Spanien anno 1999 - Dag 15

Pa flygplatsen på vag till Sverige, Onsdagen den 29 december 1999 kl 13.40

Jag kanner mig helt forstord. Pratade med Theresia igar och hon skall komma och hamta mig pa flygplatsen, men var valdigt noggrann med att poangtera att hon inte kan stanna darfor att hon skulle hjalpa till och flytta eller vad det var. Vi far val se hur det blir med det. Jag har saknat henne som fan och risken ar val att jag skall ha min vilja igenom igen, naturligtvis vill jag att hon stannar. Jag skall i alla fall forsoka att lata bli att vara sa dar paig igen. Jag alskar ju denna tjej men hon ger mig sa olik signaler hela tiden. Jag menar sa har, sist som hon ringde sa hon att hon alskade mig men igar nar jag pratade ed henne var hon sa dar avstandstagande igen Jag tror inte riktigt att hon vet vad ho vill sjalv. Jag ma vara en strulig kille men att jag haller av henne ar det ingen tvekan om. Jag undrar bara hur det hela kommer att fungera nu nar jag kommer tillbaka till verkligheten, d v s Sverige.

Var ute med Roger igar och han klackte en alldeles fortrafflig ide. Namligen det att man skulle starta en liten rorelse dar i form av ett internetkafe t ex i Puerto Rico. Ingen dum ide alls. Nastan inga startkostnader mer an i form av datorer. Lokalen behover inte vara sa stor och vad det galler finansieringen av det hela har ju han pengar bakom sig. Jag a min sida kan val alltid overtala Ake till nagot sadant. Det borde inte vara svart. Jag menar sa har, det ligger stora pengar detta det kommer folk fran hela varlden och det de mest ar intresserade av det ar att kolla sin E-mail. Att skaffa nagra licenser for det borde inte vara sa dyrt. Inte heller ar kostnaden for datorerna sa fasligt hog och inte heller behover man lagga ner nagra pengar i form av inredning. Lite stolar och nagra bord ar val egentligen allt som behovs. Man skulle kunna starta upp nagot sadant for, i runda tal, ungefar 100 000 kr. Delar man sedan pa det blir risken inte alls stor. Funderar nu pa om inte jag skulle kopa ytterligare en sak till Theresia. Det kanns lite fanigt att komma med det jag kopte (nu kan jag ju saga det eftersom hon far den innan detta ar ute) namligen en tradlos telefon, inget vidare romantiskt om man sager sa. Sen far hon ju ocksa tva champangeflaskor med tillhorande glas, d v s om inte jag fastnar i tullen, men jag skal nog aven kopa sadant som jag inbillar mig att flickor tycker om, namligen en sadan dar box med olika parfymer i sma forpackningar. Smycken har hag funderat pa men hon bar ju knappast nagot sadant, kanske for att hon inte har nagra kanske for att hon helt enkelt inte tycker om dylika.

Hursomhelst ar det mycket tankar som far igenom nu, vad kommer att handa nu nar jag kommer tillbaka, vad kommer hon att tycka om mig i det skick som jag formodligen kommer att komma hem i. Jag menar, igar var ju en hard dag med allt vad det innebar och i morse fick jag springa omkring som en dare bar for att fa tag pa en plastpase att ta med saker och ting i, bara det var svart. Bakfull som ett agg dessutom. Dessutom sprang jag in i en dor igar sa jag ser ut som f-n i ansiktet. Det blir ingen vacker syn for Theresia att se mig pa det viset. Jag antar att jag far forsoka att vila pa planet.

Det ar fortfarande en timma kvar till vi skall lyfta och jag har val inget annat att fordriva tiden med annat an att forsoka att sammanfatta det hela med resan och allt

1. Till att borja med kom jag inte ivag dit jag egentligen skulle, namligen Marocko.
2. Jag kom inte sa langt pa arbetet som jag hade onskat, ungefar halvvags
3 Jag fick valdigt god kontakt med mina for
4. Jag larde kanna atminstone en manniska som jag formodligen kan komma att sammarbete med i framtiden, om inte annat kan man alltid aka till Filippinerna och bo gratis dar.
5. Jag ar ytterligare ett par erfarenheter rikare, ytterligare en resa som berikar mitt inre.
6. Jag har en kansla av att man trots allt kommer sin partner, for det fall att man har en sadan, lite narmare nar man befinner sig pa ett sa stort avstand som det var i detta fall.

Naval, pa det hela taget maste jag nog tillsta att jag trots allt ar en erfarenhet rikare och det var darfor, hu det an ma forfarit i mina tankar och faktiskt leverne, rikare. Och det ar ju trots allt det som vi alla stravar efter. Att leva ett liv, men ett liv ar bara ett tomt skal som man maste fylla med ett innehall, och det ar precis vad jag gjort har. Fyllt detta med ytterligare erfarenheter.