En dag full av aktiviteter, tråkiga sådana. Jag måste illa kvickt ordna med ekonomin om mitt Thailand-projekt skall bli av. Som jag redan sagt så har det hänt saker som ryckt undan hela min planering och det hela blir mycket mera komplicerat än jag tänkt mig. Inte minst vad det gäller mitt psyke och hur jag tänker om det hela.
Det är ju så att jag känner mycket för Helen samtidigt som jag inte har kunnat komma över Theresia på snart ett år. Det känns som om jag letar efter ett surrogat för Theresia. Men också livet i Sverige känns meningslöst. Den glädje jag en gång känt, lyckan över att vakna till en ny dag fylld av förväntan, nyfikenhet, skratt är numera borta och jag gör allt för att döva min frustration.
Helen fyller år idag. Hon är tydligen ledsen över det. Visserligen är hon ett antal år yngre än vad jag är, men jag vet hur det känns. Jag har slutat att ”fira” mina födelsedagar, nu vill jag bara att glömma. Det går ju bara åt ett håll. Hon fick en liten present av mig och egentligen ville jag att hon skulle stanna, men det gick inte. Hon får sina barn idag.
DaDa fyller också år idag. Jag har ringt och grattat. Hon var ledsen. Ingen hade firat henne och hon hade inte fått en enda present. Hon var glad över att jag ringde.
Tja, vad skall man mer säga? Det är bara trist allting nu, dagarna blir kortare, det blir kallare, hösten är på väg och sedan den långa vintern.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar