Muslimer och Islam

I dagarna har vi fått lära oss nya ord och uttalanden haglade så man inte trodde sina öron

"Det finns inga bra kuffar. Alla kuffar är av samma skrot och korn. Det minsta vi kan göra är att hata dem på riktigt."
"Vi ska inte anpassa Islam efter omgivningen, utan omgivningen efter Islam."
”Kära bröder och systrar, icketroende kan aldrig bli våra vänner! Glöm inte det!"

Jag har en personlig erfarenhet som jag tänkte berätta om

Jag har sedan 2 år en flickvän i Thailand som jag bodde tillsammans med tills hon av en för mig då outgrundlig anledning bara försvann. Jag hade åkt iväg en heldag i ärenden och när jag kom tillbaka hade hon packat ihop alla sina saker och försvunnit. Jag försökte ringa men ingen svarade på telefonen.

Min tjej är muslim och kommer från ett litet ställe som till i det närmaste till 100 % är muslimskt. De är mycket strikta där. Länge funderade jag på varför hennes föräldrar inte ville träffa mig och jag har också undrat varför hennes bröder inte gillar mig men nu vet jag. ”Icketroende kan aldrig bli våra vänner”.

När bröderna fick reda på att vi bodde ihop utan att vara gifta kom de helt sonika och hämtade henne. För att kunna träffa henne var jag tvungen att gifta mig. Jag åkte på motorcykel i pinande regn de 14 timmar det tar mellan Phuket och Hatyai på självaste nyår för att träffa henne men hon fick inte träffa mig för sin familj. På nyårsdagen fick jag så träffa henne med övervakning av hennes syster på som visserligen hade träffat mig innan och tyckt riktigt bra om mig, fast det var ju innan hennes radikale man visste. Nu gick det inte för sig att vi skulle träffas ensamma. Jag påpekade dubbelmoralismen, blev arg och stack.

Min flickväns telefon hade de beslagtagit men hon tog kontakt med mig igen. Några dagar efter nyår blev jag forslad av hennes bror med tillhörande tjocka släkt, naturligtvis utan mamma och pappa, till en moské där jag fick träffa en imam som förklarade att jag var tvungen att gifta mig muslimskt och i det ingick att jag skulle omskäras. Jag svarade att jag inte kan och visade två läkarintyg på det (att jag inte ville är en annan femma) som i blodvärden förklarar att det finns medicinska hinder för detta. Imamerna underkänner läkarintygen med hänvisning till att de inte utfärdats av en muslim och vill istället skicka mig till en muslimsk doktor och hävdar att jag skall könsstympas (enligt Stockholms landsting försvinner 10% av nerverna och känseln blir mindre) trots att det finns risk att jag förblöder.

Efteråt får jag höra att jag varit tyken som vågat ifrågasätta det allsmäktiga prästerskapet. Det var väl efter det som bröderna började hata mig vid närmare eftertanke. Min flickvän rymde efter denna händelse och under någon förevändning stack hem till mig i Phuket, med risk för allt vad det innebar i form av uteslutning ur familjen och kanske ännu värre handlingar för att rädda hedern. Fast efter händelserna kring nyår har inget blivit sig likt igen mellan oss. Jag fick i vart fall en personlig inblick i hur fanatiskt islam kan vara, ja, kanske inte religionen i sig utan tolkarna av den.

Några svenska tolkare av religionen har vi fått ytterligare prov på i veckan. Eller vad sägs om krav på att införa lagar enbart för muslimer? Några av kraven var visst att imamerna skulle godkänna skilsmässor och att dessa även skulle undervisa i religion mm. Behöver jag ens kommentera?



Slutligen står det nu klart för mig att det inom Islam inte finns någon som helst förståelse för vår kultur vilket ju helt klart uttryckts i veckans vrickade krav. Händelserna jag varit med om i Thailand har varit mycket förnedrande för mig. Som att förflytta sig 100 år bakåt i tiden. Sjukt. Kanske det värsta av allt är att min flickvän så slaviskt och utan att ifrågasätta underkastar sig detta.