tisdag, juni 29, 2010

PUT Darunee Wybraniec

Till slut fick frugan sitt PUT: ”Permanent Uppehållstillstånd”, "Utan tidsbegränsning" d v s hon har rätt att betrakta Sverige som sitt hemland för alltid med allt vad det innebär. Om ett år blir hon svensk medborgare men redan nu får hon rösta. Fantastiskt vad tiden går fort, ja… på gott och ont, men idag firades det!

2004 träffades vi, 2007 gifte vi oss, 2008 fick vi ett barn som dog och begravdesKviberg där också graven finns, 2010 permanent uppehållstillstånd.

Vårt förhållande är det längsta som jag hittills lyckats upprätthålla. Det bygger på kärlek, frihet, omtanke och attraktion.

Grattis Dada! Älskar dig!

måndag, juni 28, 2010

Hundens och kattens dagbok




Det roligaste jag hört på länge!

.

söndag, juni 27, 2010

Annandag midsommar

Annandag midsommar är en helg som jag skall motionera om i de fina korridorerna.

Det är ju helt orimligt att man i Sverige har en helg som börjar med att inte vara en helg, fast det är ju då alla megafestar för att sedan få en ynka dags helg kallad midsommardagen, för att sedan vara tvungen att arbeta! Lyckligtvis infaller denna nya helg i år, alltså Annandag midsommar, på en söndag. Men vad händer med alla andra år?

Jag anser i solidaritetens namn, med de sjuka, arbetslösa och alla andra för den delen att vi skall införa ANNANDAG MIDSOMMAR, eller AnnasDag midsommar, helst året runt då, men det får jag fundera på.

Whatever!!!
Nu är det över!!!

lördag, juni 26, 2010

Midsommardagen



Idag måste jag tillstå att jag känner mig lika tom på insidan som tjejerna ovan. Tyvärr inte lika fin på utsidan. Men man kan inte få allt!

fredag, juni 25, 2010

Midsommar / Bröllopsdag

Min fru, jag och våra bröllopsdagar är ett synnerligen märkligt kapitel. Första året, bommull, glömde vi båda två, och alla andra människor också för den delen. Andra året, papper, firade vi på fel dag om man tittar tillbaka i Bloggen. Idag var det dags för tredje året, läder. Frun hade glömt och jag kom på det sent på eftermiddagen. Dessutom inföll den på midsommar. Redan innan var det bestämt att vi inte skulle göra något särskilt på midsommar, nu visar det sig att det är bröllopsdag. Panik! Kompisen kom med en god idé, låt oss åka med Stenas festbåt sagt och gjort, biljetter beställdes, men vi åkte aldrig iväg.

Vi grillade i trädgården istället och Tomas tittade långt ner i plånboken och betalade kalaset. Jordgubbar grillkött och allt gott åkte fram till en ansenlig summa. Dagen innan bjöd han på Kinakäk ute. Jag tror att Thomas är den senaste hemliga lottomiljonären.

Nåja, tack allihopa

onsdag, juni 23, 2010

Princessbröllop = PR-vinst



Pr-värde 2,7 miljarder, kostnad för bröllopet 20 miljoner kr. Så nu kan alla republikaner ta sig i dalen, för nog är det så att det vore samma vinst om Mona Sahlin eller Lars Ohly gifte sig, eller hur?

måndag, juni 21, 2010

Dokumentär

Jag ska göra en dokumentärfilm. Jag kan inte nu avslöja med vem men det kommer att bli stort. Riktigt stort! Titeln är dock bestämd:

”Den sanna historien”

.

söndag, juni 20, 2010

178 / 22 cm

God mat och trevliga människor på krogen Halta Lotta. I sanningens namn verkligt trevliga. Jag hoppas att tjejen jag snackade med idag kollar centimetrarna. En intelligent och vacker tjej. Kul!

lördag, juni 19, 2010

Några ord från en bitterkuk

En gång i tiden för väldigt länge sedan var jag 15 år. Vid det laget hade jag flyttat hemifrån. Närmare bestämt när jag var 14 år. När jag var 15 hade jag min första lägenhet. Min bror borgade och fick sedan äta upp att han var så snäll. Jag betalade inte hyran och han fick stå för allt. Jag kunde inte bo hemma, min pappa var helt omöjlig. Att komma in i kulturen i Sverige sedan han flyttat från det totalitära Polen till Sverige var ett oöverstigligt hinder. Sverige var inte bra. Alla människor var farliga och allt jag gjorde var farligt. Jag skulle beskyddas till varje pris. På det följde ett antal soc-utredningar där jag skulle granskas. På den tiden var det ingen som trodde att det eventuellt skulle vara något i hemmiljön som inte stämde.

Jag hade framför allt två bra vänner, Jens Rybo och Robert Ljung. Av min pappa ansågs deras föräldrar inte bra, fast nu på senare tid har jag insett att det egentligen handlade om att min pappa inte ville visa sina svagheter. Att det på den tiden inte fanns så mycket pengar och något som jag inser idag, status. Att kunna show off för andra. Följaktligen var alla mina kamrater ”fel”. Mina bästa kompisars föräldrar var inte bra. Min far såg dem som alkoholister och mindre begåvade, folk som man inte skulle umgås med. Jag å min sida fick aldrig ta hem någon och som jag förstår idag, för att inte avslöja den strama och futtiga levnaden hos oss. Det förstås därför att min pappa själv var rädd för att öppna upp, det fanns en rädsla för otillräcklighet. Det var på sjuttiotalet när allt skulle vara fritt, fri sex, velorkläder, vänster, vänster.

Min pappa hade kommit från Polen och under många år hade det inte ens varit möjligt för honom att resa ur landet. På kommunisttiden var det nämligen så att alla fick ett tillfälligt pass som man sedan fick lämna ifrån sig. Kort sagt det var en enorm skillnad att komma hit till Sverige med all frihet som var så farlig. Min pappa brukade förtydliga detta genom att lägga mig på sitt knä och med ett skärp alternativt hundkoppel göra det tydligt för mig, allt medan min mor stod och grät. Han var lika tydlig gentemot min mamma. Jag kommer aldrig glömma misshandlarna av min mor.

När jag till slut rymde som 13 år gammal pojke visste jag det mesta om livet, trodde jag. Jag var en grabb som hade drillats till min fars drömmar om en bra musiker. Jo då det var fint. Tänk dig, som 10 år gammal kom jag in på Musikhögskolan i Göteborg som den yngsta eleven någonsin. Jag var duktig, vann tävling på tävling. Jag spelade violin som en gud och ackompanjerade på flygel på självaste konserthuset i Göteborg.

Allt detta hade sitt pris, t ex när jag rymde med mina kompisar för att om möjligt lära mig spela fotboll. Jag började röka cigaretter redan i första klass. Jag hade utmärkta betyg, ja faktiskt högsta betyg i alla ämnen utom ett. Uppförande! Ja det fanns ett betyg i uppförande på den tiden. Jag var arg, mycket arg, på allt och alla.

I 4:e klass slog jag sönder hela huvudet sedan jag försökt att slå ihjäl en kamrat. Jag flög på honom, halkade och slog huvudet i ett element. Det fick sys ett antal stygn. Senare i Sverige när jag var 11 blev jag retad i skolan. Det fanns ingen annan utväg än att jag fick ge mig på den största killen i skolan efter att fått utstå mycket förnedring. Resultatet blev en bruten hand och utslagna tänder på killen i fråga.

När jag blev 14-15 började jag umgås med folk som introducerade mig i en helt annan värld. Jag gick då på musikhögskolan som det underbarn som jag var. Det blev krogen, gamla Sven Duva som fanns i Haga. Det blev knark, till en början hasch och sedan var det någon som satte en jungfrusil i min arm. Ja, det var första och enda gången tack och lov. Det finns de jag känner idag som håller på att kurera bort sin hepatit. Stackare.

Jag blev en expert på lås, nycklar och fejkade nycklar, dyrkar och träffade en massa människor som levde i samhällets utkant. Jag levde ett dubbelliv. Ett som det fantastiska underbarnet, ett som kriminell. Jag kunde aldrig komma över förnedringen att bli piskad med en läderrem av min pappa. Jag var arg, hatade alla. Jag var en outlaw. Jag hörde inte till samhället. Det var alkohol, droger och ett hat mot allt och alla. Jag kunde aldrig förstå att jag hade makten att styra över mitt liv. Andra styrde över det. Mina ”vänner” var allt i mitt liv.

Det gick givetvis åt skogen med allt. Som 14-åring satt jag första gången inspärrad på polishuset i Göteborg. Fem långa dagar var jag anhållen, en upplevelse jag aldrig kommer att glömma. Men jag insåg ändå inte vart det barkade. Det blev bara värre och värre. Det samtidigt som karriären som musiker fortsatte. Faktum är att jag som 15 år gammal fick mitt första arbete på Storan i Göteborg. Fast jag dök upp som jag ville till orkesterdiket. Ingen kunde lita på mig och ingen gjorde det heller. Många försökte sig på att åtgärda problemet på sina sätt. Min pappa genom att banka vett i mig med hundkopplet.

JAG VAR ARG PÅ ALLT OCH ALLA

Många år senare fick jag själv barn. Jag sa till mig själv, jag skall aldrig bli som min far, för än idag ser jag honom som en ond människa trots att han varit död många år.

Jag fick en dotter 1995. Det gick åt helvete med mamman. Jag höll ställningarna. I Sverige är en man inget värd när det blir problem, något som inte förstods på 70-talet när jag var kid. Mamman fick vårdnaden, jag blev förpassad till tassemarkerna. Under en massa förevändningar om våld var jag inte en lämplig förälder.

Nåja, dottern växte upp, nu 15 år och tror sig veta allt, precis som jag gjorde den dagen en människa sköt jungfrusilen i min arm. Den åldern när jag stal bilar och körde rätt in i skyltfönstren för att roffa åt mig allt som jag inte fick från mina föräldrar. All ilska som fanns inom mig. Alla energi som var fullständigt felriktad

Idag sitter jag i en situation som liknar den jag själv upplevde och önskar att jag på något sätt skulle få slut på den. Men det finns inga vägar att gå. Jag har en arg mamma till min dotter, som heller inte haft det lätt och som kanaliserar all ilska på mig. Jag har en dotter som är på helt fel och farliga vägar. Och här är jag. Jag kan inget göra. Ingen lyssnar! Jag är ju djävulen själv! Allt jag vill är ju att jävlas med alla, i synnerhet med mitt barns mor, allt är ju mitt fel att det gick som det gick! Visst OK, allt är mitt fel, men jag skall aldrig bli som min pappa fast jag känner att jag håller på att bli en likadan bitterkuk.

Så säg mig alla människor, vad skall jag göra? Idag är det Princessbröllop, men mitt liv är ingen saga och dottern Jackie är i högsta grad min och den som är närmast mitt hjärta!

.

fredag, juni 18, 2010

Fadern./. Modern ang. vårdnad m.m.

Jag får härmed redovisa faderns inställning i målet.

Fadern medger att vårdnaden om dottern skall tillkomma modern ensam, jämväl interimistiskt.

Fadern hemställer om att målet avgörs på handlingarna.


BAKGRUND
Dottern flyttade hem till fadern efter att under längre tid ha levt under allvarliga missförhållanden hos modern. Hon bodde hos fadern under tiden april 08 t.o.m. augusti 09. Hon levde under goda förhållanden hos honom, vilket återspeglades i förbättrade skolresultat, högre närvaro i skolan m.m. Efter ett gräl under faderns och dotterns sommarvistelse i Polen sommaren 2009, flyttade dottern från fadern och, enligt hennes uppgifter, till modern. Det skedde anmälan till socialtjänst och polis under påstående att han skulle ha utövat våld mot henne under grälet. Fadern förhördes av polis och det konkreta brottspåståendet bestod i att han skulle ha gett dottern ett knytnävsslag på axeln/skulderbladet under grälet. Förundersökningen lades ner efter utredning. Vad gäller socialtjänstens utredning enligt 11:1 SoL så avslutades den 8 februari 2010. 1 den antecknades att dottern uppgav att hon nu tror att hon kommer att lugna ner sig efter att ha druckit alkohol, rökt cigaretter och haft sex med sin pojkvän. Utredningen avslutades med slutsatsen att dottern inte behövde skyddas (mot sin far) genom att hon hade sitt boende hos modern.

Efter det att dottern flyttade från fadern har kontakterna dem emellan varit sparsamma. Hon har i utredningen uttryckt att hon vill bo hos sin mor då hon numera är nykter. Det har under den senaste tiden skett ett utomordentligt försiktigt närmande mellan dem men det har bara varit ett personligt möte och det ligger långt tillbaka i tiden.

Fadern hyser alltjämt farhågor för vad ett boende hos modern skall leda till. Den information han ännu får tillgång till från skolan talar om ökad frånvaro och han utgår från att det senare även kommer att inverka på resultaten. Han får återkommande uppgifter från honom och dottern närstående personer om att hon tillbringar mycket tid på Frölunda Torg och Nordstan. Han har därtill fått oroväckande information kring moderns och dotterns nykterhet samt moderns förmåga att ta hand om dottern. Han är vidare av uppfattningen att han, i likhet med vad som hittills skett, inte kommer att få någon information alls från modern om dottern. Han tror att hon tvärtom kommer att avstänga honom från all information som han alltjämt har tillgång till genom den gemensamma vårdnaden.

Han inser dock att med hänsyn till att dottern uttryckt en klar och tydlig egen vilja och då vårdnadsutredarna inte funnit något som talar emot ett boende hos modern så har han små utsikter till framgång med att driva målet vidare. Han älskar alltjämt dottern trots att hon vållat honom mycket smärta genom sitt agerande. Han anser fortfarande att motsättningarna mellan honom och dottern under sommaren gavs helt orimliga proportioner av dottern och han ser det som ett utslag av tonårstrots som drevs alldeles för långt.

Oberoende av detta accepterar han att dotterns nuvarande vilja är att bo hos modern. Hon har även uppmanat honom att inte driva tvisten vidare.

Vad avser boendet bör det vara hos modern i enlighet med dotterns vilja. Det bör även ske under ensam vårdnad för henne då det inte funnits något samarbete mellan föräldrarna under lång tid. Det intermistiska beslutet om boende kan därför upphävas i samband med nytt förordnande. Förhållandet mellan dottern och fadern är alltjämt för känsligt för att det skall vara på sin plats att förordna om något umgänge och något yrkande om sådant framställs därför inte. Dottern är i sig handlingskraftig och förmögen att ta kontakt med fadern när hon vill och umgänget mellan dem får utvecklas utifrån underhandskontakter mellan dem.

Med hänsyn till att faderns medgivande står i överensstämmelse med vårdnadsutredarnas förslag, bör avgörandet kunna tas på handlingarna.

Göteborg 2010-05-02


.

torsdag, juni 17, 2010

XXX:s nervsammanbrott ledde till...

(Bilden tagen för ca 1 vecka sedan)

SMS 2010-06-18
Dottern: ”Jag tycker att du ska hålla din käft stängd och lösa dina egna problem” , nyss fyllda 15 år, till höger på bilden.

.

onsdag, juni 16, 2010

Jag är så trött på ungen!

Mitt XXX tillika mitt barns mor skrev igår, inte helt oväntat får sägas, denna text på Facebook:

"Jag önskar att det kunde regna idag, för jag är jätte deppig och orkar inte se den j-a solen, men vovven ska ut skit. Sov till 11. Åt. Nu vill jag bara gråta. Inte fucking städa eller handla denna jävla mat hela tiden eller vika tvätthögen. Jag vill ha semester och åka långt bort helt skälv !! Jag är så trött på ungen och gubben att jag tror jag får ett nervsammanbrott snart. Ha en dra dag , jag skiter i detta"

Jag kan ju bara undra hur min dotter har det. Det jag hör och ser är illavarslande

.

måndag, juni 14, 2010

Riktiga muslimer

På tal om katter… Nu har vi skaffat en katt som det anstår riktiga muslimer!

Geert Wilders, PVV Holland
.

söndag, juni 13, 2010

WW

Tja… bara en byggnad som uppfördes till min ära :-)