måndag, december 20, 1999

Spanien anno 1999 - Dag 6

Mandag 1999-12-20 kl 09.00 pa hotellet

Och idag vaknar man upp med en smula ont i haret en jag antar att det var det vart. Jag skall idag forsoka att arbeta lite med vad jag skall, maste det och maste ta reda pa mina foraldrar.

Det var kul igar, gick ut med den dar Carmen, lika gammal som jag f o, men hon var inget vidare clever om man sager sa En konstig manniska, pa flykt fran sin X som misshandlade henne, varit gift tre ggr. lever pa att forsoka salja tavlor. Det kan inte vara fett for henne men i alla fall, alltid nagon inkomst. Hon skall fa rita av Jaqueline fran den dar bilden pa Internet fran hennes forra fodelsedag. Traffade ocksa en massa andra manniskor, b l a hennes ohangde van har, Roger, som till att borja med skrot vitt och brett om alla resor alla manniskor alla forhallanden men nar jag sa hade pratat med honom hamnade han i nagon slags djup sjalvomkan och depression. Tryckte val pa de omma punkterna antar jag. Det ar alltid sa pa nagot vis att ju sjalvsakrare folk ar pa ytan desto mindre och brackligare ar de pa insidan. Grabben (51 ar) brot ihop fullstandigt. Nu var ju inte det min mening, jag sa i princip bara att det viktigaste som fanns det ar barnen samt att tiden alltid kommer ikapp an och att ar det nagot som man skall koncentrera sig pa sa ar det just barnen.
Hursomhelst hade jag jag faktiskt mer utbyte av honom rent intellektuellt an av henne. Sedan var vi runt pa en massa krogar varvid en massa konstiga manniskor kom i vagen. Husentrepenorer, timeshareforsaljare och andra. Det var kul igar!

Men det basta var trots allt att Theresia ringde. Hon hade tydligen forsokt att fa tag pa mig sedan i lordags. Jag kan alltsa inte vara helt betydelselos for henne. Det var verkligen skont att fa prata med henne. Jag langtar efter nasta gang som vi kommer att traffas.

Nu skall jag ga ivag till i-kafeet och putta ut detta samt checka min mail.


Kl 15.40 pa hotellet

Ja da var allt ivag nu. d v s alla nya sidor pa Internet. Nar jag kom ner till kafeet ja da fick man se Roger, bakis som ett agg pa vag att maila sin Thailandska. Vi bytte ett par ord och jag hjalpte honom med mailen. Jag tog ocksa ner ett par bilder pa Teresa for att Carmen skall rita av henne. Sedan var jag och kakade, i vanlig ordning pa kinan darifran jag ringde till Teneriffas huvudkontor for att ta reda pa foraldrarna som fortfarande inte har hort av sig. Men det som hande nar jag kom "hem" igen tar ju definitivt alla priser.

Jag knackade pa hos Carmen och hon var hemma, kommer ut insvept i enbart handduk. Vi pratade lite ditt och datt om lite av varje och jag visade min farg som jag kopt till haret (tycker val att det borjar att komma lite val manga vita harstran) om menade sa smaningom att hon naturligtvis maste ha suttit pa balkongen nar det ar sa fint vader varpa hon bubblar nagot om att, javisst och solbrand har jag blivit ocksa och tar helt sonika av sig handduken och visar upp sig sa som Gud har skapat henne, naja nastan som gud har skapat henne for hon var helt rakad pa musen. Vad gor man da? Jo jag star dar och verkar helt oberord och klacker nagot om att visst det ser ju bra ut Gud sa dumt det blev. Jag skall nu i alla fall visa upp mig nar detta med haret ar fardigt menade hon. Detta ar for mycket. Samtidigt nar jag star dar och haller pa i duschen kommer negresserna och haller lada samtidigt som de bara ar sa sexiga. Jag antar att det bara ar...

VARFOR AR DU INTE HAR Theresia??????

Jag ar ju inte mer an en man, med behov, men det till trots ar jag trogen, maste jag vara det egentligen, vi ar ju inte ens tillsammans, eller ar vi det? Jag vill ha dig har, nu, alltid!

Nu ringde brorsan med icke allt for glada nyheter, jag missade tentan med minsta lilla marginal, ett poang, SKIT!!!

söndag, december 19, 1999

Spanien anno 1999 - Dag 5

Sondag den 1999-12-19 kl 16.45 pa hotellet

Idag vaknade jag ganska sent efter att ha varit pa den dar konserten igar. Spansk hardrock, inte alls illa far jag saga. Det for omkring flaskor, vatten i luften och musiken var verkligen stenhard (Pelle ga och gom dig) och jag maste saga att jag aldrig tidigare har sett ett sadant os pa publiken. Det var inte bara framme vid scenen som det rorde pa sig utan ta mig f-n hela publiken. De var som helt galna, verkligen helt loss. Jag har inte sovit mycket foljaktligen och sa har jag inatt dessutom kommit pa att detta som jag skriver kanske kan vara vart att putta ut pa natet. Kanske ar det nagon stackare som kanner igen sig i mina tankegangar, eller nagon som ar nyfiken nog att ta del av mitt liv. Kanske skulle jag gora det av en annan anledning, namligen den slags direktconnection man skulle fa med de som nu kan tankas vara nyfikna pa vad jag gor har. Jag vet bara att nar man gor pa det viset blir det lite si och sa med sanningshalten pa uttalandena, alltsa nar man vet att nagon annan kommer att lasa vad man skriver. Jag kanske vantar, kanske ett par ar, kanske puttar jag ut det pa natet imorgon, far val se.

De dar negresserna har gor mig fullstandigt galen. De ar sa jakla snygga sa det ar helt vansinnigt. De dar lackra sma rumporna och de uppnosiga brosten, uffff. Har inte gjort mycket alls idag mer an detta med html-kodningen. Nu skall jag i alla falla att forsoka vila lite for jag skall ut med en engelsk konstnarinna som bor har pa hotellet. Det verkar i ovrigt vara ganska manga som bor har permanent. Det ar ju faktiskt trots allt valdigt billigt att bo har. Jag betalar mindre har an vad jag skulle betala i hyra hemma i Goteborg.

Hursomhelst sa skall det bli trevligt att prata lite med en riktig manniska. Men jag far ju saga att hon varken ar snygg eller s a s pasattningsbar (da far man a bra manga ol i sig) men val trevlig till sattet och det ar precis vad jag ar ute efter. Kom ocksa till slut i samsprak med negresserna nar jag var i receptionen och betalade for min hyra. De, eller rattare sagt en av dem hjalpte mig att komma overens med han som satt i receptionen som f o inte ens verkar veta vad han heter. Negresserna kommer fran Liberia och bor har mer eller mindre permanent. Jag har en liten misstanke om att de fnaskar for de ar ute sent om natterna och det duschas forfarligt mycket, aven nar de kommer hem om natterna och mobiltelefonerna ringer standigt. Jo jo, alla satt att tjana pengar ar ju bra utom de daliga bruka man ju saga. Sanningen ar ju den att jag i alla fall tycker de ar assexiga och om en sadan liten sak kom och erbjod sig vete katten om jag hade backat. Men a andra sidan skulle jag vilja se den kille som gjorde det, forhallanden och familj till trots. Men det ar klart, vis av erfarenheten skulle JAG nog tanka mig bade en och annan gang om jag hade ett fast forhallande.

Helt plotsligt blev livet lite roligare att leva. Jag skulle nog trivas ganska bra om man stack ivag sa har en lite langre tid. Det skulle vara spannande att forsoka att klara sig pa egen hand sa har.

Theresia ringer fortfarande inte. Jag vet inte om hon nu tycker att jag ar sa acklig som sticker ivag hit eller... Jag vet inte mer an att hon AR svar att forsta sig pa och att jag de facto saknar henne.

Kl 18.20 pa hotellet

Sa nu skall hon snart komma. Jag tror att hon presenterade sig som Carmen, jag ar sa dalig pa det har med namn sa jag borde skammas. Naval kommer hon sa kommer hon, och jag tror att hon kommer, det kommer sa att saga bli svart att undvika mig har i korridorerna annars. Vi sa kl 18.30 och har hon lite stil ja da dyker hon inte upp innan dess i vart fall. Jag har ju ocksa gjort ett smart drag idag (he he). Jag tvattade alla mina klader och nu har jag fatt satta pa mig de blota for att de skall torka pa kroppen. Det blir kul det har, alltsa att knalla omkring med en blot flack i hacken.

Naja, det ordnar sig val med det. Vad kallar man forresten en sadan traff pa svenska nar man s a s helt forutsattningslost traffar nagon. Det finns val inte overhuvudtaget eller? Pa engelska heter det ju en date men pa svenska. Ar det sa att vi i Sverige forvantar oss att om man traffar en okand kvinna (man) maste det nodvandigtvis leda till att man ligger med varann och om sa inte sker ser man det som ett misslyckande? Jag vet inte, det kanske bara ar jag som borjar att bli juridikskadad och skall reda ut varje begrepp in i minsta detalj.

Kl ar 18.25 nu och det borjar att bli skymning pa dessa breddgrader. Mina foraldrar har fortfarande inte ringt trots att jag igar var pa Fritidsresors kontor och lamnade mitt nummer till personalen som skulle leta reda pa dem. Jag tror de ar mera slappa har an vad de brukar vara. Att vara reseledare... skit samma jag hinner inte att skriva om dem nu men jag har banne mig inte mycket gott att saga om dem som jag stott och blott med. Kanske har det att gora med min attityd dar jag for det mesta ar val palast om det som galler varvid de intar nagon slags forsvarsstallning men till detta far jag aterkomma igen langre fram. Nu ser jag fram emot att prata med nagot annat an ett tangentbord och Internet.


Kl 03.30 pa hotellet

Jag ar full! Theresia ringde. Jag har traffat nya manniskor, bade en hona och en hane har pa hotellet och det kanns j-gt bra.. Jag knullade inte och nu skall jag sova!

lördag, december 18, 1999

Spanien anno 1999 - Dag 4

Lordag 1999-12-18 kl 08.45 pa hotellet

Sa vaknade man da igen. Kanner mig ganska tom i huvudet. Tom och stressad eftersom jag inte har fatt ner sa ycket av uppsatsen annu, bara en sida medan detta svaller och svaller. Sa jag far val satta igang nu pa en gang. Jag far ata sedan framat 13-14-tiden. Sedan kan man ju alltid siesta lite.


Kl 10.50 pa hotellet

Nu ar i alla fall en full A4 klar med en massa snusforuftigheter vad galler det dar med barnets basta som jag haller pa och fordjupar mig i. Jag maste idag sticka ivag till det dar internetkafeet for att fa fram lite fler proppar ur Rixlex. Lite frasch lagtext hade nog ocksa varit bra, min lagbok ar fran 1977. Det har nu gatt c a 2 timmar sedan jag satte pa datorerna och jag borjar att bli rejalt hungrig men jag kor nog en stund till innan det blir dags att ata.

Jag far ta en liten paus nu for barnkonventioner och riksdagsbetankanden borjar nu att snurra runt lite val mycket i skallen pa mig.
Undrar vad Theresia gor en sadan har dag? Ligger i sin soffa? Segar? Hon kunde gott ligga har eller pa stranden medan jag jobbade. Inget blir nagonsin som man tankt sig. Undrar hur det ar med Teresa ocksa. Jag skall kopa nagot riktigt fint till henne. Tankte faktiskt att jag skulle kopa en negressbarbie till henne igar, det har ju blivit sa konstigt allt det har med negrer och vita, roda och gula. Hon far ju inte fa for sig att jag ar avigt installd till olika folkslag och framforallt skall ju inte hon praglas av nagra konstiga uppfattningar om rasrenhet. Jag vet inte vad hon har fatt for sig i sin lilla hjarna men jag tror att det ar det att ordet neger ar ett skallsord for Sid (Annas lilla husneger). Det ar lika bra att avdramatisera det hela.

Har just pratat med Ann och meddelat mitt nya nummer utifall nagot akut skulle handa. Det kandes konstigt att prata med henne. Hon lat i alla fall glad och pigg.


Kl 12.00 pa hotellet

Ann ringde tillbaka ganska sa omgaende for att meddela att en av mina (som hon trodde flickvanner) bekanta har avlidit i en frontalkrock mellan tva fordon. Kleo, en mycket sot och skarpt tjej, dansbandsangerska, som vi, d v s jag och Ann traffade pa ett tag pa vag till Kopenhamn. Jag kande aldrig henne mer an sa men far val agna henne en tanke. Ma du vila i frid.

Nu skall jag hoppa in i duschen och sedan far det bli lite mat pa kinan. Darefter skall jag gora ett besok pa internetkafeet. Hmm, och nar skall jag hinna att bada? Stralande sol pa utsidan och en si sa dar 20 grader varmt


Kl 13.15 pa kinan igen!

Det ar dags att bryta vanorna har. Har ar det helt underbart vader ute och jag hamnar i nagot slags konstigt monster har med och gor precis samma saker varje dag. Det ar dags att vakna upp och borja att vara manniska, jag kan inte enbart leva harigenom. Det ar dessutom en konstig kansla som jag far infor det har med Theresia, det verkar inte som om jag betyder sa mycket for henne. Jag menar sa har: sa fort Ann fick reda pa mitt nummer har i Spanien sa horde hon av sig, kanske mest for att forvissa sig om att jag verkligen var har men anda. Det var skont att hora telefonen ringa och att kanna att nagon bryr sig, medan det i Theresias fall kanns som om jag kor huvudet i vaggen hela tiden. Jag vill, vill och vill men det kommer ingen respons "what so ever". Vad skall jag gora. Det blir inget mera Ann, det saknas helt enkelt forutsattningar och det verkar inte att bli nagot Theresia heller. Ar det lika bra att glomma allt? Ga ut har och bara ge garnet? Det finns gott om manniskor som inget hellre vill an att bli pasatta, fa lite "karlek" for stunden, att glomma det dar trista. Skall jag ocksa glomma allt och stryka ett strack aver allt och ga vidare? Det ar snart millenieskifte, nog for att det bara handlar om nagon slags sifferfixering men det ar ocksa stort och visst ar det sa att jag vill tillbringa ett sadant ogonblick med mina nara och kara (nara-och-kara-uttrycket i brist pa det som kan kallas for familj), for visst hade jag garna sett..... Skit ocksa, Ann satter griller i huvudet pa mig sa fort hon hor av sig. Vad ar det med denna tjej. Sa mycket ont som hon har gjort mig och anda har hon en sadan inverkan pa mig.

Jag far helt enkelt bara ge fasen i allt, glomma allt. Ann gar inte, det ar definitivt, jag ma sedan kanna eller ej och hon ma satta griller i huvudet pa mig men det ar kart. Det blir inte Ann och darfor far jag aldrig forsatta mig i detta helvete som hon satte mig i av rent egoistiska skal och utan nagon som hels tanke pa vare sig mig eller Teresa. A andra sidan gar inte Theresia heller, tror jag, vad vet jag, hon sager ju aldrig nagot. Visst tycker jag att hon ar en jattegoo tjej, visst tycker jag att hon ar snygg, visst saknar jag henne, men jag vet ju inte ens vad hon kanner infor mig. Hon sager aldrig nagot. Fast a andra sidan, maste allt sagas, ar inte handlingar nog? Jag menar sa har, det kan for vissa manniskor vara valdigt svart att pressa fram just de sma orden som jag vill hora, "Jag alskar dig", jag vet, jag var likadan med manga innan jag mer eller mindre borjade att missbruka orden. Missbruka var mycket sagt men de kommer lattare nu an forr.

Jag vet inte, jag antar att jag far anlagga den juridiska metoden pa det hela. 1, 2, 3 osv. Forsoka komma fram till nagot slags resultat genom ett sadant forfarade. Vad det nu skulle hjalpa mig. Jag tror helt enkelt att jag far glomma allt vad kanslor heter och borja att se krasst pa vad folk gor och inte gor.

Nu skall jag ga ner till havet som jag annu inte har sett, sedan till internetkafeet och forsoka att jobba vidare. Det kanns j-gt segt allt det har.


Kl 15.40 pa playan

Stralande sol, varmt men blasigt. Jag sitter har med bar overkropp och bara njuter. Det ar nagot speciellt med havet, detta brus och denna oandlighet. Det ar nagot sa stort att se. Jag mar genast mycket battre och ett stort leende sprider sig over mitt ansikte. En kansla av frid och frihet infinner sig.

Men nagot kom just och storde denna stund av underbar upplevelse, av en stunds lycka. Det finns manniskor har, kara och foralskade, som strosar omkring, hand i hand langs denna enorma ocean. Jag far kanske ocksa leta reda pa nagon att bara skaffa nagra lyckliga stunder med. En snabb foralskelse och sedan bara glomma allt, istallet for att ga har och grubbla.

Det ar i vart fall helt underbart att hora detta hav brusa och sitta har i varmen mitt i december. Det ar banne mig vart mycket. Valdigt valdigt mycket och speciellt som jag nu hart att det ar stormvarning och "drivis" hemma i Gateborg. Stackars manniskor som aldrig nagonsin kommer ivag fran detta inrutade och trakiga liv. Som inte har nagra visioner (tanker pa den dar f d vannen Pebbe, tanker pa Ann vars framsta mal ar att skaffa hasch for dagen). Jag sager bara: stackare och fattar samtidigt att jag trots allt ar ganska gott lottad. Det ar inte alla farunnat att uppleva detta.


Kl 16.40 pa playan fortfarande

Har just pratat med Jerker. Han sitter hemma och har fortfarande inte kunnat att betala sin elrakning. Dar sitter han alltsa i sin lagenhet med tjugo stearinjus och har haft det sa i tva eller tre veckor nu. Utanfor fonstret ar det svinkallt och ruggigt i storsta allmanhet. M a o jag har det jakligt gott har tots alla mina hjarnspoken. Jag skall nu ga ivag till det ovan namnda internetcafe som jag besokte pa vagen hit, men de hade stangt, siesta, vad jag nu skall gora dar. Far val maila lite i storsta alllmanhet och farsoka att ladda ner fran Rixlex.


Kl 17.20 pa baren utanfor internetkafeet

Sa var det stangt. Skulle oppna kl 17 men de har fortfatnde inte kommit, nu kom de si sa dar en tjugo minuter sena Jag far val ata upp min hamburgare och ga in och kolla hur laget ligger.


Kl 20.30 pa hotellet

Det bor tre skitsnygga negresser alldeles intill mig. Saken ar den att vi har gemensam dusch har och de kommer alltid och duschar samtidigt som jag. Alltsa att bara se dessa morka kroppa komma insvepta i vita hanndukar och sedan se dem ta av sig, hmmm. Mycket frustrerande. Fy fan vad jag ar kat nu. Jag skulle bara kunna att hoppa pa nagon av dem pa en gang nu. Helst alla tre pa samma gang och bara knulla hejdlost. De har j-a sexiga rumpor speciellt i den aldern som dessa ar, inte mer an 18 ar. De putar s a s utat i stallet som de vitas pa bredden. Usch, nu far jag ga a lagga mig.


Kl 01.30 pa hotellet

Gick och lade mig det var precis vad jag gjorde. Somnade sa sott med kuken i naven. Och vaknade av att det lat som om nagon skrek pa utsidan, oppnar fonstret och det ar ett jakla liv ute. Gar ner till receptionen och far hora att det pagar en jattekonsert fran kl 23.00 till 0700. Sa det ser ut som om jag skulle mer eller mindre vara tvungen att ga ut idag. Det gar namligen inte att sova i det har ovasendet, de maste vara alldeles har i narheten och spela. Det blir val lagom att sticka ivag sa dar om en timma. Lika bra det, for det borjar att kannas patetiskt att alta detta vidare.

fredag, december 17, 1999

Spanien anno 1999 - Dag 3

Fredag kl 10.20 pa hotellet

Idag maste jag satta igang med det jag kom hit for, namligen uppsatsen, alltsa idag blir det inget sittande pa krogen och sorplande ol. Nu borjar allvaret.

Jag far ocksa forsoka att lata bli att tanka pa Theresia (det blir svart) speciellt med tanke pa att hon idag skall traffa den dar "far-jag-bjuda-pa-middag-snubben". Skit samma, men, FAAAAAN!!! Men ar det sa att hon kanner for att ha det sa da far det val vara sa. Ar det sa att hon hoppar i sang med honom, ja da ar det ju hennes val, jag betyder uppenbarligen inget for henne. Jag far val ocksa att ga ut och kanna pa kattmarknaden har ikvall, naturligtvis bara "far-jag-bjuda-pa-en-ol"-a lite.


Kl 13.30 pa kinan ater frukost

Det sags att hungriga vargar jagar bast. Det stammer val i mitt fall. Har suttit och antligen kommit igang med uppsatsen. Det ar en valdans massa material och det kanns nagot oaverskadligt annu: Jag antar att det ger sig ju langre som jag far pula med detta. Jag har gett upp tankarna pa att omedelbart lamna on. Det ar i vanlig ordning att det hela blir vad man gor det till. Man far s a s inte roligare an man gor sig.

Jag har inte direkt soko att fa det roligt utan bara mer eller mindre grubblat aver tillvarons sporsmal och kan nu bara konstatera att hur garna jag an skulle vilja sa kan jag inte paverka situationen dar hemma just nu. Vill hon sa vill hon, vill hon inte ja da kan inte jag gora ett dyft harifran. Tankte i alla fall att jag skulle ringa lite senare. Det skulle kannas bra. Trots allt tror jag att hon ar en arlig tjej och skulle det vara sa att nagot ar pa "g" sa skulle nog hon ha den goda smaken att upplysa mig om saken.

Frukost ar det. Har inte hunnit med att ata. Som sagt har jag bara suttit med mina tva datorer och forsokt att komma igang. Men det skall val bli ordning pa det med kan man anta.
Vad det blir av mig nasta termin ar daremot en oppen fraga. Skulle vilja saga att allt beror pa henne dar hemma. Kanske blir det vidare pa juristlinjen i Gbg, kanske blir det ett uppehall for att studera det har med ledarskap i Stockholm. Dels skulle det ju faktiskt vara bra for min sjalvutveckling, dels skulle jag komma nara henne och kanske skapa en djupare relation. Jag kan inte se nagra nackdelar, ja, forutom ekonomin och boendet. Skulle val vara tvungen att behalla bostaden i Gbg for Teresas skull.

Nu kom maten

Och efter maten kom en riktig spansk viktigpetter med en laptop i ett extraordinart haftigt fodral. Undrar vad han hade tankt sig med den kan man ju undra. Just nu slog han en riktigt nyfiken blick pa den som jag handhar. Det kanns nog valdigt underligt for dessa "herrar" att aven s k "vanliga" medborgare (d v s i jeans och gummidojor, och med d i v saker pa sniskan) av denna varld sliter fram bade laptoppar och mobiltelefoner. Sa ar det i denna varld . Allt handlar inte enbart om status, flashande och pengar. Vissa anvander sig av tekniken for att formedla nagot till andra, andra ser det bara som en statussymbol, som i ovan namnda herres fall. Dar sitter han med guldkedjor och ser sa dar ackligt j-a spansk ut a la jag-vet-allt-kan-allt-och-allt-ar-skit, forutom det jag har att saga. En mentalitet som jag kort sagt avskyr. Den som dessvarre manga polacker drabbas utav. Det gar inte att resonera pa detta vis, att beakta alla asikter ar bland det mest utvecklande och viktiga som finns vill jag mena.

Na, nu ar det dags att sluta att reta sig pa andra och satta igang med det dar arbetet igen. Tankte att jag skulle satta mig pa internetkafeet som finns har i trakten. Det verkar vara ett bra stalle att dra in en massa datorer pa utan att folk bara vander sig om och undrar om man ar helt kord.

Theresia, jag hoppas att du tanker pa mig emellanat. Jag hade velat att allt sett annorlunda ut. Varfor finns inte du har vid min sida? Vi skulle gora denna resa tillsammans.


Kl 22.55 pa hotellet

Sa har jag da sovit en stund efter att ha gjort den basta investeringen hitintills har pa on, namligen att ha gjort mig nabar for andra genom att ha skaffat ett mobilnummer har i Spanien. Man nar mig numera pa 0034-xxxxxx. Det kandes verkligen skont och framforallt det att kunna na andra nar man kanner for det. Det var visserligen dyrt men val vart pengarna, 8.700 pst, men i det ingar 7.000 pst samtalstid. Internationella samtal debiteras med ca 180 pst/minut och jag har redan pratat upp 5.000 pst, alltsa drygt en halvtimma. Sa ar det. Jag tror att jag saknar de dar hemma. Speciellt en manniska som ju star omnamnd har till forbannelse. Denna manniska pratade jag med nu idag. Gud vad gott det kandes. De hade stormvarning dar hemma och kallt och javligt. Hon skulle inte ut/hem till den dar snubben heller. Det kanske var sa att hon tidigare (alltsa medan vi inte pratade) har varit tillsammans med honom. Vad vet jag, vad bryr jag mig, jo bryr mig gor jag, snarare, vad spelar det for roll just nu. Det var sa gott (!) att fa ha pratat med henne. Jag ar sa kar sa det liknar ingenting. Hoppas att hon hor av sig ocksa. Pratade aven med min bror som skall kolla upp mina tentaresultat och sedan hora av sig till mig.

Det ar fredag idag och egentligen skall man val ut idag. Jag vet inte vad som har tagit at mig. Jag kanner inte for det. Jag avskyr tanken pa att halla pa och bjuda ut mig, halla pa och kopa drinkar, smila upp sig, vara sa dar ackligt trevlig, allt i ett enda syfte, knulla. Jag vet inte, det kanns inte ratt.


Kl 02.15 tillbaka pa hotellet

Jag var tvungen att sticka ivag och ata, det fanns inget har pa hotellet sa jag knallade aver till kopcentret som ligger tvars aver gatan har. Japp, dar satt det manniskor, ensamma, lika ensamma som jag, dar satt de i baren och sag upptagna ut med sina cigaretter, tidningar och vad det nu kude vara. Dar satt en tjej, kanske i ovre trettioarsaldern, uppsminkad, grejad i haret, faktiskt ratt snygg, dar satt hon, och satt, och satt, i ett horne, och blev likt en panelhana bjuden pa kaffe medan den koksskadade servitoren, med standig snuva, sprang omkring och putsade ytterligare en detalj i baren.

Jo, jo, visst kannns situationen bekant pa nagot vis. Maten var god i alla fall men jag kommer nog att stinka vitlok ett par dagar nu framover.

torsdag, december 16, 1999

Spanien anno 1999 - Dag 2

kl. 08.30 pa hotellet

Jag vaknade forst vid femtiden av att en massa folk och forde ett valdans vasen. Hemma fran krogen och bra pastrukna. Sedan sov jag ett par timmar till och vaknade alldeles nyss. For min del maste jag idag gora en massa saker och ta reda pa:

1. Om det gar bat till Marocko och vad den i sa fall kostar
2. Faxa till Per-Ake
3. Internetkafeets adress och maila till bror om tentaresultaten. Satta igang och skriva pa uppsatsen

Men har sitter man istallet och paborjar nagon slags dokumentation over en resa som i vart fall hittills inte ar vad jag har tankt mig. Kom tanka pa Theresia och att hon skall ut (fredag, imorgon) eller hem till den dar snubben som ringde nar vi satt pa Kinan. Men jag kan inte vara sa 'paig' som hon utrytcker saken. Resultatet blir bara att hon drar sig tillbaka, blir radd av att jag vill sa mycket, skiver, puttar ut saker pa internet, skickar disketter och haller pa. Na nu skall jag duscha och fa nagot i magen innan jag tar reda pa allt det dar om livets nodtorft. Jag stannar nog pa ratthotellet idag med. Det blir for jobbigt att halla pa och flytta idag med. Jag maste fa lite ro att atminstone satta igang med det jag skall, d v ds uppsatsen, savida jag nu inte kommer ivag till Marocko idag.


Kl 10.00, ater frukost

Sa har jag da fatt i mig en macka, bacon sallad och tomat med ett agg pa. Gott, gott men dyrt, dyrt. Sa det var ju bra att visakortet fungerade i automatera har. Nu skall jag forsoka att hitta den dar turistinformationsbyran. Har betalat hotellet for en dag till sa jag blir val kvar atminstone till imorgon. Torsdag


Kl 14.30, ater lunch (ater och ater)

Sa nu har jag sprungit omkring och tagit reda pa saker och ting, i vart fall det dar med resan till Marocko som skiter sig med besked nu. Det blir alldeles for dyrt att aka ivag dit nu. De skulle ha narmare 100 000 Pestas vilket skulle innebara lite drygt 5 000 kr. Det ar inte gjort for min ficka och dessutom skulle jag inte att komma ivag forran pa sondag vilket skulle innebara att jag fick vara dar tre dagar innan jag var tvungen att aka till Teneriffa for att mota upp med mina foraldrar infor jul. Jag har foljaktligen suttit och forfattat ett langt brev till Per-Ake dar jag beklagar a det djupaste att det tyvarr inte blir nagonting av det hela med att jag inte kommer till Agadir. Jag skrev ocksa att jag evetuellt halsar pa honom i borjan av februari eller i slutet av januari. Har just nu forsokt att komma ivag och fa ivag elandet per fax men de har siesta for tillfallet sa ar allt stangt.

Theresia tumlar runt i mitt huvud i vanlig ordning. En och annan tanke har jag val ocksa agnat Ann. Det ar bedrovligt att hon har blivit sa nerknarkad nufortiden Synd det, pa en i ovrigt ganska skarpt tjej. Men nar hela livet gar ut pa att skaffa droger lar inte det gora en bra inverkan pa lilla Teresa. Det ar hon i slutanden som far ta smallen nar det forr eller senare gar at h-te for Ann. A andra sidan skall ju inte jag sitta och bravera.

Nu kom maten...och den var underbart god!


Kl 15.30 pa krogen (fortfarande)

Har raknat pa min ekonomi efter maten och om inte aven jag (forutom boendet) skall leva som en ratta nar jag kommer hem vill det till att jag tar det lite lungt med pengar. Har en si sa dar drygt 6 000 Pst att spendera om dagen. Det lever man inte fett pa i langden. Det far m a o bli ett par dagar dar jag ligger pa playan, ater medhavd mat och jobbar med det som jag ju egenligen kom hit for att gora, namligen, just det, uppsatsen. da kan man sedan istallet ta NAGRA dagar med lite lyxliv. Det var forresten ett ovanligt drag utav mig att rakna sa har i borjan pa en resa, annars brukar det komma nar det inte langre finns en utvag och man s a s far leva pa brod och vatten. Det ar ju klart battre att sprida ut det hela lite och slippa att ta chocken sedan.

Ja, jag alskar dig Theresia, jag kanner mig ensam och jag onskar att vi skulle vara har tillsammans! Det ar konstigt det har for faktiskt ar det inte mycket mer an ett dygn sedan som vi var i varandras famnar1


Kl17.45, bara en ol pa ett stalle intill min 'bostad'

Ytterligare en krog idag och nu borjar jag att bli nagot 'dragen'. Det kanns nu som att jag har dragit ur mig 'det hela', d v s 'lamnat in' visserligen pa ett sjukt satt, namligen genom attt bara skriva, men det far val duga sa gott som nagot annat. Nu skall jag klippa mig och sedan ga hem och sova en stund. Om jag sedan orkar skall jag forsoka att koma ivag till ett stalle dar man traffar manniskor Jag behover verkligen att fa prata med nagon nu. Det kanns helt j-a sjukt att leva sitt liv genom en dator.


Kl 19.00, 'hemma' igen

Fardigklippt och 'fin', ivart fall valdigt (valdigt, valdigt) kortklippt. Nu sova. sen ga ut, pa 'roliga puben' kanske kan jag hitta nagon att prata med.


kl 23.50




Vaknade. Bakis, rod i ogonen, torstig som en ocean. Maste prata med nagon. Vill ut men jag vet inte om det ar sa bra ide. Jag kanske bara blir besviken, sitter dar i nagot horne for mig sjalv.


kl 00.40

Borjar att luta at att det inte blir nagot utegaende. Jag far skarpa till mig, nyktra till och se saker som de ar, alltsa Theresia vill inte ha mig och jag ar har for att skriva en uppsats och fira jul med mina foraldrar. Alltsa har jag inget behov av att..... fan vad jag onskar att vi vore har tillsammans.


kl 01.00

Jag skiter i det har, jag skiter i allt, trams! PINA


Kl 02.00

Nu har jag bestamt mig, jag sticker till Teneriffa imorgon. Foraldrarna ar i alla fall battre an detta. M a o , by by Gran Canaria, hoppas att vi aldrig ses igen. kl 04.50 Det blev sa en lugn 'hemmakvall'. Jag fick igang min PC, lyssnade pa grannarna (medan nagon hade skoj) och skrev lite vykort. Nu ar jag fruktansvart trott och skall sova. Godnatt alla nara och kara, jag gissar att du Theresia skal upp om lite drygt en timma Sov sott sa lange.

onsdag, december 15, 1999

Spanien anno 1999 - Dag 1

Landvetter flygplats 15 dec 1999 kl 09.10


Fullkomlig forvirring i min hjarna, full forvirring och full aktivitet, det har kommer att bli jobbigt, om det inte redan ar det.Helt plotsligt ar jag har ensam med min dator igen. Alltsa efter att ha tillbringat narmare tva dagar med Theresia , japp hon kom till slut Vi hade tva helt underbara dagar dar. Kl ar narmare atta pa morgonen och jag befinner mig pa Landvetter pa vag till Las Palmas, tror jag att det hette, som sagt full forvirring ar det har. Det har varit ett par fina dagar. Det hela borjade med jag efter det sista skriveriet trots allt fick traffa henne. Forst med Teresa, jag hamtade henne pa hennes jobb och sedan pa mandagen skulle vi ga pa bio men hon dok aldrig upp for hon trodde att jag var sur pa henne och trodde att jag la pa luren nar hon ringde, men sa var det inte alls utan helt enkelt dalig mottagning pa mobilen. Hon kom istallet till Golden Days och sedan gick vi hem till mig. Gick upp nar Anders kom med Per-Akes post. Sen ut igen for att ata pa 'Kinan' dar vi stannade till narmare 22.00. Hon var helt slut idag stackaren. Det blir alltid mycket nar hon kommer och halsar pa s a s.

Jag vill alldeles for mycket och hon har svart att ta det. Det handlar om att inte... Det ar sa mycket tankar som snurrar runt i min skalle nu. Helt plotsligt ett sadant ombyte. Fran att bara haft det sa gott med henne till detta att jag plotsligt aker bussar och befinner mig pa flygplatsen. Det ar en sadan omstallning. Hade hon bara sagt de dar tre orden som hon nastan borjade att saga i natt, kanske ville hon inte det for att jag skulle stannat for hennes skull i Goteborg. Hon skall nu i alla fall flytta till Stockholm och det slog mig inatt att det kanske inte vore sa dumt att aka med. Vad jag skulle gora dar? Funderar faktiskt pa fullaste allvar att plugga, d v s om jag kom in pa en linje som de faktiskt har i Stockholm, namligen ledarskap och organisation som gar pa tva terminer, precis som hennes korskoleutbildning.
Jag tror att jag trots allt tycker valdigt mycket om den dar tjejen och det mest frustrerande ar egentligen att hon inte later mig komma intill sig utan ar sadar valdigt avstandstagande, vagar inte riktigt att ge sig han at mig pa ett sadant lite mera romantsikt satt. Men dar kommer jag in som ett vilt kort och skall bara ha allt, for mig skall hon ge upp hela sitt sociala liv for min skull. Det kanske 'inte funkar sa i verkligheten'. Jag vet inte. Men a andra sidan tror jag att hon tycker att jag ar en fascinerande kille som jag inbillar mig att hon tycker sig fa ett bra utbyte av. Samtidigt ar jag som sagt valdigt 'mycket' for henne darfor att jag bara festar och star i. Men samtidigt fixar jag ju trots allt saker, d v s mina ataganden, sa det kan ju inte vara det. Det ar klart att manga undrar nog hur i helskotta jag fixar allt detta. Att aka ivag, att studera och leva sa hart som jag gor. Jag undrar nog med.

Men jag undrar just nu mest over detta som har varit, detta med Theresia, nagra lyckliga stunder, och sedan ar allt over.


Kl 18.00 pa bussen till Playa

Framme pa Kanaria nu. Kanner mig nagot omskakad Det kanske inte var sa bra ide det har trots allt Jag saknar mina nara och kara. Vada forresten, har jag nagra egentligen? Jag har ju Teresa, men Theresia? Uppenbarligen vill ju inte hon att ha mig, vad vet jag? Nu skall jag i alla fall hitta nagonstans att bo


Kl 22.00 pa hotellet

Jag borjar att angra att jag akte hit . Tog in pa et chabbigt hotell. Eftersom priserna lag pa 7 000 - 8 000 PST blev det lite dyrt och jag tog in pa ett stalle dar de tar 2500. Kommer anda inte att vara har, inbillar jag mig och att ta hit nagon lar inte handa av manga anledningar, dels vill jag inte, dels skulle det kannas skit, alltsa nagot av otrohet. Nu ar i alla fall planen att jag skall ta mig harifran fortast mojligt. Helst till Marocko om jag kan komma ivag dit billigt. Da far ju s a s Per Ake betala och sedan tar jag mig till mor och far pa Teneriffa och de far bli den oppna planboken. Sedan kan man kanske ha lite 'raj raj' har, ta in pa ett battre stalle och ma lite anstandigt. Just nu kanns det inte alls bra med nagot. Theresia hemma och jag pa ett ratthal pa andra sidan jordklotet. Nu skall jag ga och ata. Haller pa och krevera av hunger


kl 24.00 pa hotellet

Det blev Kina, och min vana trogen en hederlig ratt som 'satter sig bra' namligen nudlar med rakor, skinka och kyckling. Mmm, gott Nu ar jag matt och belaten satillvida att jag jag alltsa inte langre ar hungrig. Det ar dock sa mycket mera som borde tillfredsstallas.

For det forsta, jag saknar henne (igen och hela tiden), men det ar val bara smapatetiskt att saga, men jag gor det. jag saknar henne som bara den. Jag ar foralskad, tror jag, antingen det eller sa ar det bara 'griller' som hon uttrycker saken. Och vad ar griller, det kan val anda inte bara vara bara hennes kropp som jag saknar. Den ar ju sa fin men det ar inte det enbart. Narheten, beroringen, kyssen. Jag tror att det ar karlek, och som vanligt for min del, en obesvarad sadan. Vad ar det som jag saknar, vad ar det som jag alskar da? Jo, det att hon ar sa gooo, det dar eftertanksamma, det dar lite hemlighetsfulla. Hon ar vacker. FAN, Varfor i he-te akte jag hit overhuvudtaget? Jag skulle ju ha stannat. Nu nar det i alla fall blev nagorlunda eller atminstone kunde blivit bra emellan oss. Varfor akte jag och satte mig har, i detta elande? Jag finner faktiskt inga ord for hur det kanns. Jag menar sa har, har ar jag med en ansenlig summa pengar pa fickan, fullt formogen att ta till mig allt och alla men... jag vill inte! Jag tar in pa ett ratthotell, jag ater billig mat, visserligen valdigt god men i alla fall, och det enda jag tanker pa ar hon, HON, Theresia Undrar vad hon gor just nu?

tisdag, november 16, 1999

EU-fusket. En verklighet igen

Efter uppgifter om svindleri på EU-kommssionens kontor i Stockholm har nu länskriminalen inlett en förundersökning mot EU-kontoret. Kontoret misstänks för att ha betalat ut svarta löner till fiktiva personer.

lördag, november 13, 1999

En luktande granne

En parfymdoftande kvinna bosatt i Östra Göteborg hotas nu av vräkning p g a sin lukt.

Hon bor nämligen i ett s k allergihus där det är förbjudet att använda parfym. Men kvinnan är på intet sätt beredd att foga sig efter överheten och praktiserar det sedan länge bästa försvaret, nämligen att gå till motattack. Hon anmäler en granne för ofredande då han enligt henne varit "närgånget sniffande".

Tre familjer har klagat på hennes spridande av lukt och Riksbyggen har nu uppmanat kvinnan att flytta. Hon vägrar och ärendet skall nu avgöras av hyresnämnden. Kvinnan är nu inte dummare än att hon har samlat ihop 17 av 27 familjer som bor i huset och dessa intygar att den förstnämnde grannen har en väl närgången metod för att undersöka eventuell parfymdoft.


Polisen i sin tur skall nu utreda två anmälningar mot mannen med rubriceringen ofredande.

fredag, november 12, 1999

Ecce Homo eller kanske Äckle Homo


Ecce Homo fortsätter att dra till sig orimlig massmedial bevakning (inklusive undertecknad) och lockade till sig en jättepublik i Finland när den visades i Galleri Kakelhallen i Mariehamn på Åland.


Snacka om billiga knep

tisdag, november 09, 1999

Sparsamheten på socialförvaltningen

Nu har socialförvaltningen varit duktig igen!

Emedan socialbidragstagare kläms åt och man tar pengar från dessa försvarslösa människor som redan "ligger ner", för att komma på hur man skall klämma åt dem ännu mera, hoppar cheferna av.

Nu går det ju inte driva en verksamhet utan chefer så socialförvaltningen i tre stadsdelsnämnder, nämligen Örgryte, Askim och Majorna gör nu allt för att hitta någon som kan hålla hönsen under vingarna. För att hitta en chef spenderas nu 1,1 miljoner på annonser samt rekryteringsfirmor. Man lyckas inte hitta någon (!) Resultatet blir istället att samtliga tillsätts inifrån socialförvaltningen. I Örgryte behåller den gamle chefen jobb och i de två andra blir andra medarbetare befordrade.

Socialförvaltningen spenderar alltså 1,1 miljoner på ett fullständigt vettlöst sett för att sedan komma på att kompetensen redan finns i "firman".

Fotnot. 1,1 miljoner räcker till socialbidrag för 150-170 ensamhushåll under en månads tid eller 12-14 under ett helt år!

måndag, november 08, 1999

Logiken i svenska domstolar

Utdrag ur "Orättens rötter eller voffor gör de på detta viset" av Maciej Zaremba.


Till åtta års fängelse för mord dömde Södertälje tingsrätt Margit Lundberg som efter åratal av förödmjukelser och misshandel skjutit sin alkoholiserade make medan han sov och därefter begravt honom i trädgården. Lundbergs 15-åriga son, som möjligen ovetande om moderns avsikter (han lämnade motsägelsefulla uppgifter) laddat geväret åt henne och visat hur det fungerar, men inte var med när faderns sköts, dömdes till två års fängelse för medhjälp till mord.

Dick Gordon, 18 år, tidigare straffad för grov misshandel, stöld och rattfylleri, blev i februari -93 arg på den 46-årige Malm efter att ha hört på omvägar att denne kallat Gordon homosexuell. Gordon skaffade ett skjutvapen och tillsammans med den jämnårige Larsson, som medförde en kniv, tvingade han Malm att under vapenhot köra till en avsides gata där Malm sköts ihjäl med ett skott mot huvudet. Gordon som hållit i geväret, dömdes av Stockholms tingsrätt för grovt vållande till annans död till tre månader fängelse och skyddstillsyn. Larsson, som hållit i kniven, fick en månad för olaga tvång och vapeninnehav. Det rådde ingen tvekan om att Gordon tryckt ett laddat gevär mot offrets huvud. Däremot kunde det inte bevisas att han säkert visste att vapnet var osäkrat.

I september 1992 tilldelade den 25-åriga Zawditu Makonnen, en ensamstående tvåbarnsmor från Eritrea, sin fyraåriga dotter några slag med öppen hand och senare med ett plastskärp, varpå blåmärken uppstod. Makonnen uppgav inför rätten att hon handlat överilat, men att hon inte på annat sätt kunde få dottern att sluta slå sin syster. Rättsläkaren bedömde flickans skador som lindriga och enligt socialtjänsten fanns ingen risk för upprepad misshandel av barnen. Makonnen dömdes av Göteborgs tingsrätt för grov misshandel till ett års fängelse.

Till 2700 kr i dagsböter för ofredande och brott mot knivförbudslagen dömde Karlstad tingsrätt den tidigare straffade 21-årige Patrik Hallman som på påskaftonen 1995, tillsammans med cirka 25 andra personer, påverkad av cirka en halvliter sprit och utrustad med hemmagjord batong, tillverkad av en 50 cm lång tejpad blykabel, deltog i ett överfall på invandrarfamiljen Hamadi i Vålberg, Värmland. Det fastställdes att den mycket kortklippte Hallman bland annat spottat fru Hamadi i ansiktet och kallat henne "djävla negerhora" samt tidigare kastat en kraftig smällare mot parets hus.

Betydligt strängare straff, villkorlig dom för misshandel och 5000 kr i dagsböter samt 4000 kr i skadestånd utmätte tingsrätten mot herr Hamadi, som ensam försökte att värja sin hustru och sitt hem mot 25 mestadels berusade personer beväpnade med bland annat knivar, batonger och rörbomber och som därvidlag slog två av dem lindrigt med en stöt.

Ett liknande bötesstraff (1500 kr för misshandel) utdömdes av Nacka tingsrätt mot 25-årige Per Mild som förföljt, övermannat och överlämnat till polisen den 22-årige Ulf Svartberg sedan Svartberg strax innan överfallit Milds hustru genom att gripa tag om hennes ben och knuffat henne mot en parkbänk. Under brottningen mellan Mild och Svartberg tillfogade nämligen den senare skrapmärken och blånader på halsen och i ansiktet. Svartberg själv dömdes att böta 450 kronor - för ofredande samt 1000 kronor i skadestånd till Per Milds hustru.

Ulla Holm anlände i en natt mars 81 till Landvetters flygplats med en diamant som hon inhandlat i utlandet. Hon var medveten om sin skyldighet att i Sverige betala moms för smycket, men hon trodde att det skulle ske hos skattemyndigheten, varför hon valde den gröna filen i tullpassaget. När hon påföljande morgon upptäckte i lagboken att skatten borde ha betalats hos tullen återvände hon till flygplatsen och erlade där drygt 5000 kr i moms. Åtalades och dömdes av Göteborgs tingsrätt till 3000 kr i böter för varusmuggling.

fredag, november 05, 1999

Att vara man är snart straffbart

Hamas, Pol Pot, Idi Amin, Bokassa, Kim II Sung. Fanatismen och den blinda religiösa fundamentalismen har många namn.

Gemensamt för dem alla är den monomana förvissningen om sin egen förträfflighet, liksom föraktet, ja, det psykopatologiska hatet mot alla som inte tänker som de själva - om man nu kan kalla det för att tänka, detta perverterade och vettlösa vomerande av förutbestämda dogmer, drypande av självgodhet och hat. I Sverige har den aggressiva och muterade och massmediala varianten av feminism sedan länge inte bara tangerat fascismens gränser; utan med berått mod passerat all anständighet och försvunnit ut i ett människo och mansförakt som stinker.

Med hjälp av infantila generaliseringar om vad som är kvinnligt och manligt, en kollektiv skuldbeläggning av alla män, oavsett deras individualitet, och en politisk retorisk demagogi helt i Goebbels fascistiska anda, har det idag gått så långt att fanatiska vulgärfeminister kan få ge uttryck åt tankar, som om de vore riktade mot zigenare, handikappade eller kvinnor, med all sannolikhet skulle ha fälts i en svensk domstol som hets mot folkgrupp eller ren fascistisk dynga. Med hatets svarta fanor fladdrande i den östrogenstinna vinden står de skrikande furirerna på kvällspressens icke-existerande barrikader med äggstockar och livmödrar som tillhyggen sedan hammaren och skäran kommit lite ur modet

Med samma intellektuella bordskick som schakaler och hyenor ägnar sig feministerna åt skändig personförföljelse som i exemplet Per Lindberg, eller också praktiserar man den ökända och odemokratiska politiska metod att rensa ut och brännmärka politiska motståndare som användes av den paranoide kommunistätaren McCarthy i USA under femtiotalet och som då kallades "guilt by association".

När Per Lindberg i sin bok "Döden är en man" fullständigt demonterade den feministiska hjälten Hanna Olsson och dessutom bevisade att de båda läkarna måste ha varit oskyldiga till mordet på en prostituerad kvinna, kastade sig de feministiska gamarna över både honom och alla andra som vågade ha en åsikt som inte var sanktionerad av den rättänkande feministiska kyrkan.

Per Lindberg utsattes för en infam förtalskampanj och hans anhängare anklagades för att försvara både våldtäkter och styckmord. Idag, när polisen givit Per Lindberg rätt, tiger Petra Ulmanen och hennes ynkliga avantgarde. Någon ursäkt eller dementi lär vi knappast höra ifrån det hållet.

Alla män är onda tycks numera vara en truism: feminister har föreslagit att män borde förbjudas att arbeta inom barnomsorgen. Några få är skyldiga - alla straffas! Vad är det om inte fascism? Varför inte befria barnen ifrån de onda fäderna helt och hållet?!

Och när så olika typer som Margareta Winberg och den lesbiska feministen Mian Lodalen enas i ett manshat och anklagar ALLA män som medskyldiga till misshandel och kvinnovåld - då mår man faktiskt illa. Och i dagarna läser jag att en manlig feminist vill dra in allt stöd till mansjourerna för att de är "antifeministiska"!! Så fortgår jakten på oliktänkande och feminismens diktatur breder ut sig.

Att vara man är snart straffbart.

Och i Aftonbladets vedervärdiga kvinnobilaga tar man hjärnforskare till hjälp för att bevisa att den kvinnliga hjärnan är överlägsen mannens. Så långt har det gått att rent nazistiska argument används i det könskrig ett gäng hjärtlösa kvinnliga strebrar har startat för att göra sig karriär i det massmediala slakthuset. Fy fan!


Av Peter Birro, GT 5/11 99

Barnens leksak skall bort

Ytterligare en EU-idioti tar sin plats i våra liv. Denna gången är det den här gamla brandbilen som är föremål för EU-pamparnas intresse.


Brandbilen på bilden står uppställd i Motalas Stadspark och har fungerat som leksak för traktens barn. Nu måste den bort. Den uppfyller nämligen inte EU:s standardkrav på lekredskap och därmed skall den vara borta innan nästa leksäsong!

torsdag, oktober 28, 1999

Leif G W Persson på krigsstigen

Idag uttalar sig Leif G W Persson om att polisen är lat varpå hela poliskåren rasar. Han påstår vidare att polisen till stora delar pysslar med annan verksamhet som inte borde ingå i s k polisiära uppgifter.

Utan att ha några vetenskapliga belägg att tillgå måste jag här tillstå att man som lekman ändå måste ge honom rätt. Man får lätt känslan av att polisen rent ut sagt skiter i sina uppgifter.
Jag tänker på ett antal episoder ur mitt eget liv:
> Jag tänker på den gången när jag blev misshandlad av den där taxichauffören som viftade med ett basebollträ utanför en restaurang här i Göteborg. Inget händer!
> Jag tänker på när jag nästan blev ihjälslagen av ett gäng skinnskallar. Inget hände!!
> Jag tänker på när min buss blev totalförstörd av vandaler, Inget hände!!
> Jag tänker på alla upprepade stölder av mina fordon genom åren. Inget hände!
> Jag tänker på när en f d bekant till mig i en desperat vilja att bli omhändertagen (han var grov narkoman) går in till polisen och erkänner ett antal grova brott (b l a rån). Inget hände!! Han fick en klapp på axeln och blev hemskickad!

Nog ligger det något i Leifs kritik men det är klart. Sanningen svider och man vill inte kännas vid den från polisens sida!

måndag, september 06, 1999

Systemet på Systemet

Det senaste i raden av vansinnigheter i Sverige är Systembolagets policy gentemot sina anställda, nämligen det faktum att kärlek inom bolaget nuförtiden skall leda till avstängning från arbetet om inte omplacering kan komma i fråga. Man mennar att det inte är bra för den allmänna stämningen på arbetet och att det kan leda till godtycke när exempelvis en chef blir kär i en anställd.

Nu tycks ju pappskallarna inom ledningen inte ha fattat det grundläggande faktum att kärlek inte går att stoppa på något sätt. Kanske låter jag en smula romantisk när jag sätter det i det ljuset men man kan i vart fall fråga sig om detta överenstämmer med vår lagstiftning. Vi har ju trots allt åsiktstfrihet i det här landet och att bli kär i någon måste väl vara en form av att uttrycka en åsikt varmed förbudet ev skulle strida emot ett antal paragrafer t e x åsiktsregistrering eller rätten till ett fredat privatliv som för övrigt är grundlagsskyddad. Det verkar hursomhelst uppåt väggarna att en arbetsgivare skall lägga sig i människors privata angelägenheter. Med vilken rätt tar Systembolaget sig den friheten.

Jo jo, förr eller senare komme väl kverulanterna att få äta upp detta övertramp.

torsdag, september 02, 1999

Clinton på tiggarstråk

Bill Clinton upplever nu ekonomiskt kärva tider. Skandalen med Monica Lewinsky har kostat honom en smärre förmögenhet i advokatkostnader, närmare bestämt 80 miljoner kronor.

Nu är inte Bill dummare än att han startade en fond där vänner och allmänhet kan bidra med en slant men det fattas fortfarande pengar trots generösa bidrag från b l a Steven Spielberg, Tom Hanks och Mikael Douglas.

Någon motta på insamlandet får det ändå vara. Det anser i alla fall Monicas pappa Bernard Lewinsky, som vid det här laget har fått två brev med förfrågningar om pengar. Han har emellertid inga planer på att bidra till den presidentska kassan. Dock skickade han tillbaka breven till avsändaren men det syrliga konstaterandet: 'Ni måste vara idioter som sänder mig detta brev'

söndag, augusti 22, 1999

Polisen har gett upp

Varför utreder inte polisen s k småbrott. Undersökning efter undersökning visar att det är en liten klick människor, allt som oftast narkomaner, som i sin jakt på pengar till droger gör inbrott och stjäl bilar. Man har på försök gjort tekniska undersökningar d v s tagit fingeravtryck vid inbrott och andra småbrott varvid statistiken över dessa sjönk otroligt mycket.

Det är onekligen så att det fattas några pusselbitar när det gäller polisen arbete. Min bil försvann t ex, stals för några dagar sedan. Den återfanns sönderkörd. Polisen gjorde inget annat än konstaterade att den återfanns. Nu skall den snart få sin dom och förmodligen blir det billigare för försäkringsbolaget att skrota den än att laga. Man kommer alltså att skrota en mycket bra bil som p g a sin ålder inte är värd några pengar. Detta händer mig nu andra gången inom loppet av ett år.

Det måste för samhället rimligtvis bli billigare att stoppa den typen av brottslighet än att medvetet låta den fortgå och låta försäkringsbolagen reglera skadorna.

Jag blir så förbannad på att man från polisens sida fullständigt har gett upp och låter sådant passera utan åtgärd.

måndag, juni 14, 1999

Det demokratiska EU

I Sverige har nyligen ett val avlöpt, nämligen valet till EU som jag likt många vände ryggen. Kanske dumt att inte påverka men, kan man fråga sig, vad finns det att påverka?

Medan Norrmännen klubbar sina sälar och säljer sin olja får vi rätta oss efter fler och fler normer regler och paragrafer. Denna Eu-koloss, detta monster som ogiltigförklarar vår lag och vars förvaltning förr eller senare kommer att växa den över huvudet är vi med i medan man på annat håll gnuggar händerna och staten går i vinst.

Förresten, alla taxfreebutiker skall ju bort. Det skall inte finnas en taxfreebutik för det är ju så skadligt för konkurrensen. Ja, d v s alla utom en, den som är belägen i självaste EU-parlamentet.


Att de kan med!!!

söndag, juni 13, 1999

Barnens bästa

Jag har en dotter, en helt underbar dotter som heter Jaqueline och är 4 år. Vi d v s föräldrarna är separerade sedan 3 år. Det innebär att Jaqueline varit ifrån det s k familjelivet i 3 år. Hon kan därmed inget annat än det som hon själv uttrycker, nämligen: "Vad är det för dag idag pappa? Måndag, men då kommer mamma och hämtar mig på dagis".

Hon ser det mycket naturligare än vad vi vuxna gör. Hon ser inget problem i att vara hos mamma eller vara hos pappa. Nu är ju hon så lyckligt förskonad att hon tror, eller vet, att det är det naturliga. Vad jag vill säga är att det är vi som vuxna som skapar problemen. Jaqueline har inget annat att referera till. Det som hon vet är att mamma och pappa inte kan vara tillsammans men hon vet också att både mamma och pappa älskar henne! Hon vet vid sin späda ålder att hon har två hem, antingen är man hos mamma eller pappa. Hos mamma är det på ett vis, hos pappa är det på ett annat.

Man skall nu utreda hur det är för barn att bo hos två skilda föräldrar. Nu är det ju inte det som verkar vara huvudfrågan. Oavsett vad lagstiftaren kommer fram till kommer människor att gå isär och oundvikligen kommer barnen i kläm. Men inte nödvändigtvis. Det gäller för oss föräldrar att göra det bästa av situationen, försöka att avdramatisera det hela, och nu pratar jag ur barnens perspektiv. Jag kan inte låta bli att tänka på att hela debatten är något snedvriden. Ofta är det så att den som blivit av med vårdnaden mer fungerar som "en öppen plånbok" än en förälder. Jag anser det vara djupt orättvist. I mitt fall handlar det om att jag precis blivit av med vårdnaden därför att jag anses vara en elak djävul som inte på något sätt går att samarbeta med (f ö kom stämningen 2 år efter separationen och då hade allt fungerat väl, hämtning och lämning o s v). Vad alla är mycket rädda för att ta i sin mun är att det hela i mångt och mycket handlar om pengar, inte barnen. I mitt fall har jag "umgänge" från onsdag till måndag, varannan vecka. Det fattas alltså två dagar för att man skulle bli av med att betala underhåll. Visst, det är orättvist, det är dessutom djupt orättvist att man i o m att man förlorar vårdnaden rent psykiskt blir degraderad till en "barnpassare" i stället för en far (eller mor). Det är helt fel! Ändå kan jag inte låta bli att se igenom argumenten till att det hela i mångt och mycket handlar om en olöslig konflikt mellan föräldrarna.

Jag vill hursomhelst framhålla att barn är mycket anpassningsbara. Barn tycker inte det är konstigt att mamma och pappa bor isär. De har två hem, det är naturligt, eller som min dotter uttrycker saken: det är "hemma" både hos mamma och pappa. Kanske är just vi lyckligt lottade men jag kan inte se på vilket sätt ett växelvis boende skulle kunna skada barn. Jag kan ha synpunkter på anledningarna och lättvindigheten vid skilsmässor men att ett växeltvist boende skulle skada barnen finns det inga belägg för. Det är snarare vi som vuxna känner en stor saknad när barnet försvinner, inte barnet! Det är vi som går i inrutade mönster, "kärnfamiljen", allt annat är ett misslyckande, men så är det inte ur barnets perspektiv, de älskar båda föräldrarna oavsett om de bor ihop eller ej.

Jag hoppas nu att möjligheten till dubbel mantalsskrivnig öppnas, inte för att det skulle innebära något för barnen, men för att det systemet som råder idag är djupt orättvist ur ekonomisk och psykologisk aspekt. Det skulle trots allt vara det allra bästa att fullt ut måna om barnen. Av vad jag sagt följer slutsatsen att dubbel mantaskrivning är det enda vettiga alternativet som vi kan ta till för att värna "barnets bästa".

fredag, juni 04, 1999

EU och kossorna

Inom EU kan man söka ett s k ursprungsskydd för varor och det hittills enda svenska livsmedlet med ursprungsskydd är Sveciaosten.

Fler ostar är emellertid på gång även om det inte är lätt att övertyga trögbollarna i EU om svenskarnas ostdominans. När Svensk Mjölk och Ostfrämjandet sökte ursprungsskydd för Herrgårdsosten fick man beskedet att det gick bra under förutsättning att den inte gjordes på mjölk från västsvenska kor!

En kossa, hmmm, undrar om det är en EU-kossa?

EU har förresten ännu inga invändningar mot den alltmer tilltagande användningen av herrgårdskossor inom den den europeiska jordbrukspolitiken

torsdag, juni 03, 1999

Svinnet i EU

Sverige är ett av de länder som betalar mest per invånare till EU:s budget.
Förra året försvann fem procent av pengarna spårlöst. Det var likadant året innan och det blir ungefär samma svinn 1999, det tror i alla fall EU:s revisorer

Så vad tycker du?

källa:

onsdag, maj 26, 1999

Olicensierad programvara

I TV:s nyheter kan man idag höra en reporter som förfasar sig över att det piratkopieras så mycket programvara till persondatorer och att denna piratkopiering gör oss till brottslingar.
* Vad han tycks ha glömt bort är att var och en har rätt att säkerhetskopiera ett program. Om man nu "piratkopierar" ett program, d v s kopierar ett program som man ej har licens för, krävs för att det skall uppstå ett brott ett rekvisit till, nämligen att det skall ha uppstått ekonomisk vinning av kopieringen. Annars är det inget brott.

* Vad han också glömmer är att det är just den s k piratkopieringen som gör Microsoft så stort. I o m att i stort sett alla kör Office-paketet blir företagen mer eller mindre tvungna att köpa just Microsoft-produkter och licensiera de till hutlösa priser.

Har någon förresten tänkt på varför det är så lätt (har jag hört) att knäcka serienummer? Varför består de i många fall av enbart ettor? Jag anser att om Microsoft verkligen hade velat att skydda sin programvara så hade man gjort det betydligt svårare att ta sig in för länge länge sedan

onsdag, maj 19, 1999

SDN i Majorna

Stadsdelsnämnden i Majorna – Göteborg, har beslutat att ta två miljoner kronor av socialbidragspengar för att utreda hur man skall kunna minska just socialbidragen.

Enligt mitt förmenande är det helt vrickat. Att ta pengar som skall tillfalla behövande för att komma på hur man skall kunna klämma åt dem ännu mera är ett riktigt slag under bältet


Fotnot

2 miljoner räcker till socialbidrag för 280-300 ensamhushåll under en månads tid eller 24-26 under ett helt år!

fredag, maj 14, 1999

Vårdnadstvist



Fakta: 70 procent av mammorna får enskild vårdnad vid vårdnadstvist. I 20 procent av fallen får männen enskild vårdnad. I 10 % av fallen döms gemensam vårdnad.


- Varje år separerar cirka 25.000 föräldrapar. För de flesta löser sig barnfrågan utan problem. Men mellan 2.000-3.000 par kommer däremot inte överens


-. Under 1991 avgjordes 2.910 vårdnadstvister, 1993 var siffran 3.137 och 1995 avgjordes 3.754 mål. Så säger lagen:


- Oktober 1998 infördes en ny vårdnadslag som gör det möjligt för domstolen kan döma till gemensam vårdnad, vilket inte gick tidigare.


- Lagen ger domstolen rätt att bestämma var barnen ska bo.


- Föräldrarna ska i möjligaste mån komma överens genom att ha frivilliga samarbetssamtal och träffa avtal, som socialnämnden ska godkänna. Vid konflikt kan domstol besluta om vårdnaden, som kan bli gemensam även om enförälder motsätter sig det.


- Den förälder som har umgänget med barnet får utökade möjligheter till avdrag på underhållsbidraget. Föräldrarna ska dela på resekostnaderna i samband med umgänget.


- Målen med nya lagen är att:

* undvika uppslitande vårdnadstvister.

* barnen ska få träffa båda sina föräldrar.

* det ska skapas färre vinnare eller förlorare som det ofta blivit i vårdnadstvister.



Artikel i Expressen dec 18 jan 1999


Varför, Laila Freivalds, hör vi i gruppen Föräldrar i Sverige aldrig att du offentligt uttalar dig i vårdnad, boende och umgänge? Du tiger inte i debatten om kriminalisering av torskar, lagstiftning för kvinnofrid eller mot ekonomisk brottslighet. Men när det gäller den grundläggande framtida "infrastrukturen" i samhället ? våra barn och deras självklara rätt till två jämställda föräldrar ? då föredrar du att tiga.


Hur kan du försvara en lag som rangordnar föräldrar, delar in mamma och pappa i en "boförälder" och en "bidragsskyldig"? Varför tycker du att barn till separerade föräldrar inte ska få uppleva att pappa och mamma betyder lika mycket, ha två hem? Hur kan du försvara att bara en förälder ska få vara "boförälder"? Du som justitieminister är ytterst ansvarig för föräldrabalken och borde därför förklara varför tusentals föräldrar ? och barn ? i Sverige diskrimineras! En enda gång har du uttalat dig i dessa frågor. Då sa du att vi "vi ska skynda långsamt" mot en automatisk gemensam vårdnad. Din inställning är ett slag i ansiktet på alla kämpande föräldrar, som vi vill vara fullvärdiga föräldrar nu, i dag. När tror du att barnen behöver oss mest?


Laila Freivalds, det är dina lagar som gör att modern automatiskt blir vårdnadshavare vid barnets födelse: fadern måste ansöka om det, kvalificera sig. Hur rimmar detta med barnkonventionen? Den har ju Sverige som första land skrivit under, och alltså accepterat att "göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling". Men om detta vill inte justitieministern tala. Inte ens uppmana myndigheter och domstolar att följa barnkonventionen. Alltför många barns förtroende för rättssamhället sviktar när de märker att domare och nämndemän inte bryr sig om dem. Laila Freivalds, det är ditt ansvar att inskärpa att Sverige har skrivit på barnkonventionen? barnens rätt att inte diskrimineras, göra sina stämmor hörda, få två likvärdiga föräldrar. Det ansvaret har du försummat när du till exempel inte uttalat dig om två anmärkningsvärda färska fall.


Du tiger när: Högsta domstolen ger vårdnaden till den förälder som konsekvent hindrat barnet från att träffa sin far, och som inför sittande rätt säger att detta tänker hon fortsätta med. Lindesbergs tingsrätt ger vårdnaden till en moder som lika konsekvent saboterat pappans umgängesrätt, trots att barnet upprepade gånger rymt till sin far. Varför tiger du, Laila Freivalds?






Freivalds artikel Bo med far, bo med mor


Laila Freivalds utgår i sitt resonemang från "barnens bästa"? utan någon definition av begreppet. Här är en: "Att få känna att pappa och mamma betyder lika mycket". Den kräver vi att lagstiftarna ska tolka in i orden "barnets bästa", verka för att införliva i lagen, och således sätta stopp för diskrimineringen att till exempel mödrar automatiskt blir vårdnadshavare och "boföräldrar".


Problemet när man talar om barns bästa, och (i föräldrabalken) "en nära och god kontakt med båda föräldrarna" är att det uppstår paradoxer. God kontakt med föräldrarna kan inte skapas ifall dessa inte behandlas likvärdigt! Hur ska ett barn få tillgång till både mor och far, om den ena av dem inte tillåts vara förälder, utan tvingas ta till rättsliga medel då en förälder motsätter sig den andres självklara rättigheter?


Justitieministern kan kanske inte kan gå in och kommentera enskilda fall, men när domstolarna premierar umgängessabotage och faktiskt agerar i strid med lagen så borde Freivalds tala. Ministerns ord om att meningen är att föräldrarna ska komma överens är vackra – men tyvärr kommer vi människor inte alltid överens!


I direktiven till den utredning om automatisk gemensam vårdnad – som Laila Freivalds skriver att hon tagit initiativ till – står det att det bör lagstiftas att den förälder som barnet "bor" tillsammans med ensam kan fatta beslut som rör vårdnaden: "Införs en regel om automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar måste frågan om en utvidgning och lagreglering av möjligheterna för den förälder som barnet bor tillsammans med att ensam fatta beslut som rör vårdnaden övervägas." Ett sådant tillägg vållar problem. Moderna föräldrar accepterar inte att sidsteppas vad gäller den faktiska vårdnaden. Det räcker inte att införa automatisk gemensam vårdnad, om detta inte samtidigt innebär något reellt.


Vi vill varna för en utveckling som stärker boförälderns roll i ett samhälle där växelvist boende ökar kraftigt. Vi kräver att alla får vara boföräldrar. Vi kräver rättvisa för såväl oss som våra barn. Märkligt nog skriver Laila Freivalds att "vårdnaden om barnen inte är en rättvisefråga" och att de beslut som tas (i vårdnadstvister) "inte ska ses som belöning eller bestraffning för hur föräldrarna betett sig emot varandra", utan att det är "barnets intresse som är det centrala". Hur går den inställningen ihop med att justitieministern vill lagstifta om att stärka boförälderns rättigheter?


Mänskliga rättigheter – som det ju i botten handlar om, beträffande barnens och föräldrarnas rätt till varandra – ska för övrigt inte behöva utredas. De borde vara en självklarhet.






En reflektion över Wybraniec ./. XXX vårdndsrättegång i Tingsrätten


Det är helt otroligt att en domare som Lill West får vara kvar i sitt ämbete. Vad som hände vid dagens rättegång gällande vårdnaden om Teresa är följande:


När vi kom in i rättssalen tittade hon (domaren) i handlingarna som har kommit fram i målet och sedan.... sedan gick hon på mig något så sanslöst. Ett tiotal ggr frågade hon om jag inte kunde tänka mig ensam vårdnad för Anns del. Hon pressade mig till det yttersta och sa att "nu när ni har kommit överens så långt , kan inte du tänka dig att Ann får ensam vårdnad om Teresa? Därefter kan kan ni ju alltid förhandla om vårdnaden när Teresa har blivit större". Det kändes precis som om hon inte orkade att ha en förhandling. Hon angav vidare tonen och meddelade att det enligt vad som framkommit genom familjerättens försorg angående vårdnadsutredningen inte finns några förutsättningar för gemensam vårdnad "heller". Och detta "heller" sa allt. Hon hade bestämt sig på förhand. Det var egentligen helt meningslöst att fortsätta att dra det hela till huvudförhandling, men jag gjorde det ändå, efter två enskilda överläggningar med min advokat. Det är i vart fall meningen att parterna skall höras i målet, tänkte jag. M a o trots att jag visste att det inte var värt och att domaren hade bestämt sig på förhand drog jag alltså det hela till förhandling. Det blev naturligtvis samma visa igen. Domaren ville knappt höra på vad min advokat hade att säga eller vad han ville förhöra motparten om. Rättegången var redan avgjord på förhand och det hela handlade mer eller mindre om tidsspillan och en formalitet. Min uppfattning, och inte bara min utan även motpartens ombuds uppfattning, var att det i det närmaste handlade om ett justitiemord. Hur kan en domare bete sig på detta vis? Jag menar så här, det är väl OK att pressa parterna till att förlikas, det tycker jag är helt i sin ordning, men... varför blev bara jag pressad? Varför fick inte Ann en enda fråga om hon kunde tänka sig en förlikning i form av gemensam vårdnad som jag hela tiden har yrkat? Är det inte så att det måste vara till vår Teresas fördel om båda föräldrar får bestämma? Är det meningen att man skall åsidosätta de mest grundläggande principerna i rättssammanhang, nämligen rätten att få en opartisk rättegång inför en opartisk domstol? Hade inte domaren redan innan huvudförhandlingen bestämt sig för vad som gäller för hennes vidkommande? Varför pressade hon mig till ensam vårdnad för Anns del, men frågar inte en enda gång om Ann kan tänka sig en förlikning i form av gemensam vårdnad? Utan att överdriva är detta inte vad jag väntar mig av rättssystemet och det var, om inte jävigt, ett mycket oproffessionellt handlande av en domare som förväntas slå vakt om rättvisan. Men nej, hon bara viftade bort det hela.


Jag ifrågasätter idag starkt vad jag har gett mig in på? Att en sur j-a käring skall bestämma i fall som hon inte har en blekaste aning om och inte heller bryr sig om att ta reda på?


Senare på kvällen ringde jag Ann för att höra om varför hon egentligen gör detta, om det inte var dags att forstätta våra respektive liv istället för att strida? "Skall du fortsätta att strida om detta eller skall vi fortsätta med våra liv" frågade jag henne. Istället för ett svar kom Seedi i luren och menade: 'Du vi håller på och knullar just nu, så stör inte oss'. Han är tydligen tillbaks, om en för en stund, så åtminstone för att knulla. När Teresa är där!! I en etta!! Ann stenad som ett "ägg" och likaså han. Jag får nog slå på stortrumman i en nästa rättegång. Jag får nog trots allt dra fram allt om henne, med hennes hashrökande, hennes "häftiga" upplevelser i samband med att de tar amfetamin (läs sex) när Teresa är i omedelbar närhet. Jag fick ju allt om nyår berättat för mig av Jerker. T ex att alla sprang iväg och försvann i köket när det skulle dras näsor. Sedan skröts det om det ena med det andra. Är det så idag? 'Du vi håller på och knullar just nu, så stör inte oss'. "Får jag prata med Teresa? Nej, hon är på toaletten". Vad säger man? Är det verkligen rätt att ha en gemensam vårdnad med ett vrak? Med en knarkare? Varför drar jag inte upp allt, som det egentligen är? Brist på bevis? Ja, dels det och dessutom är det enligt min uppfattning till Teresas bästa om båda föräldrarna får bestämma, båda får känna sig delaktiga. Det är definitivt bäst så, oavsett omständigheter. Hennes nuvarande kille kommer att försvinna så småningom. Han har redan gjort det en gång. Det kommer fler. Den enda som blir lidande på den här parodin är, inte jag, det blir Teresa. Fy fan! Kan hon (Ann) inte tänka?? Känner hon inget ansvar?


onsdag, maj 12, 1999

En tjuv utan hjärna

Polisen i Stockholm köpte, i anledning att infiltrera ett motorcykelgäng, in en splitterny Harley Davidson-motorcykel. Denna cykel stjäls sedan av en kille som sedermera åker fast... och blir fly förbannad. Han anmäler saken till JO med motiveringen att "polisen redan från början avsåg att motorcykeln skulle stjälas och därmed ställde ut den som ett lockbete".

Hur korkad kan man bli?

tisdag, april 06, 1999

Snacka går ju

En luftbro har nu öppnats för att evakuera Kosovoalbanerna och de första flyktingarna börjar nu att anlända b l a Norge.

I Sverige tiger (i vart fall i morse) politikerna om möjligheterna att ta emot flyktingar. I stället börjar media att prata om hur dålig beredskap vi har för sådana situationer. Och medan läget börjar att bli desperat för de närmare en halv miljon människor på flykt, väntar våra ministrar med att ge besked. Igår skickade Sverige i alla fall en konvoj med förnödenheter till de nödställda, men är det verkligen allt som vi kan åstakomma? Jag hoppas verkligen på bättring från makthavarnas sida.




Milosevic verkar nu trots allt att uppnå sitt syfte att rensa etniskt, d v s slänga ut alla kosovoalbaner. Han behöver inte ens göra det själv utan NATO gör det åt honom om än indirekt. Man intensifierar bombningarna och serberna hämnas kosovoalbanerna. Bombningarna motverkar alltså sitt syfte och, som jag tidigare skrev, Milosevic framstår som hjälte i det egna landet varmed hans makt stärks även om han försvagas militärt.

söndag, april 04, 1999

torsdag, april 01, 1999

Partikelförskjutning

Igår kväll blev jag hemsökt av personer som hade synpunkter på gårdagens artikel om Ladonien varmed de erbjöd sin hjälp.


De erbjöd att genom en partikelförskjutning i det visuella spektrat göra Ladonien osynligt för kommunalpamparna varmed hela rättsliga processen i detta ärende skulla vara avslutad. Mitt svar blev naturligtvis att jag måste ta kontakt med riksföreståndaren för Ladonien Lars Vilks, för att se om han är intresserad av en sådan lösning. Här lämnar samariterna mitt hem för nästa uppdrag

Det hade onekligen varit en mycket smidig lösning på problemet. Frågan är snarare om den inte är för spektakulär för att gå hem hos Ladonierna som ju också är berättigade till en existens. Partikelförskjutningen skulle ju för deras innebära att man böjde sig för överheten och det är ju aldrig en bra lösning. Jag anser i stället att man genom en gemensam dialog skall komma fram till en lösning som är bra för alla parter.