Idag har vi varit ute och knallat omkring hela dagen. Jag tror att vi har gått minst en och en halv mil. Jag är helt slut i fötterna nu när vi kom tillbaka. Dublin är en stor stad, drygt en miljon invånare, men sanningen att säga kändes de fler när vi var ute idag.
Det är lite blandade intryck som jag fick av denna stad. Det tristaste är väl att det är så lite grönska och så mycket trafik, avgasorenad trafik. Bussarna formligen spyr ut dieselångor. Det värsta var väl att människorna synes vara mycket vänliga.
Det finns alltid en massa måsten när man besöker en ny stad. Till dessa måsten som turist hör att ta reda på stadens sevärdheter. Ett av dessa beskådade vi idag, nämligen vaxkabinetten. Mindre lyckade vaxdockor men i övrigt fint arrangerat. Utställningen börjar med en barnavdelning och det finns två sätt att komma in. Antingen genom en liten tunnel där man fick krypa in eller den vanliga vägen. Jag tyckte att gångtunneln såg spännande ut och glömde helt att jag har en släng av klaustrofobi. Tunneln var helt svart och gick i en massa kringelikrokar och det kändes som om jag hade varit där i evigheter. Jag var hela tiden på väg att vända. Paniken var nära och jag kom ut sjöblöt. USCH.
Imorgon, i vart fall på mitt program, står att besöka ett dockmuseum. Det skall bli skoj men det hade varit roligare om Jackie var med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar