Svenska justitiemord – del 3

Ni kommer säkert ihåg de två läkarna som av medierna kallades för ”Allmänläkaren” och ”Obducenten” som i tingsrätten friades från misstanken om att ha mördat en prostituerad kvinna men likväl utpekades för att ha styckat henne. Formellt blev de alltså frikända men deras liv gick ändå i spillror då domstolen utpekat dem som kvinnostyckare och domen kunde inte överklagas.

Det råder idag en stark idé om att människor som haft fruktansvärda upplevelser glömmer bort dem. Det är en idé som minst sagt bär löjets skimmer. Människor som suttit i koncentrationsläger har aldrig glömt, lika lite som de som utstått misshandel som barn.

Men dessa knäppa idéer lever kvar och bedragarna flockas, ofta självutbildade i den tvivelaktiga metoden att genom b l a hypnos framkalla de mest fantastiska minnen. På ett småländskt hem för unga kvinnor med svårigheter visade det sig att närmare hälften av dem med lite hjälp från ställets självutnämnda minnesakrobat började komma ihåg hur de utsatts för sexuella övergrepp från närstående män. En serie justitiemord följde, under mediala applåder, jag återkommer till dem i framtida kolumner.

De två läkarna råkade alltså enligt mitt förmenande ut för ett feministiskt drev frammanat av den modevåg som följde efter att en bok författats av socialterapeuten Hanna Olsson, hjältedyrkad och senare hedersdoktor. I sin bok argumenterar hon för en ny sorts bevisföring i linje med feministisk teori, nämligen att när skuldfråga skall avgöras måste hänsyn tas till könsmaktsordningen. Eftersom den manliga överklassen tycker att det är helt OK att stycka kvinnor kommer de av sina klassbröder i rättssamhället givetvis frikännas menade Olsson.

Media köpte den falska feministiska legitimation som präglade Hanna Olssons antidemokratiska teori och genast var de två läkarna skyldiga. Inte ens det faktum att huvudvittnet var ett 18 månader gammalt barn som måste ”tolkas” av sin mamma hämmade entusiasmen. Det var ju en bra story att två läkare är skyldiga till ritualmord, styckning, kannibalism och sexorgier.

Vid den tiden var det förresten vanligt med föreställningar om hemliga kannibalföreningar och ritualmord på små barn bland överklassens män och det var just vågen av hat och missriktad feminism som var den starkaste drivkraften bakom justitiemordet på de två läkarna.

Svenska justitiemord, del 2

I mars innevarande år dömdes en kvinna från Kenya för mord på sina två barn, Elias 4 och Tevin 8. Mamman erkände och menade att barnen skulle få det bättre i himmelen. Efter bara 3 månader skall hon nu släppas fri och visas ut på livstid. Hennes straff är avtjänat och i Kenya och resten av världen är hon en fri medborgare.

Magnus Kristiansson, sektionschef på rättspsyk i Huddinge, vill inte uttala sig om hur man resonerade när beslutet att utvisa kvinnan togs.

– Men av erfarenhet så finns det psykiatriska tillstånd som gör att man efter bara en kort tid inte längre har det tillstånd som gör en farlig, säger han.

Han bekräftar också att hon med största sannolikhet kommer att släppas fri när hon återvänder hem.

– Till Kenya har vi aldrig varit med om att vården har fortsatt, säger han.

Mördade Elias pappa, Karl Gunnar Wiman, blir upprörd när han får höra att 31-åringen redan är på väg ut.

– Då fungerar inte rättsväsendet. Då kan vem som helst komma till ett land och mörda hur man vill och ­sedan bli utsläppt.

Igår skrev jag om fallet Kader Becheref. Han dömdes till tre års fängelse och 10 års utvisning för våldtäkt, sexuellt ofredande, olaga hot mm. 2008 hade han avtjänat sitt fängelsestraff men han släpps ändå inte fri. Anledningen är att Marocko där han är medborgare, och som han flytt ifrån, vägrar att ta tillbaka honom. Han hålls därför isolerad på ett häkte sedan 4 år tillbaka.

I kommentarerna ansåg signaturen Estelle att: ”Att du ska hålla på och försöka försvara blattar som våldtar och skändar...neee. usch och fy! Punkt! Ut med sådant pack”!

Jag önskar att ”Estelle” för mig förklarar rimligheten i påföljderna i dessa två rättsfall. Att våldtäkt kan för en man ge 3 års fängelse och sedan kvarhållande i häkte på obestämd tid, medan en kvinna efter mord på två barn går fri efter 3 månader. Är inte sådana fall utmärkande för en bananrepublik?