Visst var hon ett ess. 22 år, perfekt engelska, utexaminerad till hösten från Handels i Bangkok och jag känner att jag får sova på saken, för inte har det blivit mycket sovet på denna resa :)
Frågan är, vad har jag åstadkommit här? Brutit hjärtan? Bekräftat mig själv? Jag har i alla fall försökt att vara snäll, men visst känner jag mig lite taskig mot Helen och visst är det så som hon skrev i inledningstexten. Bekräftelse är vad det hela har handlat om.
Är jag då bekräftad? Svar ja. Har jag kommit över Theresia? Ja, återigen måste svaret bli ja! Efter den senaste de-ja-vun (med Nana hotell) är det inte mycket som jag har till övers för henne. Dvs rent intellektuellt, gudarna vet vad jag hade gjort om hon imorgon kom och sa att det är vi!
Fast nu vet jag ju att jag duger, duger riktigt bra och står relativt högt i kurs. Det är inga dåliga tjejer som bekräftat mitt ego. I ärlighetens namn har jag nog aldrig haft så många snygga, rara tjejer tidigare. Alla speciella på sitt sätt.
Frågan är vad som händer härnäst? Utan tvekan föll jag som en fura för Djoy. Även om jag knappt kan kommunicera verbalt med henne. Hon igår ikväll var mycket intelligent, vacker, otrolig kropp, ambitiös och bara så snäll, vi ska förresten träffas ikväll igen innan jag sätter mig på planet. Dada då? Ja hon ringer varje dag och jag känner mig taskig för det känns som att jag inger falska förhoppningar för henne. Hon var snäll och rar men ”klicket” kom aldrig. Shompoo som jag träffade första kvällen är nog totalt uträknad.
Jag är nog fullständigt puckad när allt kommer omkring. För ikväll sitter jag på ett flygplan och lämnar allt detta bakom mig. Nya män kommer att komma för dem här och jag kommer att sitta i kalla Sverige där egotripp, fanatism och feminism är det allena rådande. Fyyyy…..
Välkommen hem på mig själv.
”Push the limits” Wojtek! Det kanske är exakt vad jag skall göra i Sverige.
lördag, juli 24, 2004
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar