Girighet

Varför tycks det som om alla makthavare och för den delen potentiella makthavare tappar fotfästet och faller in i den allmänt kända tesen: ”all makt korrumperar”. Åter och åter ser man snikenheten komma upp till ytan hos dem som har.

Den aldrig sinande girigheten personifierad upphör aldrig att förvåna. Vem minns inte den kvittoklippande Mariazin? Nu senast är det Gudrun Schyman som lade krokben för sig själv och fick avgå samt dvokaten Thomas Martinsson som påstås ”tvätta pengar” och ta duktigt betalt eller vad nu de exakta åtalspunkterna är. Nåväl, Martinsson kommer kanske att rentvås i rätten med tanke på yrke, kompetens och kompiskrets.

Gudrun hade ju inte ”menat något” utan slarvat. Kanske är hon lite väl medveten om uppsåtsrekvisitet som krävs för att det skall föreligga brott. Alla kan ju ”slarva” och säkerligen är det inte alltid så lätt att företräda vänsterns åsikter när man själv lever så långt från den gråa verkligheten för många andra.

Vad det gäller Martinsson (om han nu blir fälld) är det ändå förvånande med tanke på att han måste tjäna… alltså tjäna pengar. Jag tycker kanske att det är relativt små pengar att skita ner sig för i hans ställning och därför heller knappast troligt att han har gjort det när en mordutredning kan ta hundratals timmar i förberedelse till en lön på över 1000 kr per timme.

Problemet är nog inte så enkelt. Girigheten, att vilja ha, ligger mycket djupt nedärvt hos människan. Kontrollen kunde däremot lösas relativt lätt genom att införa samma regler för politiker och andra potentiella ”slarvare” som man redan har för anställda på RSV. Nämligen att deras deklarationer automatiskt granskas hårdare och inte heller av den närmaste kompiskretsen utan av personal inom andra skattekontor utom länet

Makten måste granskas