Dagen idag utvecklade sig till att bli riktigt trevlig så småningom.
Hon surade och surade och surade. Hela dagen. Vi pratade hon surade. Vi badade, hon surade. Vi åt, hon surade. Men plötsligt vid 21-tiden slutade hon. Det var mer eller mindre som att vända på en hand.
Hon surade och surade och surade. Hela dagen. Vi pratade hon surade. Vi badade, hon surade. Vi åt, hon surade. Men plötsligt vid 21-tiden slutade hon. Det var mer eller mindre som att vända på en hand.
På kvällen och natten hade vi jätteroligt, och då menar jag verkligen roligt. Det är nästan som om vi lever i två ytterligheter. Hursomhelst hade jag somnat vid 20 och vaknade en timme senare och Theresia var så där jättegullig och vi hade sådär mysigt som vi kan ha. Pratade och skrattade. Musiken var på och stämningen het på topp. Vi åkte in till Dublin vid 23 och skulle träffa Teresa och Daniel på ett ställe som heter " The Sugarclub". Teresa ballade ur, hon åkte på någon infektion och var dålig men Daniel var där. Daniel håller i en liten firma som jobbar med kaffemaskiner och diverse kaffeprodukter. Han var där med ett par Italienska kunder som var lite tråkiga. Men jag och Theresia hade så skoj så jag minns inte när vi haft så roligt sist. Vi dansade, pratade pussades.
The Sugerclub var ett ganska originellt ställe. En biograf omgjord till ett musikställe. Man satt som i en biografsalong, i rader, men de hade bytt ut stolarna till stolar med bord. Biografkänsla fanns kvar ändå. På sidorna, eller i vart fall på en sida ovanför lokalen fanns baren. I biografsallongen serverade de
De spelade juste musik. Jazz. Kanske börjar man att bli gammal, vad vet jag, men jag trivs inte längre så bra på diskotek som jag gjorde förut. Varje gång som jag har varit på ett sådant ställe mår jag pyton. Tycker bara att det hela är en "köttmarknad". Det där var annorlunda, och så var Theresia sådär gullig mot mig hela kvällen. Inga "bjuda-ut-sig-varianter" Det var jag som gällde. Kort sagt, vi hade skitskoj med varann.
Från stället tog vi en "taxi". Det var en vagn som man satt två personer i och som drogs av en kille som sprang. Det kändes nästan lite förnedrande att sitta där som en pascha medan en kille sprang där och drog oss, men lite skoj samtidigt måste jag erkänna. Han tog oss till McDonald's. F ö bestod hela mitt matintag idag av McDonald's. Tre (!!!) ggr. Nu har jag fått nog trots att jag älskar McDonald's. Sedan åkte vi hem i en riktig taxi.
De har ett ganska lustigt system här. Vid taxistationerna samlar man ihop folk som skall åt samma håll, sedan får man en biljett med ett fast pris som man betalar innan färden påbörjas och sedan kör de runt och lämnar av folk. Effektivt och billigt för kunden samtidigt som taxichaufförerna tjänar mera på effektiviteten. Kanske något för Sverige att ta efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar