Jag kan inte vara riktigt klok i huvudet. Här har jag träffat två helt underbara människor som dessutom råkar vara bland de snyggaste jag någonsin haft och så går jag och grubblar över Theresia. Skall jag för evigt vara fast i henne?Men jag vet varför. Att inte få en förklaring är det som gör mest ont. Känslan att inte veta varför. VARFÖR???
Allt känns bara som en tillfällig omplåstring, en tillfällig lycka som inte kan ersätta den sorg och förlust som jag känner. Jag har ju insett att jag inte finns för henne och att det finns andra i mitt ställe och att jag skall hålla mig långt långt borta. Men mitt hjärta har fått sig en törn som jag aldrig kommer att hämta mig ifrån.
Imorgon Bangkok, sedan Sverige. Inte har jag blivit lyckligare eller kommit över något. Bara befäst att det bara finns en för mig som jag alltid kommer att älska, och hon vill inte ha mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar