Och idag vaknar man upp med en smula ont i haret en jag antar att det var det vart. Jag skall idag forsoka att arbeta lite med vad jag skall, maste det och maste ta reda pa mina foraldrar.
Det var kul igar, gick ut med den dar Carmen, lika gammal som jag f o, men hon var inget vidare clever om man sager sa En konstig manniska, pa flykt fran sin X som misshandlade henne, varit gift tre ggr. lever pa att forsoka salja tavlor. Det kan inte vara fett for henne men i alla fall, alltid nagon inkomst. Hon skall fa rita av Jaqueline fran den dar bilden pa Internet fran hennes forra fodelsedag. Traffade ocksa en massa andra manniskor, b l a hennes ohangde van har, Roger, som till att borja med skrot vitt och brett om alla resor alla manniskor alla forhallanden men nar jag sa hade pratat med honom hamnade han i nagon slags djup sjalvomkan och depression. Tryckte val pa de omma punkterna antar jag. Det ar alltid sa pa nagot vis att ju sjalvsakrare folk ar pa ytan desto mindre och brackligare ar de pa insidan. Grabben (51 ar) brot ihop fullstandigt. Nu var ju inte det min mening, jag sa i princip bara att det viktigaste som fanns det ar barnen samt att tiden alltid kommer ikapp an och att ar det nagot som man skall koncentrera sig pa sa ar det just barnen.
Men det basta var trots allt att Theresia ringde. Hon hade tydligen forsokt att fa tag pa mig sedan i lordags. Jag kan alltsa inte vara helt betydelselos for henne. Det var verkligen skont att fa prata med henne. Jag langtar efter nasta gang som vi kommer att traffas.
Nu skall jag ga ivag till i-kafeet och putta ut detta samt checka min mail.
Kl 15.40 pa hotellet
Ja da var allt ivag nu. d v s alla nya sidor pa Internet. Nar jag kom ner till kafeet ja da fick man se Roger, bakis som ett agg pa vag att maila sin Thailandska. Vi bytte ett par ord och jag hjalpte honom med mailen. Jag tog ocksa ner ett par bilder pa Teresa for att Carmen skall rita av henne. Sedan var jag och kakade, i vanlig ordning pa kinan darifran jag ringde till Teneriffas huvudkontor for att ta reda pa foraldrarna som fortfarande inte har hort av sig. Men det som hande nar jag kom "hem" igen tar ju definitivt alla priser.
Jag knackade pa hos Carmen och hon var hemma, kommer ut insvept i enbart handduk. Vi pratade lite ditt och datt om lite av varje och jag visade min farg som jag kopt till haret (tycker val att det borjar att komma lite val manga vita harstran) om menade sa smaningom att hon naturligtvis maste ha suttit pa balkongen nar det ar sa fint vader varpa hon bubblar nagot om att, javisst och solbrand har jag blivit ocksa och tar helt sonika av sig handduken och visar upp sig sa som Gud har skapat henne, naja nastan som gud har skapat henne for hon var helt rakad pa musen. Vad gor man da? Jo jag star dar och verkar helt oberord och klacker nagot om att visst det ser ju bra ut Gud sa dumt det blev. Jag skall nu i alla fall visa upp mig nar detta med haret ar fardigt menade hon. Detta ar for mycket. Samtidigt nar jag star dar och haller pa i duschen kommer negresserna och haller lada samtidigt som de bara ar sa sexiga. Jag antar att det bara ar...
VARFOR AR DU INTE HAR Theresia??????
Jag ar ju inte mer an en man, med behov, men det till trots ar jag trogen, maste jag vara det egentligen, vi ar ju inte ens tillsammans, eller ar vi det? Jag vill ha dig har, nu, alltid!
Nu ringde brorsan med icke allt for glada nyheter, jag missade tentan med minsta lilla marginal, ett poang, SKIT!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar