Julen 2008

GOOGLE AUTOMATIC TRANSLATION TO ENGLISH

Som ni märker har det varit lite tyst här. Lite bloggtorka trots att det har funnits anledning till många kommentarer både på hemma och bortaplan.

Julen har huvudsakligen varit god. I synnerhet när en kompis dök upp på julafton kl 01.00 och vi förtärde icke oansenliga mängder whisky varpå J fick för sig att vackert underhålla min kompis som förvandlat mitt köksgolv till en utmärkt säng. Jag fick därefter för mig att jag är en rockstjärna och alltid har drömt om att slå sönder en fiol vilket jag följaktligen gjorde med det resultatet att violinsplitter fyllde hela köket och skärbrädan som tog smällen gick i två bitar.



Min fru sov då i en avlägsen del av huset och på morgonen (eftermiddagen) visade hon sina mindre angenäma sidor. Vad sägs om att stirra rätt ner i maten vid Kalle Anka och undra vad är det ni svenskar håller på med på julafton, eller sura över att hon fick samma present som min dotter och en kompis (en digitalkamera) varvid hon inte fick känna sig speciell, eller för den delen stirra stint i en brasa och vid ca 30 grader i rummet hämta en jacka och högljutt klaga på kylan hos min kompis där vi firade den andra delen av julafton.

När vi på juldagen kom hem bestämdes således att hon skulle få en semester till Thailand utan retur till Sverige och jag letade snabbt upp en restresa. Jag passade samtidigt på att köpa en till mig själv också. Hon åker den 8 jan och jag den 13 jan och nu i efterhand har vi bestämt att trots allt utnyttja returbiljetten. Så hon åker till familjen och jag åker till… ja, det finns en t-shirt att köpa där jag bor, ”Good guys go to haven, bad guys go to Patong”

På annandagen skulle jag träffa en kompis på en krog inte långt härifrån. Det var då vädret helt plötsligt slog över till många minusgrader från ett fuktigt väder. Jag pälsade på mig i halsduk och tjocka handskar och så på med hjälmen och upp på cykeln. Jag märker helt plötsligt att gasen låst sig i fullgasläge. Bromsarna funkar dock och jag bestämmer att försöka komma fram till krogen. När jag så börjar närma mig en rondell försöker jag att få ner farten med bakbromsen men hamnar på något som närmast kan liknas vid en blank spegel av is och flyger helt okontrollerat av cykeln i ca 70 km/h. Jag slår i marken med en våldsam kraft. Delar flyger och efter någon minut får jag tillbaka andan och kan ta upp den demolerade cykeln från vägbanan. Den startar inte efter detta. Gasen fortfarande på max (visade sig senare att den FRUSIT fast). Så jag fortsätter till fots utan nämnvärd försening. Kompisen hade då redan gått hem från krogen trots att han ville att jag skulle komma dit så jag fortsatte till hans lägenhet. Väl framme tyckte jag att det gjorde väl mycket ont så jag drog av mig kläderna och får se att benpiporna nästan sticker ut på den ena axeln.




Det blev Östra, Mölndal, ambulanstransport, morfinsprutor i magen, dryga läkare och söta sjuksköterskor och många taxiresor. Hemma åter vid 0400 med en sjukskrivning: ”AC-leds dislokation vid moped-olycka, grad 2 AC-leds dislokation vä. Rtg verifierad # vä axel, begränsad rörlighet” med föreskrift om sjukgymnastik för att funktionen skall kunna återställas och med den dryga läkarens ord i färskt minne. ”Din led sitter snett och det är inget vi opererar därför att oftast ställer vi till det mer vid operationen än om det får läka självt. Du kommer aldrig att bli helt återställd men med sjukgymnastik så blir det bra”. Han skickade på svenskt vis också smärtstillande, nämligen en burk Panodil och Ibumetin. Tur att jag hade Citodon och Morfin hemma för dagen efter klarade jag inte att gå upp ur sängen själv utan att låta som ”Hoa-hoa” innan ett tyngdlyft. Smärtan är fortfarande den mest intensiva jag varit med om någon gång och jag har flera benbrott bakom mig.

Ja man får väl se hur det går med allt. Man kan inte klaga på att det varit en tråkig och händelselös jul. Dock irriterande att inte veta om jag klarar rehabilitering och flygresa nu. Men vad jag vet är Sang-Som ett utmärkt smärtstillande medel och sällskapet kan i alla lägen få en att glömma alla smärtor och bekymmer.