Phuket söndag den 2 september
Vet ej var jag skal börja dagens anteckning. Jag vill inte vara allt för utelämnande. Det är ju aldrig ens fel att två träter men idag har jag svårt att se vad min del i det hela skulle vara.
Jag kan börja med att säga att det för min del inte blev någon elefantridning. Men det hela tar egentligen sin början for tva dagar sedan ( och nu skall jag vara snäll och inte utelämna några detaljer)
Något hände i Theresias psyke och rätt vad det var fick jag att ta emot en masa obefogat skäll och ofog. Sedan vände hon och var hur gullig som hälst f&oml;r att sedan vända igen och tvärvända och vara hur elak som helst.
Igår var det på detta vis hela dagen. Men till slut lugnade allt ner sig och vi gick ut och hade verkligen roligt. Riktigt riktigt humör på topp. Vi mötte en massa mä:nniskor och bjöd till höger och vä:nster. Eftersom pengarna tog slut knallade jag iväg till hotellet för att hämta mer (man aktar sig fö:r att betala med VISA-t här. När jag kom tillbaka var det den "andra" Theresia. Ungefä:r som Dr Jekyl and Mr Hyde. Jag ville inte bråka (jag menar verkligen det) så jag gick tillbaka till hotellet och satte mig vid datorn för att slösurfa.
Hon kom tillbaka efter några timmar, tog nycklarna som låg vid databordet, låste in sig pa hotellrummet och vä:grade sedan att släppa in mig en lång stund.
Idag bad hon om ursäkt och "kom inte ihåg något". Men kl 13 var hon full som en spruta och började att kalla mig fö:r saker. Jag höll mig undan men 14.30 skulle vi alltså på elefantridning och d i v andra aktiviteter. Hon bara fortsatte att förolämpa mig så jag lämnade sällskapet. Hoppade helt sonika av bussen till aktiviteterna.
Jag ar grymt besviken. Jag har INTE gjort något. Mina funderingar går i banor som att det måste vara en efterreaktion efter detta i Ubon Ratchathani och hennes pappa. Är det så att ilskan över att blivit lämnad går ut över mig ? Hon berättade om en dröm. Detaljerna utelämnade här men innebörden var den att jag svek och lämnade henne.
Men hur många gånger om dagen får inte jag erbjudanden här av vackra tjejer? Varför skulle jag? Jag tycker synd om henne. Hon mår nog inte så bra nu. Men jag orkar och kan inte bära allt hennes lass. Jag försoker verkligen, men ibland blir det för mycket.
Jag känner mig så orättvist behandlad, vill henne allt gott men får bara skit tillbaka.
Imorgon har vi som sagt hyrt en jeep. Jag hoppas att det inte blir samma visa då.
Hon slangde ut mig sedan hon kommit tillbaka fran turen. Forsokte att slanga i hela min ryggsack i poolen. En del hamnade i poolen en del utanfor. Sedan laste hon in sig pa rummet med diverse sakerhetsanordningar. Utlosande faktorn var att jag med ironi i rosten fragade om hon haft det roligt pa elefantridningen
Personal forsokte att fa henne att oppna eftersom jag hade alla mina pengar, VISA o diverse i safen. Hon vagrade och skrek ett antal okvadesord. Till slut tillkallades lassmed som oppnade dorren sa att jag under overinseende av sakerhetspersonal kunde ta mina saker. Sedan checkade jag in pa ett annat rum
Jag kan forsta vad hon gar igenom med allt detta med fadern och modern, ja, forsta kan jag inte men forsoka i alla fall. Men detta var att ga lite val langt. Mycket for langt.
söndag, september 02, 2001
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar