Knaprande dubbelmoralister vid Sveriges symfoniorkestrar

När jag var aktiv som professionell musiker knaprade jag mycket piller eftersom jag tillhörde kategorin som var extremt nervös när jag skulle upp på scen. Det var inte bara betablockerare som jag käkade utan även ansenliga mängder valium.

Jag var tillsammans med en tjej vars pappa arbetade på Konserthuset. Ung och dum som hon var berättade hon för fadern och plötsligt blev jag dragen från instans till instans, från doktor till doktor som skulle dumförklara och sätta en stämpel på mig. Det hette att jag var alkoholist och pillermissbrukare och skulle botas.

Idag visar det sig att nästan hälften av dessa människor som lade pannan i djupa veck själva stoppar i sig precis samma piller och fortsätter i samma fisförnäma stil. Ja jisses, det är så fisförnämt i dessa kretsar. Medan en rockmusiker, jazzmusiker tar en pilsner eller två för att lugna nerverna innan en spelning och ingen höjer på ögonbrynen för det, men försök göra detsamma i kretsarna av dessa människor som svänger sig med uttryck som subtilitet och molto allegro, cantabile, nääää… hur skulle det se ut? Så de knaprar sina piller i all hemlighet, svarar på hemliga undersökningar som SVT haft ihop och vips så uppenbarar sig jättelika problem. Men en grabb på tjugo och några som jag då var kunde man hänsynslöst ge sig på och totalt idiotförklara.

Jag minns med förfäran denna tid och dessa dubbelmoralisters högborg. Knapra ni på!