lördag, juni 30, 2012

Svenska justitiemord, del 1


Sverige påstår sig vara en rättsstat och vi svenskar  slår oss ofta  för bröstet. Vi har ju ett fungerande samhälle utan rättsröta och korruption. Sådana som Julian Assange är bara ute efter att skada Sverige, att få oss att framstå som en bananrepublik. Här i Sverige döms man av en opartisk domstol, avtjänar sitt straff och försätts sedan på fri fot. Eller?

Ett av de mer upprörande fallen är det med Kader Becheref. Han dömdes till tre års fängelse och 10 års utvisning för våldtäkt, sexuellt ofredande, olaga hot mm. 2008 hade han avtjänat sitt fängelsestraff men han släpps ändå inte fri. Anledningen är att Marocko där han är medborgare, och som han flytt ifrån, vägrar att ta tillbaka honom.

I september 2008 var alltså hans fängelsestraff slut och sedan dess är han formellt inte intagen i anstalt - han är förvarstagen enligt beslut av polisen.

– Jag har inga rättigheter. I snart fyra år har jag hållits inlåst, nästan hela tiden i isoleringscell, utan att jag har gjort något. Det enda jag vill är att bli fri, säger han.

Han säger att det är påfrestande, att sitta inlåst dygnet runt, dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år.

– Jag mår psykiskt dåligt, men vem skulle inte göra det av att vara inlåst? Jag har inga känslor kvar.

Flera gånger har Kader Bencheref överklagat förvarsbeslutet, men fått avslag varje gång.

– De måste respektera lagen. Det här är som Guantanamo. Straffet har jag suttit av för länge sedan. Det som de gör nu är att stjäla mitt liv.

söndag, juni 03, 2012

Mansfrågorna är en viktig del av jämställdheten

Många känner inte till den utsatthet som kommer med den manliga könsrollen. När manliga uppoffringar får uppmärksamhet i politik och media tenderar de att framställas som allmänmänskliga frågor. Detta leder i sin tur till att jämställdhet görs synonymt med kvinnofrågor, och vi blir blinda för stora delar av den manliga könsrollen.


Här kommer en snabb överblick av de viktigaste mansfrågorna: 

Män riskerar sitt liv 
Det är männens uppgift att utföra samhällets farliga jobb, och därför är mer än 90 procent av alla som dör på jobbet män [1]. Dessutom är det mäns roll att försvara landet och offra sig i krig. 

Hemlöshet 
En av de mest utsatta grupperna i samhället är de som inte har en egen bostad. 75 procent är män [2]. 

Självmord 
Det är mer än dubbelt så många män som kvinnor som tar sitt liv i Sverige [3]. Bland män mellan 15 och 44 år är självmord den vanligaste dödsorsaken [3]. 

Utbildning 
Det är nästan dubbelt så många kvinnor som män som tar ut en examen från universitet och högskolor [5]. Läsåret 2006/7: Kvinnor som tog examen: 25 884 st Män som tog examen: 13 550 st I skolan presterar flickor bättre än pojkar [6], och även när pojkar presterar lika bra på de nationella proven, så får de sämre betyg av läraren [6, 7]. 

Föräldraskap 
Män och kvinnor är inte lika inför lagen i sitt föräldraskap. En ogift pappa får endast gemensam vårdnad om sitt barn om mamman godkänner det, även efter att faderskapet är juridiskt fastställt. Dessutom går barnbidraget alltid till mamman, vare sig föräldrarna är gifta, sambos eller separerade med delad vårdnad. 

Vårdnadstvister 
Män har oerhört svårt efter en separation. Mer än 90 procent av all enskild vårdnad tillfaller modern [8]. Av de fall som går till domstol bedöms dubbelt så många män som kvinnor vara olämpliga som föräldrar [9]. Är det rimligt att tro att män är såpass mycket sämre på att vara föräldrar? 

Pappor och barn 
Att växa upp med en närvarande pappa minskar risken för kriminalitet och psykiskt sjukdom, medan det ökar chansen till längre utbildning och att det går bra i skolan [10]. Ändå bor mer än hälften av alla barn enbart med mamman efter en separation [8]. Forskningen visar att delat växelvis boende är bäst för skilsmässobarn [11], men mindre än en tredjedel av barnen har växelvis boende efter en skilsmässa [8]. 

Livslängd 
Män lever drygt 4 år kortare än kvinnor [4]. Forskning från Tyskland av Marc Luy visar att den biologiska komponenten av detta är 1-2 år. Resten förklaras av skillnader i den manliga och kvinnliga könsrollen. 

Sjukskrivningar 
Varje år läggs det 30 miljarder kronor mer på kvinnors sjukskrivningar än på männens [4]. En pilotstudie från Kolmårdens VC visade att kvinnor har långt mycket lättare än män att få sjukskrivning vid depression samt kronisk smärta. 

Våld 
Män är den grupp i samhället som oftast drabbas av dödligt våld [25]. Män är även den grupp som drabbas mest av våld utanför hemmet [24]. 

Våld i nära relationer 
Lika många män som kvinnor blir slagna av sin partner varje år [12, 13, 14]. Kvinnor blir skadade 2-3 ggr så ofta, p g a mäns större styrka, och blir oftare utsatta för upprepad misshandel. Villigheten att initiera våld är dock samma hos bägge könen. Våldsutsatta män är till stora delar osynliga i samhället, medan hundratals miljoner kronor satsas av regeringen varje mandatperiod för att hjälpa våldsutsatta kvinnor [15]. 

Omskärelse 
Alla former av kvinnlig omskärelse är förbjudna enligt svensk lag [16], från de mildaste till de allvarligaste formerna. Däremot kan man med stöd av lagen skära av förhuden på pojkar, även när de är för små för att kunna lämna sitt medgivande [17]. Manlig omskärelse medför att vävnad som är viktig för sexuell njutning skärs bort [18]. 

Löner 
Det finns en utbredd uppfattning om att män får mer lön för samma jobb än kvinnor. Men när Jämo granskade 700 000 löntagare, så var det bara en dryg procentenhet av kvinnorna som hade för låg lön [19]. I en annan rapport från Landsstingsförbundet konstaterades att: “Tas hänsyn till olikheter i yrkesstruktur är kvinnornas medellön 99 procent av männens medellön” [20]. 

Dubbelarbete 
Vi har fått lära oss att det är kvinnor som dubbelarbetar, men enligt SCB:s tidsanvändningsundersökning jobbar män och kvinnor i genomsnitt lika många timmar per vecka, när förvärvsarbete och hemarbete summeras [21]. 

Kvotering 
Förslaget om att lagstifta om kvotering till bolagsstyrelser skulle innebära att vissa män får stå till sidan trots att de är mer meriterade och kvalificerade. Detta är själva definitionen på diskriminering, och strider mot principen om att samma spelregler ska gälla för alla individer. 

Kvinnors organisering 
Det finns en speciell förordning om att vissa typer av kvinnlig organisering ska stödjas med statsbidrag [22]. Det finns ingen motsvarande förordning för mäns organisering. 

Lagstiftning 
Män är den enda gruppen i Sverige som diskrimineras av lagen. Följande lagar behandlar män på ett sämre sätt än kvinnor: 
• Barnbidraget tillfaller modern. 
• En nybliven moder blir ensam vårdnadshavare om hon är ogift. 
• Kvinnor, men inte män, har rätt till statsbidrag när de organiserar sig (se ovan). 
• Pojkar får omskäras (se ovan). 
• I Socialtjänstlagen (5 kap. 11 §) står det: “Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.” Misshandlade män ska tydligen inte få samma hjälp och stöd från samhället. 
• Grov kvinnofridskränkning. Det finns inget i lagtexten som heter grov manfridskränkning, utan endast grov fridskränkning. 
• Kroppsvisitation av kvinna får utföras och bevittnas endast av annan kvinna. Bägge könen får kroppsvisitera en man. 
• Ett barn vars moder är svensk medborgare får alltid svenskt medborgarskap. Men om fadern är svensk medborgare måste barnet antingen födas i Sverige eller så måste fadern vara gift med modern (Lag 2001:82 om svenskt medborgarskap). 
• Värnplikten är nu borttagen men ända in på 2010-talet hade vi en lagstiftning som tvingade män att ge ett år av sitt (kortare) liv till staten. 

Pengar omfördelas 
Genomsnittsmannen bidrar med 2 miljoner kronor mer till statskassan än genomsnittskvinnan under sin livstid [23]. Detta beror på en kombination av att han betalar mer skatt, och att han erhåller mindre i transfereringar. Kvinnors obetalda arbete är alltså inte helt obetalt. 

Källor: 
1. Rapport från Arbetsmiljöverket: Dödsolyckor efter kön, arbetstagare, 1955-2007 
2. Hemlöshet i Sverige 2005, rapport från Socialstyrelsen 
3. NASP (Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa): Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms Län 
4. Socialstyrelsen: Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården. 
5. Kvinnor och män i högskolan. Rapport 2008:20 R. Högskoleverket. 
6. Pojkar och flickors betyg. En statistisk undersökning av Maria Nycander, lärarprogrammet, Uppsala Universitet (2006). 
7. Systematiska avvikelser mellan slutbetyg och provresultat - spelar elevens kön och etniska bakgrund roll? Erica Lindahl, Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering, Rapport 2007:22. 
8. SCB Temarapport 2009:2. Barn i dag - en beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. 
9. Glimtar av barn från vårdnads, boende- och umgängesdomar 1999 respektive 2002. Socialstyrelsen. 
10. Taking Sex Differences Seriously. Steven E. Rhoads. (2004). 
11. Lars Tornstam: Separationsbarns boende. 
12. Våld i parforhold - ulike perspektiver (Norge). Thomas Haaland, S-E Clausen, Berit Schei (2005). 
13. British Home Office Research Study 191. Catriona Mirrlees-Black (1996/99). 
14. National Family Violence Study (USA). Murray A Straus, Richard Gelles, Suzanne K Steinmetz (1976 och 1986). 
15. Regeringens skrivelse 2007/08:39. Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samtvåld i samkönade relationer. 
16. Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. 
17. Lag (2001:499) om omskärelse av pojkar. 
18. The prepuce: Specialized mucosa of the penis and its loss to circumcision. J.R. Taylor, A.P. Lockwood and A.J. Taylor. British Journal of Urology, Volume 77, Pages 291-295. February 1996. 
19. Jämo - Miljongranskningen, etapp 2. 
20. Lönar det sig? - en tillbakablick. Lönenivåer, lönespridning och löneutveckling i landsting och regioner 1994-2002. Rapport från Landstingsförbundet, juli 2003. 
21. SCB. Levnadsförhållanden, Rapport nr 99. Tid för vardagsliv. 
22. Förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. 
23. SCB. Välfärd nr 3, 2005. “Nästan hälften av skatten är årlig rundgång”. 
24. Brå. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Kapitel: Misshandel. 
25. Brå. Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Kapitel: Dödligt våld.