tisdag, februari 22, 2011

Asiatiska kvinnor vs svenska kvinnor



I förra veckan blev jag kontaktad av TV4 för att medverka i Kvällsöppet. Programmet skulle handla om kärlek mellan gränserna. Nu anade jag ugglor i mossen, tackade nej och mycket riktigt var rubriken istället ”fruimport” och kvinnor som misshandlas av elaka svenska män, det är ju så mannen alltid framställs. Eller som den avskyvärda feministen och manshaterskan Unni Drougge själv uttryckte saken i programmet, nämligen att hon helst såg män ”som inte är dreglande och inte urindroppande och inte viagraknaprande” så som den svenska mannen är enligt vedertaget feministiskt synsätt.

I feministernas Talibanvälde som Sverige på senare kommit att kallas i internationell media är ju en kvinnas förmåga att skapa trivsel och god atmosfär inget eftersträvansvärt. Ej heller har jag personligen någonsin de facto haft ett förhållande med en svensk kvinna som kan laga god mat, än mindre att städa, knappt att ha sex, för hur skulle det se ut med tanke på maktstrukturer och könsmaktsordningen när en kvinna blir påsatt. Allt det är ju ”kvinnofällor”.

Klart är att den man som väljer en asiatisk kvinna framför en svensk har mycket att vinna

Se hela programmet Kvällsöppet här
På Kolumnen har det skrivit en del om asiatiska kvinnor
Läs mera på Genusnytt

måndag, februari 14, 2011

Happy Valentine's day


Loving is not just looking at each other, it's looking in the same direction,

Je t’aime, Ti amo, Te amo, taim I’ ngra leat, Wo ai ni, Kimi o ai shiteru, S’ ayapo, Jag älskar dig, Kocham Cie, Phom Rak Khun

Kiss my love
Your husband 2011-02-14

söndag, februari 13, 2011

Bröderna Brothers & The Others



Den här videon borde omedelbart kultförklaras. Tänk, min gamle polare… barnkamrat

onsdag, februari 09, 2011

Julian Assagne och sexaffären


Så här har jag uppfattat saken. Julian Assagne kommer till Sverige och tjejerna svärmar. Han har samlag med två. Båda är med på noterna. Vid ett tillfälle går kondomen sönder av okänd anledning. Vid ett annat påstås att Assagne tränger in i kvinnan utan kondom. Hon är med på det enligt egen utsaga. Tjejen vill nu att han under hot om polisanmälan tar ett blodprov vilket han vägrar. Tjejen åker till polisen för att rådfråga hur man kan tvinga honom att lämna ett prov och polisen tar då upp en formell anmälan om våldtäkt.
Julian Assagne har hörts i ärendet, han nekar till att själv ha haft sönder kondomen eller haft oskyddat sex och mycket mera än vad han redan sagt lär inte framkomma i ett nytt förhör. Rättegången i London handlar just om huruvida han kan utlämnas till Sverige för att förhör skall hållas.

Hela fallet handlar nu om prestige och också huruvida svenskt rättsväsende är just så opartiskt och politiskt obundet som det gör anspråk på. Min uppfattning i frågan är att det i Sverige blåser extrema feministiska vindar och det räcker att en kvinna andas ordet sex eller våld för att en man skall bli inspärrad bakom galler, lagförd och dömd enbart på indicier, dvs hennes utsaga.

Det finns idag mycket små möjligheter för en man att freda sig mot denna typ av anklagelser. I vårdnadsmål och våldtäktsmål är en man per automatik ”skyldig” och en slags omvänd bevisbörda gäller i praktiken. Så skall det naturligtvis inte vara och det är i ljuset av det som man ska se hela rättegången. Svensk media har hittills varit helt oförmögen att se det ur detta perspektiv eftersom det korrekta i dagens politiska klimat i Sverige är att ta på sig genusglasögonen och i dessa är mannen alltid det skyldiga könet.


Hela förundersökningen finns här
Aftonbladet skriver: 1, 2, 3, 4

2011-02-11
Newsmill har skrivit en intressant och granskande artikel här

tisdag, februari 01, 2011

Jag kan åter konstatera att flera bloggar har ”dött”. Nyhetens behag är över och människor frågar sig vad det är för nytta med att blogga. I synnerhet när kommentarerna uteblir. ”The five minutes of fame” är över och nu var det inte roligt längre.

Själv brottas jag med det rakt motsatta problemet. Jag har varit online allt för läge. Allt känns dammigt och sunkigt. Allt för många har blivit förbannade på det jag skrivit och jag har blivit hotad till livet flera gånger irl. Bloggandet har kostat.

Men jag fortsätter och snart sänker jag ribban. Varför skulle inte allt fram i ljuset? Skandaler och snaskigheter är alltid populärt trots att ingen medger det.