände? Hur mår deras personal vid en sådan arbetsbelastning.

Det borde finnas ett intresse hos Lisebergs ledning av detta och inte enbart ett cyniskt pengasug. Det luktar girighet och kortsiktiga intressen och det kommer i längden att slå tillbaka. Det finns ett mycket enkelt sätt att komma tillrätta med detta, nämligen att bestämma maxantalet besökare.

Jag har personligen besökt ställen som drar till sig ett stort intresse, t ex Alcatraz i SF. Visserligen fick jag vänta ett par dagar innan jag fick komma dit men å andra sidan fungerade allt.

Mor och dotter dödar pappan

Mor med två döttrar är idag gripna misstänkta för mord på döttrarnas pappa. Den ena dottern tros att ha stuckit en kniv i halsen på pappan efter att en gemensam middag hade urartat.


Pappan som bodde ihop med en ny kvinna hade bjudit in sina döttrar samt den f d frun till en gemensam middag varpå denna av en okänd anledning urartade. De fåtaliga uppgifterna vittnar om att alla låg och tumlade runt i trädgården varpå någon stack en kniv i halsen på pappan. Den nya frun sprang iväg och larmade polisen.

Det är naturligtvis en mycket tragisk historia. Det finns också allt för lite fakta att ta på för att uttala sig i detta specifika fall, men med tanke på debatten om kvinnomisshandel kontra mansmisshandel är följande värt att omnämna.

Jag vill konstatera att kvinnor slår, dödar, likväl som män gör. Det finns inga skillnader emellan könen när det kommer till provokation och en därpå följande reaktion. Skillnaden ligger snarare i att män av olika anledningar inte anmäler kvinnorna för fysisk misshandel. Den psykiska misshandeln finns överhuvudtaget inte omnämnd i svensk doktrin eller lagtext, men den finns där och jag tror att den av naturliga skäl (fysisk kapacitet) tillämpas flitigare av kvinnor. Följderna blir att statistik (vem som nu tror på den) blir fullkomligt snedvriden.

Vad vill jag nu säga med detta?

Misshandel i alla former är förkastlig men det är människans natur att när en antagonist överträder gränserna så reagerar människan, oavsett om du är man eller kvinna. Tyvärr ligger våldet inom oss såpass djupt inrotat (som dessa djur med en större hjärnkapacitet än de övriga som vi är) att vi tar till det när våra instinkter blir berörda. Vare sig vi är män eller kvinnor händer detta. Skillnaden ligger snarare i att kvinnorna nu har lyckats att skuldbelägga männen eftersom de av intellektuella skäl menar att män inte bör slå kvinnor då dessa inte kan försvara sig lika väl som män kan göra när kvinnor är den parten som brukar våld. Men i grund och botten är det väl frågan om exakt samma sak, nämligen, provokation med en därpå följande reaktion.

KOMMENTARER

http://www.fagelfenix.net/Forum/Board/messageboard.php3?show_message=985&parent=976

Skrivet av Kjelle , 2000-07-25 17:14* IP-Adressen är lagrad. Se FAQ för mer info.

Din attityd hör inte hemma på den här sidan, personligen tycker jag att du kan flytta till nåt land där du har meningsfränder.... Afganistan verkar bra.... Där är kvinnan så förtryckt att du skulle kunna trivas......... Bespara oss dina angrepp på det motsatta, du börjar låta illa...... Om du nu tror på dina egna anklagelser, gör då en polisanmälan, så kan du & dom du anklagar mötas i tingsrätten....... Men glöm inte att "falsk tillvitelse" är ett brott, så........

000726

På tal om idioti - Wojjan har återigen hittat till Kommentera boken. Det var iofs väntat med tanke på det som hände i Norge. Han och några till måste ha fått en kollektiv orgasm. Ja, ursäkta uttrycket men jag kan inte annat. Vad bevisar en enstaka händelse? ... om man samtidigt hänger ut mig på nätet på sin egen hemsida. En sida med två bilder snodda från min sajt samt de sedvanliga lögnerna om dataintrång, virusspridning, mordhot och trakasserier av föreningen FRIS flickvänner m.m.m.m.....rappakalja!... J

Giftermål mellan en tjej och en hund

I Indien gifte sig nyligen en liten flicka med en hund.

Anju, som bruden heter, har nämligen varit mycket otursförföljd den senaste tiden och hon har både brutit armar och ben och bränt sig. Hennes far har då, på inrådan av en astrolog, bestämt att hon skall gifta sig med hunden Bullet för att beveka de onda andarna

- Jag gör det här för att rädda mitt barn. Min farfar arrangerade ett giftermål mellan en släkting och en hund och det fungerade alldeles utmärkt

Försökte att stjäla taxi utan att kunna köra

Två tjejer i Panama skulle häromdagen göra sitt livs kap. De skulle minsann fixa sig en alldeles egen taxibil. Sagt och gjort. Beväpnade med pistol tvingade de till sig en taxibil och kickade ut taxichauffören.

Det var bara ett litet faktum som idioterna hade glömt, nämligen det att ingen av dem kunde köra bil. Taxichauffören kallade i sin tur på polis innan de två damerna hade bättrat på sina körkunskaper

Läs om en galen taxichufför, eller en annan korkad tjuv

Tjejer blir dummare i bikini

En ny vetenskaplig undersökning visar att kvinnor blir korkade av att ta på sig en bikini eller baddräkt.

Jodå det är faktiskt sant detta! En undersökning nyligen genomförd av psykologen Rob Bracey vid universitetet i Sussex visar att när en kvinna tar på sig en bikini blir hon så fixerad av hur hon ser ut att hon knappt kan tänka på annat. Det märkliga är också att ju intelligentare kvinnan är från början desto större blir effekten.

Rob Bracey säger att "när en kvinna har på sig en bikini kan hon inte tänka klart. Delar av hjärnan är konstant sysselsatta med att registrera vad omgivningen har för sig. Kvinnan undrar vad folk tycker och efteråt sitter effekten kvar i flera timmar eller rentav dagar

Barninkast

I Hamburg planerar ett barnhem för införandet av ett inkast för barn för föräldrar som önskar att överge sina barn. Anledningen är att det senaste tiden i Hamburg och andra tyska storstäder hittats många barn som frusit ihjäl sedan de övergivits i kyla utomhus.

Mot dessa fullständigt bisarra planer på genomförandet av ett barninkast d v s en lucka i väggen där föräldrarna kan lämna in sitt barn utan att någon kontroll sker rasar nu en massiv folkopinion. En tysk jurist hävdar dock att ett inkast är helt förenligt med tysk lagstiftning. Barnen skulle i så fall bli statens "egendom" efter två månader och då kunna bortadopteras. "Ångervecka" skulle alltså gälla de två första månaderna för att ge föräldrarna en chans att återta sina barn.

Fisande kor

Nu skall skatt på fisande kor införas i Sverige. Anledningen är att korna genom sitt fisande bidrar till spridningen av växthusgaser.

Jodå, det är faktiskt sant det här. Detta utreds nu på största allvar av en nationalekonom. Han föreslår att kornas fisande skall kosta 640 kronor per ko och år eftersom en vanlig kossa fiser ut ungefär 156 kilo metangas per år.

Frågan är nu när vi människor kommer beläggas med liknande skatter och hur dessa i så fall kommer at kontrolleras. I så fall får väl uttrycket smygfjärt en helt ny innebörd

Gratis kläder till nakna kunder

Ett sjuttiotal nakna personer, både män och kvinnor kunde häromdagen iakttagas vid en klädbutik i Wien. Men vad gjorde alla dessa där spritt språngande nakna?

Anledningen var att en modebutik, Kleider Bauer, kör med helt nya marknadsföringsmetoder. De kunder som kommer nakna utlovas nämligen gratis kläder.

Finns det egentligen någon gräns för vad folk kan göra när något är gratis?

CSN överträffar sig själva igen.

Som student råkar man varje terminsstart för samma elände dvs inlämnande av ansökan om studiemedel och sedan en lång väntan på att de på CSN skall behandla den.

Väl medveten om den tröga byråkratin var jag denna termin välförberedd och för alla eventualiteters skull tog jag med mig skriftliga verifikationer på mina studieresultat, knallade ner till CSN och satte mig ner tillsammans med dryga hundratalet studenter som också satt och väntade. Drygt en och en halvtimme senare blev det så min tur och jag lämnade med vänligt leende på läpparna över mina handlingar och undrade om jag kunde få min ansökan behandlad på en gång. En sådan behandling går till så att CSN kollar om man uppnått studiekravet på 15 poäng per termin och sedan kollar de huruvida man har skulder att betala till dem eller ej. Är allt OK 'trycker de på knappen' och tre bankdagar senare har man pengarna.

Mannen på andra sidan disken upplyser mig på ett högst arrogant sätt att de minsann har tre veckors handläggningstid och att jag inte skall göra mig några illusioner om att jag skall behandlas annorlunda. Min naturliga följdfråga blir då varför han tror att man i så fall gör sig besväret att komma till CSN sitta och vänta i en och en halv timme för att få prata med en handläggare för att sedan bara bli avsnoppad och de skall lägga handlingarna på hög. Något bra svar hade han inte men han hade redan bestämt sig varvid vidare diskussion kändes meningslös. Jag ber då att få prata med hans chef som kommer ut tittar på mina handlingar säger att vad det gäller studieresultaten är det inga problem men att man måste följa turreglerna. En diskussion utvecklar sig och där står vi och argumenterar en bra stund. Sedan jag nu kommit fram till disken och den första handläggaren har vi diskuterat i närmare en halvtimme men de vägrar att behandla min ansökan. En behandling och godkännande hade tagit två till tre minuter. Jag säger så småningom att jag inte klarar att vänta tre veckor, att jag har barn som inte kan gå hungrigt samt att kurserna vid juristlinjen är av en sådan beskaffenhet att varje försening inverkar på studieresultaten. Handläggaren (d v s chefen) ger då med sig och säger att de naturligtvis inte kan vara så 'fyrkantiga' och även om ansökan definitivt inte kan behandlas just denna dag så skall de göra det så snart som möjligt eftersom jag har särskilda skäl.

Jag går därifrån uppskakad och rejält förbannad över inställningen de har till studenter och kan för mitt liv inte förstå varför de vägrade att behandla en fullständig ansökan, med allt på bordet, en behandling som hade tagit två till tre minuter i anspråk men kan tänka sig att tjafsa med mig i över en halvtimme om huruvida de skall behandla eller ej just denna dag. Dock är jag relativt nöjd då min ansökan säkerligen kommer att behandlas snart.

Idag, en vecka senare har CSN fortfarande inte lyft ett finger vid min ansökan om studiemedel!!

Och varje år är det likadant. Fullkomligt oacceptabelt långa köer på CSN:s kontor och en rent ut sagt grisig attityd från handläggarnas sida. Varför gör man inget åt saken? De är ju väl medvetna om att det kommer en anstormning av ansökningar om studiemedel i samband med terminsstart men inget görs för att servicen skall bli bättre. Tvärt om har man nu istället infört ett BETALNUMMER till CSN. Vill man ringa och prata med dem telefonledes kostar det ungefär dubbelt så mycket som ett vanligt samtal! Jag fick vänta närmare tjugo minuter innan jag kom fram till en handläggare idag medan telefonen tickade in pengar åt CSN.

Jo, jo. Om detta handlar myndigheternas serviceskyldighet reglerad i lag. Detta är inget annat än en stor skandal! Men vi studenter finner os snällt i denna behandling och tänker i all stillsamhet att det blir nog bättre nästa år..

Barn som sexualobjekt

Vi går idag mot ett samhälle som med all oönskvärd tydlighet accepterar att barn utnyttjas som sexualobjekt. Det sker på ett smygvist sätt. Jag återkommer till det. Samtidigt ökar anmälningarna till BRIS av barn som blivit sexuellt utnyttjade. Ett förhållande som enligt min uppfattning går som hand i handske.

Efter att idag tittat på programmet småstjärnorna ställer jag mig frågan: vem har kommit på programiden att spöka ut barn i utmanande kläder smink och peruk så att de skall efterlikna sina förebilder på MTV? OK jag kan hålla med om att det ser gulligt ut, d v s i en normal människas ögon. Men med vilken inställning tittar en pedofil på programmet när lilla X iklädd utmanande klänningar och med putande målade röda läppar står och på ett barns vis vickar på rumpan.

En stor klädkedja har för inte så länge sedan börjat att sälja spetsunderkläder i storlekar precis lagom för en åttaåring. Dessa finns i färgerna vitt och svart. Alltså för fortfarande kroppsligt outvecklade barn. Vem köper dessa? Vilka föräldrar gör det? OK barn vill efterlikna sina föräldrar men är det inte en frågan om objektifiering och en sexualisering av barn?

Det är likadant med reklamen som omger oss dagligen. Reklammakaren har nämligen kommit på att det som är lite förbjudet attraherar oss och görs reklamen på det sätt som närmast är att betrakta som en gråzon till vad som är tillåtet kan man sälja mer av sina produkter. Därför omges vi ständigt av reklam i denna gråzon. Ett högst aktuellt exempel i dessa dagar är Apollos reklam för sina resor där man får se en en femton kanske fjortonårig flicka iklädd i en minimal g-string liggande på en luftmadrass och läsande på en tidning.

Men denna objektifiering har även nått 'de fina salongerna' och på Stockholmsoperan uppförs just nu en pjäs som handlar om en fjortonårig flicka som blir kär i en vuxen man varpå ett passionerat käleksdrama följer.

På Internets sexsidor lockar annonsörerna med texter som 'bearly legal' och det talas om Lolitor och småflickor som är tillsammans med vuxna män för första gången och även föräldrar.

Man skulle kunna dra åtskilliga exempel. Jag anser att allt sammantaget leder till en allt större grad av acceptans av att barn utnyttjas på ett högst otillbörligt sätt och dessutom ger dessa sjuka män vatten på sin kvarn. Barn skall vara barn och få lov att vara barn. Inte utnyttjas av kommersiella intressen och några få sjuka mäns önskningar.

Tusen kronor i månaden för böcker

En första tanke som student så här inför terminsstart är ju som vanligt: hur skall jag få råd med alla böcker som krävs.

Det krävs av mig som juriststudent att ofantliga mängder böcker anskaffas. Det handlar för min del om att skaffa fram närmare 2.600 kr för en halv termin. Den andra halvan blir det lika mycket litteratur som skall köpas, alltså i dryga tal kostar mig kurslitteraturen 5.000 kr på en termin.

På CSN har man inte tagit hänsyn till detta på något vis utan vi som studerar juridik och f ö medicin (som ju också har en omfattande kurslitteratur) får lika mycket i studielån som andra som inte alls behöver lika många böcker. Det innebär alltså att jag har ungefär en tusenlapp i månaden mindre i studielån än andra studenter.

Man får väl leva på makaroner igen.

Chef betalade ut socialbidrag – till sig själv

En högt uppsatt chef på en stadsdelsförvaltning i Stockholm har polisanmälts för att under flera års tid betalat ut socialbidrag till sig själv. Den totala summan uppgår till minst 300 000 kronor.

Enhetschefen som är i 50-årsåldern har varje månad betalat ut stora summor pengar till en fullkomligt ovetande före detta bidragstagare. Bedrägeriet har gått till så att chefen genom att skriva på ett papper som sa att bidragstagaren inte själv var kapabel att hämta ut sina pengar har kunnat få ut de pengar som hon beviljade. Det gick till så att sekreteraren skickades till posten för att hämta ut kontanterna som sedan gavs direkt till enhetschefen som egentligen skulle lämna dem vidare till bidragstagaren.

Utbetalningarna har pågått åtminstone sedan 1997 och det är möjligt att de pågått ända sedan 1994. Det betyder alltså att ytterligare hundratusentals kronor har hamnat i enhetschefens ficka.

Detta händer i tider där det det är så svårt att få socialbidrag och det finns många som skulle behövt de här pengarna

För barnens bästa?

Inte nog med att det i svensk rätt i verkligheten inte existerar något 'barnets bästa', eftersom domstolarna vid vårdnadstvist i praktiken bedömer graden av motsättning mellan föräldrarna.

Nu skall fäderna även klämmas på ett skamligt högt underhållsbidrag. Själv har jag min dotter hos mig fem dagar i sträck varannan vecka, alltså närmare hälften av tiden, men det är mamman som får alla mina icke existerande pengar och dessutom ett fett bostadsbidrag. Själv får jag inte en krona i bidrag till dottern men väl en ansenlig hög brev från kronofogden. Eftersom jag älskar min dotter vill jag trots det träffa henne mera. Men det går inte för sig. Anledningen är just bidragssystemet. Mamman skulle nämligen förlora en del eller hela underhållsbidraget om jag fick träffa dottern mera. Barnets bästa i centrum? Kyss mig i häcken.

Wojtek Wybraniec

PS. Artikeln även publicerad i Aftonbladet lördag 15 januari 2000

Spanien anno 1999 - Dag 15

Pa flygplatsen på vag till Sverige, Onsdagen den 29 december 1999 kl 13.40

Jag kanner mig helt forstord. Pratade med Theresia igar och hon skall komma och hamta mig pa flygplatsen, men var valdigt noggrann med att poangtera att hon inte kan stanna darfor att hon skulle hjalpa till och flytta eller vad det var. Vi far val se hur det blir med det. Jag har saknat henne som fan och risken ar val att jag skall ha min vilja igenom igen, naturligtvis vill jag att hon stannar. Jag skall i alla fall forsoka att lata bli att vara sa dar paig igen. Jag alskar ju denna tjej men hon ger mig sa olik signaler hela tiden. Jag menar sa har, sist som hon ringde sa hon att hon alskade mig men igar nar jag pratade ed henne var hon sa dar avstandstagande igen Jag tror inte riktigt att hon vet vad ho vill sjalv. Jag ma vara en strulig kille men att jag haller av henne ar det ingen tvekan om. Jag undrar bara hur det hela kommer att fungera nu nar jag kommer tillbaka till verkligheten, d v s Sverige.

Var ute med Roger igar och han klackte en alldeles fortrafflig ide. Namligen det att man skulle starta en liten rorelse dar i form av ett internetkafe t ex i Puerto Rico. Ingen dum ide alls. Nastan inga startkostnader mer an i form av datorer. Lokalen behover inte vara sa stor och vad det galler finansieringen av det hela har ju han pengar bakom sig. Jag a min sida kan val alltid overtala Ake till nagot sadant. Det borde inte vara svart. Jag menar sa har, det ligger stora pengar detta det kommer folk fran hela varlden och det de mest ar intresserade av det ar att kolla sin E-mail. Att skaffa nagra licenser for det borde inte vara sa dyrt. Inte heller ar kostnaden for datorerna sa fasligt hog och inte heller behover man lagga ner nagra pengar i form av inredning. Lite stolar och nagra bord ar val egentligen allt som behovs. Man skulle kunna starta upp nagot sadant for, i runda tal, ungefar 100 000 kr. Delar man sedan pa det blir risken inte alls stor. Funderar nu pa om inte jag skulle kopa ytterligare en sak till Theresia. Det kanns lite fanigt att komma med det jag kopte (nu kan jag ju saga det eftersom hon far den innan detta ar ute) namligen en tradlos telefon, inget vidare romantiskt om man sager sa. Sen far hon ju ocksa tva champangeflaskor med tillhorande glas, d v s om inte jag fastnar i tullen, men jag skal nog aven kopa sadant som jag inbillar mig att flickor tycker om, namligen en sadan dar box med olika parfymer i sma forpackningar. Smycken har hag funderat pa men hon bar ju knappast nagot sadant, kanske for att hon inte har nagra kanske for att hon helt enkelt inte tycker om dylika.

Hursomhelst ar det mycket tankar som far igenom nu, vad kommer att handa nu nar jag kommer tillbaka, vad kommer hon att tycka om mig i det skick som jag formodligen kommer att komma hem i. Jag menar, igar var ju en hard dag med allt vad det innebar och i morse fick jag springa omkring som en dare bar for att fa tag pa en plastpase att ta med saker och ting i, bara det var svart. Bakfull som ett agg dessutom. Dessutom sprang jag in i en dor igar sa jag ser ut som f-n i ansiktet. Det blir ingen vacker syn for Theresia att se mig pa det viset. Jag antar att jag far forsoka att vila pa planet.

Det ar fortfarande en timma kvar till vi skall lyfta och jag har val inget annat att fordriva tiden med annat an att forsoka att sammanfatta det hela med resan och allt

1. Till att borja med kom jag inte ivag dit jag egentligen skulle, namligen Marocko.
2. Jag kom inte sa langt pa arbetet som jag hade onskat, ungefar halvvags
3 Jag fick valdigt god kontakt med mina for
4. Jag larde kanna atminstone en manniska som jag formodligen kan komma att sammarbete med i framtiden, om inte annat kan man alltid aka till Filippinerna och bo gratis dar.
5. Jag ar ytterligare ett par erfarenheter rikare, ytterligare en resa som berikar mitt inre.
6. Jag har en kansla av att man trots allt kommer sin partner, for det fall att man har en sadan, lite narmare nar man befinner sig pa ett sa stort avstand som det var i detta fall.

Naval, pa det hela taget maste jag nog tillsta att jag trots allt ar en erfarenhet rikare och det var darfor, hu det an ma forfarit i mina tankar och faktiskt leverne, rikare. Och det ar ju trots allt det som vi alla stravar efter. Att leva ett liv, men ett liv ar bara ett tomt skal som man maste fylla med ett innehall, och det ar precis vad jag gjort har. Fyllt detta med ytterligare erfarenheter.

Spanien anno 1999 - Dag 14

Tisdag 28 december kl 0850 pa hotellet

Vaknade av att de haller pa med pneumatiska borrar alldeles utanfor fonstret. J-gt irriterande med detta ovasen. Har kopt lite grejer igar till bade Theresia och sa klanningen till Teresa. Hon kommer att se bedarande ut i den. Fick ner priset till 15000 PST (800kr) och fick da fina strumpbyxor pa kopet, bara de skulle hon, forsaljaren, ha 1500 for. Sa jag prutade nog bra. Sen kopte jag en.... till Theresia. Far val se vad hon kommer att tycka om den. Nu skall jag hursomhelst forsoka att jobba pa uppsatsen for det blev inte mycket gjort med den igar. Det ar dags att satta igang pa allvar nu. Tiden rinner ivag och jag kanner att det fattas material har for mig. Naval det ar bara att satta igang.


KL 13.30 pa hotellet

Jobbade nagra timmar pa uppsatsen och skall val alldeles snart fortsatta igen. Men jag tog paus och stack ivag for att kopa ytterligare lite saker till de som jag haller av dar hemma. Vet bara inte hur jag skall fa med mig allting. Det blir tungt att bara vissa av de sakerna som jag kopte. Fick ocksa tillbaka fotona som jag hade lamnat in for framkallning har. Det blev faktiskt riktigt bra foton och vissa av dem kan man snart beskada har. Skall val lagga in de sa fort jag kommer hem och kan skanna in de.

Det borjar alltsa att narma sig hemfard. Sista kvallen har och sanningen att saga langtar jag lite hem trots att det ar ruggigt och kallt nu. Men hemma ar alltid hemma. Det skall bli skont att se de gamla vanliga ansiktena, framforallt Teresa och Theresia. Na nu far ag satta igang och jobba for kl 16.00 skulle Roger komma for en liten lektion i data.

Spanien anno 1999 - Dag 13

Playa del Ingles Mandag den 27 december kl 1345 pa stranden

Jag hamnade till slut pa 'ratthotellet' . I jamforelse med hur mor och far bodde ar det ett ratthotell men det ar ju sa att man vanjer sig vid det mesta och just nu tycker jag inte langre att det ar sa farligt. Negresserna har flyttat och det finns inget att vila ogonen pa langre. Men det var inte helt oproblematiskt att ta sig till hotellet igar. Jag somnade namligen pa bussen och akte en bit for langt. Men det var inte varre an att en taxi tog mig dit for 400 PST. Jag fick ett rum som ar nastan likadant som det forra. Lyckliga Roger som har ett rum med skrivbord. Det hade jag behovt med allt skrivande.

Jag har hunnit en bra bit pa arbetet om 'barnets basta' nu ar jag uppe i 5 A4 men det blir latt att fylla upp nu eftersom jag nu skall gora en rattsfallsanalys vilket innebar att jag maste referera till ett eller tva fall fran HD. Alltsa inte sa mycket eget tankande utan mer eller mindre, i varje fall till att borja med en omskrivning av vad som redan finns i materialet i NJA I. Dar kommer man latt upp i minst tre sidor till. Sedan skall man val forsoka att sammanfatta det hela och det kommer att ta lite langre tid. Jag skall nu snart att ga hem och borja att jobba pa det hela lite. Jag hade kunnat att gora det har pa playan men problemet ar att det ar bara en av laptopparna som har batterier, den andra maste jag att ha strom till.

Har idag censurerat i de delar som beror Theresia och puttat ut det pa natet. Men det ar klart att hon har har helt ratt. Ingen javel har att gora med hur vart sexliv ser ut. Det var enbart idiotiskt att skriva om det. Sa allt sadant ar borta och tyvarr kare lasare far du icke gotta dig at det pa min och hennes bekostnad. Det ar det som kallas for privatlivets helgd.

Jag tanker mycket pa henne och det ar ju nu bara nagra dagar tills vi ses igen. Det skall bli valdigt roligt. Inte sa mycket att beratta harifran dels darfor att det inte har hant sa mycket men ocksa darfor att det mesta har jag ju refererat har.

Undrar vad som hander i Sverige?


Kl 1840 pa hotellet

Somnade sa sott sa. Man blir valdigt trott av att vara i solen. Jag skall nu ta mig en snabb dusch och sticka ivag och titta lite pa saker som jag tankt att ta med till Sverige. Skall kopa en klanning till Teresa men jag maste ha ner priset pa den mycket for jag tanker inte att betala 18000 PST som de vill ha for den. Sedan maste jag att hitta nagot till Theresia och det ar det som ar det storsta problemet. Jag har inte en blekaste aning om vad hon skulle tankas tycka om. Far val ga runt och kika for jag vill att det skall vara nagot fint. Sen skall jag ocksa titta pa det dar med telefonerna. Han, bartendern pa Teneriffa, sa 4000 PST for en Siemens men det verkar anda vara att ta i. Det verkar lite dyrare nar ag tittade lite snabbt. A andra sidan fanns det lite aldre telefonmodeller for 3000 PST.

Ingen har ringt idag och jag borjar nastan att kanna mig lite bortglomd. Det jag mest kanner for ar just nu att fa krama om Theresia. Och sa saknar jag Teresa som bara den. Varje unge som jag ser jamfor jag med henne. Har kopt ett lite roligt kort som jag skall skicka ivag till henne forestallande ett par som dansar flamenco men tjejens kjol ar sa att saga riktig, alltsa i tyg som de fast i pappret pa kortet. Kul grej faktiskt.

Na, nu hoppar jag in i duschen

Spanien anno 1999 - Dag 12

Teneriffa 26 december 1999

Theresia ringde igar och meddelade att hon inte tycker om att jag har den dar dokumentationen ute pa Internet om Spanien, alltsa i de delar som avser henne. Tycker val att jag har utelamnat henne litegrann och jag far val helt enkelt respektera hennes vilja och ta bort alla avsnitt som beror det s k privata, hmm, undrar hur mycket som blir kvar av detta som var dar ursprungligen. Det ar klart det kanske ar lite val ingaende allt det dar som jag skrev sa jag far val ta bort det helt enkelt. Vad som daremot var helt fantastiskt roligt var det att hon nu slutligen sa de dar magiska orden, jag alskar dig, vilket gjorde mig otroligt glad! Vi pratade sakerligen i en sa dar gott och val en timme om allt mojligt och hon forklarade slutligen hur hon ville ha det. Mer an sa vill jag inte nu p g a hennes onskan inte skriva om har men jag antar att det ar OK att skriva att hon slutligen sa att hon alskar mig, och jag maste saga att jag svavar pa sma moln just nu. Det finns inget harligare an att kanna sig alskad. Du skall bara veta Theresia att jag alskar dig obeskrivligt ocksa!!

Farsan ar jattesur pa mig av nagon outgrundlig anledning. Formodligen darfor att jag stack ivag en stund igar efter att vi hade en i ovrigt valdigt trevlig afton med hur manga ratter som helst har pa hotellet, men min vana trogen stack jag ivag for att ta en liten avslutande Gin o Tonic och samla ihop tankarna och sa darvid att jag skulle vara tillbaka efter 20 minuter. Jag satt som en idiot och tittade pa klockan for att hinna i tid tillbaka, vilket jag ocksa gjorde, men det hade tydligen foga betydelse eftersom de redan hade gatt och lagt sig, nastan som om for att fa mig att fa daligt samvete. Och i morse var han sur som attika, Det ar alltid sa pa nagot satt att man alltid skall foga sig efter honom, vilket jag ju ocksa gjorde sa mycket jag kunde och faktum ar att dessa dagar avlopte utan nagra storre dispyter eller konflikter. Men det tycks irritera honom att jag vill ha lite tid for mig sjalv, att jag behover komma ivag och samla tankarna om an sa bara for en halvtimme. Jag inbillar mig att alla manniskor behover det, alltsa att vara lite for sig sjalva.

Trots allt ar den storsta behallningen av gardagen det dar samtalet med Theresia och det som hon sa till mig vilket jag inte tanker referera har av hansyn till hennes vilja. Men att skriva, JAG ALSKAR DIG kan val anda inte vara fel eller integritetskrankande, for det gor jag verkligen och jag tanker besoka dig i Stockholm sa ofta jag bara kan.


Kl 1345

Just nu sitter jag pa terminalen till flygbatarna och skall tillbaka till Gran Kanaria. Foraldrarna skall tillbaka till Sverige och jag skall till Las Palmas. Nar jag tidigare ringde hade de inget rum till mig trots att jag speciellt bad om ett sadant for idag men aven om de inte gor reservationer borde val det som vi muntligen sa galla, pacta sun servanda, jag vet inte det kanske inte funkar sa har. Jag far val sova over hos Roger i varsta fall. Na nu maste jag sluta for det ar dags att boarda. Sist holl jag nastan pa att missa planet.


Kl 1405

Jag holl pa att missa baten aven nu, nastan. Fragade namligen nar man skulle boarda och fick till svar att senast kl 1400, men vis av tidigare erfarenheter raknade jag ut att det ju maste vara kl 1400 som baten gar sa det var ju tur att jag gick pa lite innan. Det var sannerligen tur det. For baten gar kl 14.00, vilket ar exakt just nu. Som vanligt skulle man kunna saga ar jag ute i allra sista sekund. Det skall bli skot att aka bat, jag gillar inte flygplan och tydligen tar hela resan inte mer an en timme. Vilken bat sedan, SeaCat ga och gom dig har ar det sannerligen classy.


Kl 1525 pa bussen till Las Palmas

En hemskt stressa busschauffor moter upp och behandlar mig som skit. Igen den den den dar mentaliteten av jag-vet-bast-och-du skall-bara halla kaft. Vet man inte och forsoker att stalla en fraga ja da forstar han varken engelska eller nagot annat sprak. Men det till trots ar det han som bestammer och ar 'kaptenen' pa sin buss. Hursomhelst ar han en duktig forare och vet pa millimeter var han har sitt fordon. Det ar ju sa att alla ar bra pa sitt. Han kan kora buss, valdigt bra till och ed men lider av nagon slags. what ever. Detta har varit en trevlig resa hursomhaver och jag kan nu bara hoppas att jag far ett rum pa hotellet dar jag bodde forut. Jag antar att det bara ar att ta sig dit och se vad som hander. Skall nu ringa Roger och se om det i varsta fall, d v s om jag inte far ett eget rum gar att sova over hos honom. Trots allt har han ju ett dubbelrum.


Gran Kanaria, kl 1604 pa ett kafee

Nu ar jag i Las Palmas och nu nu far jag se vad som hander.

Och vad som hande var att nar jag klev av skulle kunna aka direkt till Playan men jag sket i det. Jag stannar nog har en liten stund, i vart fall for att ta mig en ol och nagot starkande, kanske ater jag. Joman det verkar bli en resa dar jag bara aker och aker. Nog gick det fortare att flyga men a andra sidan ar det ju sa mycket mera som man upplever pa detta sattet. Inte for att det i realiteten skulle vara billigare eller nagot sadant men bra mycket trevligare..

Sitter just nu pa en mycket trevlig uteservering alldeles i anslutning till busstationen och det ar tydligen bara att ta nastan vilken buss som helst for att hamna ratt, alltsa pa Playan igen. Ringde 'ratthotellet' och de sa att de inte hade nagra rum men vid nasta samtal lat det annorlunda Nagonstans skall jag val hitta att sova.

Spanien anno 1999 - Dag 11

Teneriffa Kl 12.25 vid poolen pa hotellet

Sitter har och begrundar det goda livet. Att sitta har vid poolen och kunna bada sitta vid poolen skriva ner livets tankar. Livet ar gott. Fick reda pa av bartendern att en sadan telefon som jag har kostar har inte mer an 4000 PST d v s 200 kr, och de skulle ta 800 bara for att byta fonstret pa min. M a o kommer jag att kopa en illa kvickt Hade jag haft lite mera pengar hade jag omedelbart kopt den nya vattentata Erikssonen som har gar pa 24000 PST d v s 1200 kr nagot som kommer att kosta ca 20 000 kr nar den kommer till Sverige. Alltsa att bara kopa en skulle ju gora hela resan betald. Det hade varit trevligt att bara kunna flasha omkring med en sadan i Sverige. Jag vet inte, det kanske vore ide att att tanka pa det, atminstone den dar for 4000 PST

Teneriffa Kl 2350 pa krogen efter en fortrafflig middag

Jag har tillbringat en otroligt trevlig kvall med mina foraldrar idag. Pappa oppnade sig om saker och ting annu mera an vad som kanske var tillborligt. Han har nog inte varit guds bosta barn han heller. Helt otroligt vad man kan missta sig pa sina foraldrar. Ja a min sida berattade ett och annat om vad jag holl pa med under den tiden som jag var ihop med Cikci. Markligt hur saker gar igen Det ar bara det att han lyckades att tjana pengar pa det hela medan jag lyckats att branna alltihopa. Sa ar det, alla kan inte var ekonomiskt lagda och ibland maste man inse att alla kanske inte ar olika trots att agget inte faller langt ifran honan. Jag har ju samma tankesatt som min far och sa agerar jag valdigt mycket som han.

Theresia ringde idag fran en krog. Det ar sa kul att hon hor av sig, jag vet inte, kanske ar det det att hon vill ha mig, kanske ar det att hon skall visa sig pa styva linan och s a s visa att hon minsann ocksa kan. Men jag tror faktiskt att hon ar kar i mig. Likt forbaskat kan jag inte lata bli att titta pa andra flickor, men det for att de ar ju sa skona att vila ogonen pa, det har ju inte att gora med att jag vill satta pa de men kvinnokroppen ar ju otroligt vacker. Manga skulle nog tycka att jag ar en stor skit som sager sa men det ar ju inte det, jag kan helt enkelt inte lata bli att se hur fina brost, hackar. Men hade jag idag haft nagon, viket jag ovrigt borjar att fa en kansla av att jag har, Theresia, hade jag aldrig varit otrogen. Man har ju sa mycket att forlora Den skadan som man fororsakar bade sig sjalv och framforallt partnern, detta svek. Jag skulle ha svart for nagot sadant. Jag skulle kanna mig som en skit och ha sa daligt samvete sa det skulle inte likna nagot.

Jag maste snart att ga tillbaka eftersom jag lovade det att vara tillbaka efter 20 minuter och jag vill garna att forsok att visa att jag trots allt gar att lit pa aven om de i alla fall hittills inte har trott pa det Jag vill visa att jag ar en en manniska som gar att lita pa for det ar sa att jag ar en manniska som gar att lita pa. Jag haller vad jag lovar och aven om jag forut betedde mig forut sa andras ju saker. Manniskor andras och mognar. Speciellt det dar med Teresa ar ju en sadan sak. Skulle aldrig lova henne att gora en sa och sedan bara skita i det.. Nej sa beter man sig inte.

Darmed gar jag nu tillbaka och kramar om dem sager godnatt, och kanske till d e anda manniskorna med gott samvete sager JAG ALSKAR ER.

Kl 0047 tillbaka pa hotellet

Jag kommer tillbaka i tid och det enda som jag far ar skit. Trots att jag gor allt for att gora dem till lags pa alla satt och vis sa tycker min pappa att jag gor fel. Jag vet inte vad som tog till honom. Jag gjorde allt for att halla den dar tiden som vi sa, 20 minuter, men anda far jag skit.. Han ar sur for jag vet inte vad. Jag holl min del av avtalet. Vad har jag gjort fel. Jag misstanker att de hade tankt sig att jag skulle stanna hemma, men det ar ju inte sa det fungerar. Jag maste ha en del av vad som i allmanna ordalag kallas for frihet. Jag maste ju anda fa en mojlighet att uttryck mig. Kanske ar det det att han likt det som han sa till mig idag namligen att han inte kan uttrycka sig i skrift, kanske ar det det att han kanner att jag sprungit ifran honom.

Spanien anno 1999 - Dag 10

Teneriffa Julafton den 24 dec 1999 kl 23.55. Pa en krog i narheten av Pez Asuz

Det har onekligen varit en konstig dag . Julafton pa Teneriffa med mina foraldrar, det var onekligen nagot som jag aldrig har varit om innan, nej det var en konstig kansla fran forsta borjan till slut. De ar nog inte sa dumma mina foraldrar. dumma ar sa vansinnigt idiotisk att saga, det ar ju manniskor som sa langt som mojligt vill att vi vill att vi finns dar for dem. Det ar ju trots allt vi d v s jag och bror.som ar det som gor dem ont allra mest. Familjen i kras, likt min med Ann och Teresa, och det som i slutandan ar i allra hogsta grad viktigast.

Ann ringde mig och pratade i en gott och val en halvtimme igar. Hennes julafton hade gatt riktigt bra och hon var nojd. De hade firat den hos farmor och farfar. Hennes farfar hade drabbats och stortblodning men pa det hela hade det varit bra. Pratade en stund med Teresa ocksa och onskade henne en god jul. Efterat hamnade jag i en mycket fundersam stamning over hur livet kunde ha varit, det dar med att ha Teresa varannan jul och allt det dar misslyckande som det innebar nar man gar isar sa dar. Men det ar klart, man skall ju se framat.

Farsan har oppnat sig valdigt mycket i alla fall jamforelsevis mot forr i tiden. Har tyckt ett och annat om saker och ting, i vanlig ordning, och berattat en hel de. Det ar bara det att ag hatar att hamna i nagon slags mellanhandssitutaion, d v s mellan de och brorsan. Just nu har jag smitit ivag till en narliggande bar for att latta pa mina tankar lite med lofte om att jag skall vara tillbaka inom en kvart. 10 minuter har redan gatt och jag sveper in mig gin och tonic for det vilda. Jag tycker att eftersom kvallen har varit en sa god ar det val dags att betala tillbaka iform av att jag atminstone haller tiden nagorlunda.

Faktum ar att det har varit en jaklig trevligt julafton med allt vad det innebar och och skall val forsoka att langre fram forsoka att forklara hur det hela artade sig, just nu skall jag svepa mina tva Gin och tonic for att forsoka vad jag har lovat

JAG BARA ONSKAR ATT ALLT VORE SA ANNORLUNDA, ATT VAR FAMILJ KUNDE UMGAS

Spanien anno 1999 - Dag 9

Torsdag den 23 december kl 9.00 pa hotellet

Vaknade av att nallen ringde, valdigt tung i huvudet, alltså inte bakis men tung av någon anledning. Antar att det är den konstiga medicinen som jag fick av doktorn här. Konstigt. Jag har aldrig kännt just denna känsla. Det var hursomhelst Jerker som ringde och sa att ha skulle sätta in pengar åt mig på kontot. Ett tusen kronor vilket innebär att man är på grön kvist igen. Det kommer ytterligare tusen på måndag och sedan ett par tusen samma dag som jag skall åka hem. Kanske kan man köpa med sig lite saker hem.

Nu skall jag i alla fall hoppa in i duschen. Min buss till flygplatsen går vid 11.00 och jag skall hinna att packa, äta lite frukost och försöka att få iväg gårdagens hemsida och denna lilla snutt, jag får sätta fart med andra ord!

Undrar om Theresia har kommit iväg ännu eller om hon är på väg? Nu är jag på väg i alla fall. Försökte just att reservera rummet men tydligen tar de inte reservationer vilket jag tyckte var underligt. Men det är klart, med dessa låga priser har de väl fullt för jämnan.

Sa da sitter jag har pa busshallplatsen och vantar pa bussen till flygplatsen men jag ar orolig om det ar ratt busshallplats men det ar det tydligen, i vart fall enligt en snubbe som ocksa vantar pa bussen till flygplatsen Man kan bara hoppas att den kommer i tid m a o.

Jag hade hoppats pa att fa ivag texterna nu idag men det sket sig. Internetkaffet oppnade inte forran kl 11.00. sa jag fick vackert ga darifran. Och strosa, hmm det dar med strosa vet jag inte med en tung ryggsack och en bag, omkring. Investerade antligen i ett par solglasogon vilket var valbehovligt for solen ar stark och det gjorde rejalt ont i mina ogon forut. Man kan val bara hoppas att resten av resan gar battre en vad den borjade. Men det var ju inte sa farligt egentligen, bara att kunde fa sig en extra timmes somn.

JAG GILLAR INTE ATT FLYGA, och underligt nog har det bara blivit varre ju mer jag har flugit och ju aldre jag blir

Kl 1145

Nu har den dar j-a busschaufforen hallit pa och kranglat med sin j-a biljettmaskin i en kvart efter att ha varit sen med bussen i 10 minuter och som inte det vore nog star det nu tva bussar i vagen for trafiken. Fragan ar alltsa om jag hinner med plant som gar 13.00.Det tar 40 minuter att kora till flygplatsen och incheckning skall ske en halvtimme innan avgang. Forbannade ja idiot. kor man flygbuss maste man ju passa tiderna. Fan vad stressad jag blir nu!!!!

Kl 12.30 pa flygplatsen

Jag hann, ar nu t o m incheckad och vantar pa att de skall slappa in pa planet. Men det var helvete vad han var seg dan dar manniskan pa bussen.

I ovrigt forvanar det mig verkligen hur de blaser folk pa Fritidsresor. Jag holl pa och andra min resa eftersom priserna gick ner hela tiden. Det ar OK och gratis att gora sa sa lange man inte har betalat nagot men sa fort man betalt a da tar de ut en avgift pa 400(!) kr bara for att knappa lite pa sin dator. Det samma vad det galler transfern som jag tog fran flygplatsen till Playa del Ingles. Denna kostade 100 kr T/R men samma resa kostar med ett spanskt foretag 700PST dvs 35 kr. Ta vidare detta med taxfreen. De skryter vitt och brett att de arÓar sa billiga att priserna t o m har gatt ner. Men i verkligheten kostar en liter vodka pa planet 120 kr, samma vodka gar pa 1200 pst dvs 60 kr.

Nu skall de tydligen boarda. sa jag far sluta

Kl. 12.59 pa planet

De skulle tydligen borda for lage sedan. Holl nastan pa att missa allting

KL 00.00

Nu har jag varit har och det har rent ut sagt varit en underbar dag med de, d.v.s foraldrarna. De har verkligen varit valdigt oppen hjartliga med mig och jag har fatt reda pa en himla massa saker som jag kommer att utforligare att forklara imorgon dag. Det ar saker som jag aldrig skulle ha en aning om bland annat sadant som jag aldrig skulle kunna att ha en minsta aning om vad det galler min mamma. Hon ar tydligen rik som ett troll och en massa andra saker som jag aldrig har haft en aning om. Jag far val beratta mera sedan nar det finns en mojlighet att beratta om det hela senare. Eftersom jag just nu ligger under tacket med datorn for att inte det skall stora dem med tangentknackandet.

IMORGON AR DET JULAFTON

Spanien anno 1999 - Dag 8

Onsdag den 22 december kl 20.00 pa hotellet

Det har sannerligen inte blivit mycket skrivet pa denna lilla redogorelse for mina tankar om denna resa idag, helt enkelt darfor att det inte har funnits tid. Jag har idag skaffat biljetter till Teneriffa och tillbaka. Foljaktligen sprungit fram och tillbaka hela morgonen, var uppe redan kl 0800. Flyger dit for att det skall ga nagot snabbare och tillbaka med flygbat eftersom det ar en ratt sa haftig bat och det ar allltid harligt att aka bat. Det skall faktiskt bli skont att fa se lite nya saker och ratt kul att fira jul med foraldrarna har pa Kanarieoarna. Nagot annorlunda, har aldrig firat jul annat an hema. Men det blir lagom att stanna bara nagra dagar. Sticker hit igen pa Sondag, jag tror att det blir ganska lagom sa har. Fyra dagar ar nog precis vad som gar att tillbringa med varann innan man borjar att ga varann pa nerverna.

I ovrigt har jag borjat att satta mig in ordentligt i mitt arbete och har nu fatt bra ideer om hur jag skall ga till vaga och vad som skall med. Jobbade ganska mycket med detta nu och jag tror att det borjar att lossna nu (bara jag inte sager for mycket nu).

Ringde brorsan ocksa for att tala om att mamma och pappa funderar pa att kopa ett hus har (deras tredje, inte klokt) men jag kommer naturligtvis uppmuntra till det. Skulle vara kula att ha ett hus i spanien en vacker dag for sig sjalv, eller ihop med brorsan

Nu skall jag i vart fall ut och dra en pilsner pa Engelska puben tillsammans med Roger som var har och knackade pa for en liten stund senan. Det skall bli skont att koppla av lite efter dagens spormal

Kl 01.55 pa hotellet

Hemma igen. Han ar verkligen tjatig den dar Roger. Pratar hela tiden och bland ar det sart att forsta hono eftersom han har en sadan utpraglad engelsk dialekt.

Vad som gjorde mig mest glad var att Theresia ringde idag. Hon kunde inte prata sa lange men det ar ju forstaeligt, hon har ju mycket att betala for nu med flytt och allt, men vem har inte det a andra sidan f o. Hon sa att hon var glad att jag svarade och jag var rent ut sagt skitglad att hon ringde. Det ar konstigt det har vad jag har fast mig vid henne. Nar det var som brakigast tankte jag till slut att jag aldrig ville hora av henne igen, men jag drogs till henne likt en magnet anda och jobbade nastan ihjal mig pa att hon skulle traffa mig. Hon kanske kanner likadant.

Det var lite svart att hora idag vad hon sa idag pa telefonen, en massa liv i det dar kopcentret dar vi skulle ata och hon har ju sa taskig telefon, och min har av nago anledning dalig volym med det spanska kortet. Hursomhelst skulle hon aka till sina foraldrar over jul imorgon och jag onskade en god jul. Jag skall forsoka att kopa nagot fint till henne i julklapp. Apropa julklappar sag jag en san otroligt fin klanning till Teresa idag. En till nyar tankte jag. Riktig fasion. Kostade flask trots att allt ar billigt har. Far se vad jag overhuvudtaget far rad med. Jag menar flyga hit och dit och alla lakarbesok och mediciner och sa de dar tva dagarna med ett himla festande.

Men nu maste jag sova for imorgon ar det tidig uppstigning. buss till Las Palmas sedan flyg och sa buss ungefar tva mil fran flygplatsen.

Godnatt Theresia, godnatt Teresa och god jul pa er alla som jag kanner och inte kanner.

Spanien anno 1999 - Dag 7

Tisdag den 21 december kl 10.30

Jag saknar Theresia! Pratade med henne en bra stund igar, tills det brot pa telefonen nar kortet tog slut, alltsa en si sa dar 40 minuter. Jag var ute igar med Roger. Lamnade honom pa krogen, inget bra drag utav mig. Jag blev sa jakla hemsjuk. …nskade sa att jag vore hemma, och bara sket i allt, tankte att han far sitta dar och sitta. Orkade inte hora om nagra mer Thailanskor eller mera skryt. Han ar visserligen en ganska trevlig person men ibland blir han bara for mycket.

Som sagt, pratade med Theresia men jag antar att jag ar dar igen, "paig", fragade om inte jag kunde fa hennes telefonnummer till nallen men hon menade att jag forsoker att tvinga fram saker, ville alltsa inte ge mig det. Hon ar lite forsiktig med mig nu, vagar val inte. Jag maste lata saker och ting bero lite mera, men a andra sidan, hade jag bara latit saker bero sa hade vi ju aldrig traffats igen. Ibland maste man vara lite pastridig for att det skall handa saker. Gud vad jag onskar att hon vore har med mig. Hoppas att hon ringer lite senare idag.

Ake har inte ringt i alla fall, trots att jag faxat over mitt nummer till hoom, inte mina foraldrar heller och inte nagon fran Fritidsresor trots loften Jag vet inte langre vad som kommer att handa infor jul. Har brant ivag en massa pengar de har tva dagarna till ingen nytta.

Jag maste ta det lite lungt med det har med Theresia, inte stressa fram saker. …verhuvudtaget kan man ju undra vad detta med att gora mitt liv offentligt pa detta satt skall vara bra till, om inte jag bara biter mig sjalv i svansen. Vem skulle vara intresserad av vad jag skriver och haller pa med har? Och Theresia kommer val bara att dra oronen at sig ytterligare av detta kan jag tro. Det varsta ar att jag betedde mig sa fran forsta borjan for hade jag inte gjort det da kanske jag inte hade suttit har sjalv idag utan i sallskap med en fin tjej, d v s Theresia. Jag ar sa korkad ibland. Killen som hon bodde med har ju faktiskt flyttat nu, aven om det tog tid. Jag kanske inte later henne att fa den tid som hon behover, alla kanske inte ar sa forbaskat hetlevrade som jag.

Na, nu gar jag och ater.

Kl 21.55 pa hotellet

Jag har varit tvungen att ga till doktorn idag. Mitt hjarta hotade namligen att hoppa ut av sig sjalv.. Fick en enorm hjartklappning och svettnngar, det var inte roligt. Stressreaktion av nagot slag. Fick lite piller och nu mar jag mycket battre. Idag skall jag inte ut nagonstans utan det blir till att forsoka att sova tidigt. Helst skulle jag nastan gora det pa en gang.

Fick tag pa mina foraldrar idag till slut. De har varit oroliga for att jag inte har hort av mig. men jag har ju forsokt vekligen och det ar de dar japparna pa Fritidsresor som ar sa slappa sa det liknar ingenting, bedrovligt. Nu orkar jag ite att skriva sa mycket mera idag. Skall forsoka att lasa ut proparna idag.

Pratade nyss med Theresia som idag slutade jobbet. Hon lat glad och jag tror inte att hon var speciellt sur for att jag tjatade sa igar mitt i natten. Jag far lata det vara lite sa loser val det sig antar jag. Hon har verkligen en behaglig rost ocksa, jag menar att man ju hort riktigt hemska exempel. Hon stod i duschen nar jag ringde. Hmm, dar hade jag ocksa velat vara. Puss pa dig Theresia. Jag hoppas att det blir vi igen och jag ar dig togen trots ganska uppenbara inviter.