Jag blir så paff av barns logiska tänkande som ibland blir så påtagligt och inte sällan riktigt riktigt roligt. Här kommer ett par exempel ur min dotters tankevärld.
Om mens
Om kvinnor får mens borde männen få kvinns
Om att bli stor
När jag blir stor skall jag inte bli något utan göra något bra
Om Saddam
Tror du att du har några vänner? Tror du att din mamma skulle uppskatta vad du gör? Om du glömmer all makt och rikedom, hur tror du att de fattiga har det?
fredag, april 18, 2003
måndag, april 07, 2003
tisdag, mars 18, 2003
USA:s krig mot Irak
USA – allas vår världspolis – tar sig nu nya rättigheter. Man drar igång ett krig utan att ha världsopinionen med sig och till på råga på allt eventuellt i strid med folkrätten. Anledningen till detta krig sägs vara att man vill nedrusta Irak från påstådda massförstörelsevapen och att Saddam Hussein sägs ha nära kopplingar till terrororganisationer. Dock är inget av detta bevisat. Men världshjälten USA säger sig nu ta ansvar för världsfreden och tar därmed till krig. I mina öron låter det motsägelsefullt. Var befann sig USA när massakern i Ruanda ägde rum? Var finns USA när statskupper på löpande band sker i Afrika? Var finns beskyddarna av mänskliga rättigheter då? Man säger sig vilja åstadkomma en demokrati i Irak. Åter igen låter argumentet märkligt.
Sanningen är nog snarare att USA vill störta Saddam Hussein för att komma åt kontrollen av oljan samt priset på densamma. Antagligen kommer man lyckas med det förstnämnda och i USA:s regi tillsätta en marionettregering som kommer att ”förhandla väl” om oljepriset, med andra ord kommer USA diktera priset på råolja. Börserna världen över tog ett glädjeskutt när USA deklarerade att ett anfall är att vänta inom 48 timmar. Motbjudande!
Att Saddam Hussein är ett paranoit svin råder inget tvivel om. Läs några av böckerna som författaren Fredrick Forsyth skrivit, t ex ”Förhandlaren” eller ”Guds vrede”. Mycket är fiction men baserat på verkliga fakta. Man får verkligen lära känna Saddam Hussein och så mycket är säkert, mannen litar inte på någon, inte ens de närmaste. Fakta är också att han tagit till bilogiska stridsgaser mot sitt eget folk vilket i sig säger en hel del. Tortyrkammare och våldtäktstrum hör inte heller till ovanligheterna i Saddam Husseins sätt att utöva makt.
Hela problemet med detta är tveeggat. Det finns mycket goda skäl att få bort en man som Saddam Hussein från makten men de skäl som anges av USA är inte de verkliga skälen. USA:s skäl är främst att skaffa sig kontroll över oljan. Inte bryr USA sig om hur människorna har det i Irak eller om de får uttrycka sina åsikter. Money talks and bullshit walks enligt den gamla amerikanska tesen.
Man kan bara hoppas att de civila förlusterna blir små och att alla civilister och framförallt barn hämtar sig från det enorma trauma som ett krig innebär. Tänk dig att vara liten och höra bomberna detonera utanför och tro att man skall dö varje gång det smäller. Jag känner ett djupt medlidande med alla människor i Irak som inte önskat detta och som inte förtjänar vaken en Saddam Hussein eller en världspolis.
PS. Vem kan idag förutse resultatet och verkningarna av ett sådant krig. Kanske håller världsordningen att förändras igen i en riktning som ingen kommer att kunna hantera.
PPS. Irakkriget. Så heter det i media förväntat stundande kriget i Irak. Men vems är kriget? Man kan lätt få uppfattningen om att det är Iraks krig med USA och medierna drar avsiktligt eller ej bort uppmärksamheten från det faktum att det är precis tvärtom och borde följaktligen benämnas som ovan
Sanningen är nog snarare att USA vill störta Saddam Hussein för att komma åt kontrollen av oljan samt priset på densamma. Antagligen kommer man lyckas med det förstnämnda och i USA:s regi tillsätta en marionettregering som kommer att ”förhandla väl” om oljepriset, med andra ord kommer USA diktera priset på råolja. Börserna världen över tog ett glädjeskutt när USA deklarerade att ett anfall är att vänta inom 48 timmar. Motbjudande!
Att Saddam Hussein är ett paranoit svin råder inget tvivel om. Läs några av böckerna som författaren Fredrick Forsyth skrivit, t ex ”Förhandlaren” eller ”Guds vrede”. Mycket är fiction men baserat på verkliga fakta. Man får verkligen lära känna Saddam Hussein och så mycket är säkert, mannen litar inte på någon, inte ens de närmaste. Fakta är också att han tagit till bilogiska stridsgaser mot sitt eget folk vilket i sig säger en hel del. Tortyrkammare och våldtäktstrum hör inte heller till ovanligheterna i Saddam Husseins sätt att utöva makt.
Hela problemet med detta är tveeggat. Det finns mycket goda skäl att få bort en man som Saddam Hussein från makten men de skäl som anges av USA är inte de verkliga skälen. USA:s skäl är främst att skaffa sig kontroll över oljan. Inte bryr USA sig om hur människorna har det i Irak eller om de får uttrycka sina åsikter. Money talks and bullshit walks enligt den gamla amerikanska tesen.
Man kan bara hoppas att de civila förlusterna blir små och att alla civilister och framförallt barn hämtar sig från det enorma trauma som ett krig innebär. Tänk dig att vara liten och höra bomberna detonera utanför och tro att man skall dö varje gång det smäller. Jag känner ett djupt medlidande med alla människor i Irak som inte önskat detta och som inte förtjänar vaken en Saddam Hussein eller en världspolis.
PS. Vem kan idag förutse resultatet och verkningarna av ett sådant krig. Kanske håller världsordningen att förändras igen i en riktning som ingen kommer att kunna hantera.
PPS. Irakkriget. Så heter det i media förväntat stundande kriget i Irak. Men vems är kriget? Man kan lätt få uppfattningen om att det är Iraks krig med USA och medierna drar avsiktligt eller ej bort uppmärksamheten från det faktum att det är precis tvärtom och borde följaktligen benämnas som ovan
tisdag, februari 04, 2003
Girighet
Varför tycks det som om alla makthavare och för den delen potentiella makthavare tappar fotfästet och faller in i den allmänt kända tesen: ”all makt korrumperar”. Åter och åter ser man snikenheten komma upp till ytan hos dem som har.
Den aldrig sinande girigheten personifierad upphör aldrig att förvåna. Vem minns inte den kvittoklippande Mariazin? Nu senast är det Gudrun Schyman som lade krokben för sig själv och fick avgå samt dvokaten Thomas Martinsson som påstås ”tvätta pengar” och ta duktigt betalt eller vad nu de exakta åtalspunkterna är. Nåväl, Martinsson kommer kanske att rentvås i rätten med tanke på yrke, kompetens och kompiskrets.
Gudrun hade ju inte ”menat något” utan slarvat. Kanske är hon lite väl medveten om uppsåtsrekvisitet som krävs för att det skall föreligga brott. Alla kan ju ”slarva” och säkerligen är det inte alltid så lätt att företräda vänsterns åsikter när man själv lever så långt från den gråa verkligheten för många andra.
Vad det gäller Martinsson (om han nu blir fälld) är det ändå förvånande med tanke på att han måste tjäna… alltså tjäna pengar. Jag tycker kanske att det är relativt små pengar att skita ner sig för i hans ställning och därför heller knappast troligt att han har gjort det när en mordutredning kan ta hundratals timmar i förberedelse till en lön på över 1000 kr per timme.
Problemet är nog inte så enkelt. Girigheten, att vilja ha, ligger mycket djupt nedärvt hos människan. Kontrollen kunde däremot lösas relativt lätt genom att införa samma regler för politiker och andra potentiella ”slarvare” som man redan har för anställda på RSV. Nämligen att deras deklarationer automatiskt granskas hårdare och inte heller av den närmaste kompiskretsen utan av personal inom andra skattekontor utom länet
Makten måste granskas
Den aldrig sinande girigheten personifierad upphör aldrig att förvåna. Vem minns inte den kvittoklippande Mariazin? Nu senast är det Gudrun Schyman som lade krokben för sig själv och fick avgå samt dvokaten Thomas Martinsson som påstås ”tvätta pengar” och ta duktigt betalt eller vad nu de exakta åtalspunkterna är. Nåväl, Martinsson kommer kanske att rentvås i rätten med tanke på yrke, kompetens och kompiskrets.
Gudrun hade ju inte ”menat något” utan slarvat. Kanske är hon lite väl medveten om uppsåtsrekvisitet som krävs för att det skall föreligga brott. Alla kan ju ”slarva” och säkerligen är det inte alltid så lätt att företräda vänsterns åsikter när man själv lever så långt från den gråa verkligheten för många andra.
Vad det gäller Martinsson (om han nu blir fälld) är det ändå förvånande med tanke på att han måste tjäna… alltså tjäna pengar. Jag tycker kanske att det är relativt små pengar att skita ner sig för i hans ställning och därför heller knappast troligt att han har gjort det när en mordutredning kan ta hundratals timmar i förberedelse till en lön på över 1000 kr per timme.
Problemet är nog inte så enkelt. Girigheten, att vilja ha, ligger mycket djupt nedärvt hos människan. Kontrollen kunde däremot lösas relativt lätt genom att införa samma regler för politiker och andra potentiella ”slarvare” som man redan har för anställda på RSV. Nämligen att deras deklarationer automatiskt granskas hårdare och inte heller av den närmaste kompiskretsen utan av personal inom andra skattekontor utom länet
Makten måste granskas
fredag, januari 03, 2003
Annica Tiger är en offentlig person som måste tåla kritik på nätet och inte sätta yttrandefriheten ur spel
Även publicerad på http://www.pul.nu/
Annica Tiger agerar inte som en privatperson på Internet. Hon utnyttjar en "se-domän", som utgör startsidan för ett antal olika hemsidor. "Se"- domänen registreras av människor i yrkesverksam roll. Innehavarens eller företagets namn skall ha en anknytning till domännamnet och verksamheten. Följaktligen är Annica Tiger inte att betrakta som privatperson. Detta faktum tycks ha förbisetts av samtliga instanser som handlagt hennes ärende. Därav följer att hon får finna sig att hon i själva verket är en offentlig person, som både kan och skall granskas och kritiseras offentligt.
Annica Tiger är en offentlig person med egen se-domän. Den typen av domäner är reserverade för juridiska personer som inte omfattas av PuL. Mot den bakgrunden får Annica Tiger tåla offentlig kritik.
Annica Tiger agerar inte som en privatperson på Internet. Hon utnyttjar en "se-domän", som utgör startsidan för ett antal olika hemsidor. "Se"- domänen registreras av människor i yrkesverksam roll. Innehavarens eller företagets namn skall ha en anknytning till domännamnet och verksamheten. Följaktligen är Annica Tiger inte att betrakta som privatperson. Detta faktum tycks ha förbisetts av samtliga instanser som handlagt hennes ärende. Därav följer att hon får finna sig att hon i själva verket är en offentlig person, som både kan och skall granskas och kritiseras offentligt.När det alltså gäller Annica Tigers invändningar beträffande integritetsskyddet faller "… uppgifter som hänför sig till en persons offentliga liv i princip utanför skyddsområdet" för PuL (NJA 2001 s.416.) vilket jag konstaterar med ledning av den s k Ramsbrodomen.
Yttrandefriheten är en av de mest grundläggande friheterna vi har i svensk konstitution och en av grundvalarna som hela demokratin vilar på. Denna har Annica Tiger systematiskt försökt sätta ur spel. Här följer två exempel:
Min sajt innehåller till dags dato över hundra artiklar ett antal uppsatser och en del reseskildringar. En av frågorna som jag engagerar mig i är barnens rätt till båda föräldrar. Ett otvetydigt faktum när jag började granska argumentationen på andra forum och själv gav mig in i debatten om automatisk gemensam vårdnad (s k AGV) är att Annica Tiger hellre velat "tysta mig" än att föra en debatt.
Detsamma gäller en annan hemsida som går under namnet "Nodaddy" där innehavaren i detalj har beskrivit de många tvivelaktiga metoderna som Annica Tiger använt sig av för att sätta munkavle på innehavaren av hemsidan och andra.
Det vanliga förfarandet om man är missnöjd med innehållet på en hemsida är att ta kontakt med hemsidesmakaren för att ta bort material som man anser är kränkande. Fungerar inte det går det att göra en anmälan till polisen och datainspektion. Annica Tiger har dock aldrig kontaktat mig för att framföra synpunkter med en önskan att jag skall ta bort innehåll på hemsidan. Istället har hon tillgripit en annan metod och dagligen klagat hos Internetleverantörernas olika abuseavdelningar. Följden har blivit att min sida stängts ner inte mindre än 10 gånger. Kanske till och med fler. Jag har helt enkelt tappat räkningen. Detta utan föregående granskning eller uppmaning om rättelse och trots att sidan godkänts av polis, åklagare och datainspektionen. Detsamma gäller den tidigare omnämnda Nodaddy-sidan som stängdes ner tidigare i veckan efter Annica Tigers dagliga påtryckningar.
Kontentan är att man kan "tjata till sig" att en hemsida stängs eller måste censureras trots att innehållet i densamma strikt följer svensk lag, alltså enbart av den anledningen att det inte faller den klagande i smaken och denne inte "gillar" vad där framförs. Detta är ett förhållande som jag anser vara ytterst allvarligt och får mot bakgrund av det anförda tolkas så att yttrandefriheten inte råder trots statsmakternas vilja och intentioner.
Lite tillspetsat skulle man kunna säga att det i en sådan ordning är en diktatur som vi lever i där Annica Tiger iklär sig rollen som domare och bödel.
8 januari 2003
Utdrag ur artikel publicerad på http://www.pul.nu/.
Klicka på rubriken om du vill läsa hela svaret
"Alla Internetleverantörer och företag som tillhandahåller hemsidesutrymme på Internet har avtalstexter, som reglerar användandet. Telia har en klausul som säger att hemsidesinnehållet ska följa "god publicistisk sed", vilket Telias jurister sedermera har kommit fram till att hemsidan Nodaddy inte gör. Den ansvarige bakom sidan, Xxxx Xxxxxxx, har två gånger ombetts att ta bort vissa avsnitt som stred emot Telias avtalstexter, men vägrat. Därför tillkom stängningen av hemsidan. "Tjat" allena kan inte stänga ned hemsidor. Det vore en fara för yttrandefriheten, det håller jag med om."
......"Ramsbro-domen innebär att fler och fler uthängssidor frias av Datainspektionen, med hänvisning till att de anses vara "journalistiska". Ramsbro-domen slår fast att undantaget från PUL ska omfatta publicering med ändamål "att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten". Men vem avgör vad som är kritik, information eller debatt? Vart går gränsen? Vart ska de som drabbas vända sig för att få rättelse? Steget från att informera, utöva kritik och väcka debatt till att utföra en regelrätt förtalskampanj på nätet är numera ganska litet. Det tillkommer fler och fler sidor som under journalistisk täckmantel regelrätt hänger ut personer, med Datainspektionens goda minne."
9 januari 2003
Annica Tiger har offentligt uttalat sig på sin hemsida samt andra forum sedan 1998. Hon "går" t o m under epitetet "IT-debattör". Annica är därför en offentlig person som skall granskas och kritiseras. Poängen är att hon p.g.a. sina egna publiceringar på en se-domän får tåla en ännu högre grad av exponering och granskning samt att PuL överhuvudtaget inte är tillämplig.
Annica Tiger framställer sig själv som den "stackars" kvinnan som "hängs" ut. Så är inte fallet utan hon har utsatts för en saklig kritik med bevis som stöd för påståendena. När människor verkligen "hängs ut" t ex med nakenbilder av sina hämndlystna X eller när det handlar om, visserligen harmlösa men ändå principiellt viktiga uppgifter som människors hälsa och fysiska status, reagerar rättsväsendet. Men så är inte fallet med Annica Tiger och så har även åklagare resonerat när denne bedömt ärendet. Åklagare har nämligen en möjlighet och skyldighet att åtala om "det är påkallat ur allmän synpunkt" BrB 5:5 1 st. Det handlar alltså inte om att "jaga mygg och svälja kameler" utan om att "skilja äpplen från päron".
Kritiken på Nodaddys och min sida har gällt att Annica Tiger tillgriper allehanda tvivelaktiga metoder för att få tyst på människor som inte tycker som hon. Allt under täckmanteln att hon är "uthängd". Istället för att bemöta kritiken på ett sakligt sätt har hon satt i system att trakassera Internetleverantörerna.
Xxx Xxxxxxx (jag har blivit ombedd att ta bort namnet med hänvisning till att han inte är en offentlig person) på Telia Abuse, den 29 juli 2002, säger följande i telefonsamtal med mig: "Annica Tiger har under lång tid ständigt ringt oss om din hemsida. Vi kan inte ha det så och det är inget som säger att vi behöver publicera din sida trots att den är laglig".
Xxxxx Xxxxxxxx (jag har blivit ombedd att ta bort namnet med hänvisning till att hon inte är en offentlig person) på Telia abuse, den 3 oktober 2002: "Annica Tiger klagar så mycket att det menligt påverkar vårt arbete."
Där är anledningarna till att sidorna har stängts! Inget annat.
I sina artiklar återkommer Annica till följande frågeställningar: "Vem avgör vad som är kritik, information eller debatt? Var går gränsen?" Svaret måste vara att det ankommer på de rättsvårdande myndigheterna att avgöra det samt att ett sådant avgörande alltid måste grunda sig på en individuell bedömning eftersom "journalistiskt ändamål" inte är något statiskt begrepp utan varierar från fall till fall. Uppfattningen om vad som är journalistik varierar därför också som så tydligt åskådliggjorts av Annica Tiger när hon vägrar att finna sig i beslut trots att överinstanser kommit fram till samma resultat som underinstanserna.
Det lustiga i kråksången är att Annica till Datainspektionen (Diarenummer 495-2001) själv skriver: "Att skriva att Annica Tiger är en fet kossa eller att skriva att Annica Tiger är en psykopat är i mina ögon subjektiva åsikter och därmed harmlösa!" Tydligen är det OK men att säga sanningen svider uppenbarligen (eller om det var tvärt om).
Annica skall komma ihåg att gränsen är satt mycket högt av HD och att allt hon har utsatts för är en kritisk granskning där det finns bevis för varje stavelse:
"Att elektroniskt eller på annat sätt publicerade texter innehåller kränkande eller nedvärderande uppgifter eller omdömen … anses utgöra ett normalt inslag inom ramen för en kritisk samhällsdebatt. Som Europadomstolen framhållit innefattar yttrandefriheten även rätten att framföra sådan information och sådana tankar som kränker, chockerar eller stör" (Ramsbrodomen).
Detta ovan sagda gäller, inte Annica Tigers försök att sätta yttrandefriheten ur spel såsom hon bevisligen gör trots att hon ogenerat påstår motsatsen i sin artikel.
onsdag, januari 01, 2003
Människan förlåter inte
Skymningen sänker sig över Göteborg just nu. Där ute sitter människor bakom sina stängda dörrar. Hit men inte längre. Alla har en sfär som man inte får komma innanför. Så är det också här. Så när jag idag sätter mig ner framför datorn för att skriva någon slags krönika över det gångna året inser jag att det blir en förljugen historia som jag ger mig in på. Det finns mycket som jag skulle vilja att dela med mig av men som är tvärt omöjligt av hänsyn till andra och till mig själv.
Om jag därför förbiser vad en sådan krönika skall handla om, nämligen ett slags kommenterande av årets händelser vill jag istället ägna en liten tanke åt det som egentligen spelar någon roll. Nämligen hur vi människor beter oss mot varandra. Det är nämligen på något sätt det som hela samhällets grundval står på. Vår moral, en känsla för rätt och fel.
Det tycks vara så att vi inte nämnvärt bryr oss om varandra utan när det kommer till ”kritan” ser enbart till oss själva enligt den välbekanta tesen: ”var och en står sig själv närmast”. Det finns ingen medkänsla eller önskan till lösning vid konflikt när det kommer till ett val mellan egot och vad som helst i övrigt. Alltid vinner de egna intressena före allt annat. Vi har glömt bort eller rättare sagt aldrig vetat vad det egentligen betyder att: ”du skall älska din nästa så som du älskar dig själv”. Det är inte heller många av oss som med gott samvete kan påstå att vi vid en konflikt inte ser till den egna stoltheten först. Den finns där som en oöverstiglig mur. För sådan är människans natur. Vi är alla ”samma-lika”. Självupptagna och oftast för stolta för att erkänna misstag. Det finns inget som heter ”förlåt” utan det är en grad av ett överseende med en händelse. För såren finns där och inget förlåtande kan någonsin ske.
Människan förlåter alltså inte, möjligtvis undertrycker. När någon överträtt denna din sfär av egotripp stolthet innanför ingen släpps in då finns inget annat vi känner än en önskan till en annan mindre angenäm känsla nämligen hämnden.
Så vi kan sitta här och tycka att mänskligheten gått framåt och blivit så civiliserad. Ja, det vill säga om vi vill tro på våra egna lögner.
Gott nytt år på er allesammans.
Om jag därför förbiser vad en sådan krönika skall handla om, nämligen ett slags kommenterande av årets händelser vill jag istället ägna en liten tanke åt det som egentligen spelar någon roll. Nämligen hur vi människor beter oss mot varandra. Det är nämligen på något sätt det som hela samhällets grundval står på. Vår moral, en känsla för rätt och fel.
Det tycks vara så att vi inte nämnvärt bryr oss om varandra utan när det kommer till ”kritan” ser enbart till oss själva enligt den välbekanta tesen: ”var och en står sig själv närmast”. Det finns ingen medkänsla eller önskan till lösning vid konflikt när det kommer till ett val mellan egot och vad som helst i övrigt. Alltid vinner de egna intressena före allt annat. Vi har glömt bort eller rättare sagt aldrig vetat vad det egentligen betyder att: ”du skall älska din nästa så som du älskar dig själv”. Det är inte heller många av oss som med gott samvete kan påstå att vi vid en konflikt inte ser till den egna stoltheten först. Den finns där som en oöverstiglig mur. För sådan är människans natur. Vi är alla ”samma-lika”. Självupptagna och oftast för stolta för att erkänna misstag. Det finns inget som heter ”förlåt” utan det är en grad av ett överseende med en händelse. För såren finns där och inget förlåtande kan någonsin ske.
Människan förlåter alltså inte, möjligtvis undertrycker. När någon överträtt denna din sfär av egotripp stolthet innanför ingen släpps in då finns inget annat vi känner än en önskan till en annan mindre angenäm känsla nämligen hämnden.
Så vi kan sitta här och tycka att mänskligheten gått framåt och blivit så civiliserad. Ja, det vill säga om vi vill tro på våra egna lögner.
Gott nytt år på er allesammans.
tisdag, december 31, 2002
torsdag, december 12, 2002
onsdag, november 13, 2002
Var är killarna?
På den kurs som jag just nu tar på universitet är vi 126. Av dem är 87 tjejer. Likadant är det i hela universitetsvärlden. Föreläsningssalarna har fyllts med kvinnor. Var är då killarna?
Ingen tycks kunna svara på frågan som aktualiserades igår i ett Aktuelltreportage. Ingen vill kännas vid den brännheta potatisen. Jag har en teori. Inte särskilt vetenskapligt underbyggd, bara en tanke. Jag tror att mannen i dagens samhälle totalt har tappat fotfästet. Ingen man vet idag vad det innebär att vara man. För hur är man som ”man” idag? Män ska vara allt som män genom tiderna har varit men ändå inte. Mansrollen är oklarare än någonsin. Så till den milda grad att män nuförtiden kallar sig för feminister för att passa in i normen som inte finns. Nå dessa feminissar skulle ju aldrig drömma om att göra karriär och skaffa utbildning. Hur ojämställt är inte det?
I ärlighetens namn tror jag att vi står inför enorma problem. Den svenska mannen av idag är mycket vilsen och vet inte hur han skall förhålla sig till livet längre. Men ingen bryr sig väl om sådant när kvinnan är så förtryckt.
Ingen tycks kunna svara på frågan som aktualiserades igår i ett Aktuelltreportage. Ingen vill kännas vid den brännheta potatisen. Jag har en teori. Inte särskilt vetenskapligt underbyggd, bara en tanke. Jag tror att mannen i dagens samhälle totalt har tappat fotfästet. Ingen man vet idag vad det innebär att vara man. För hur är man som ”man” idag? Män ska vara allt som män genom tiderna har varit men ändå inte. Mansrollen är oklarare än någonsin. Så till den milda grad att män nuförtiden kallar sig för feminister för att passa in i normen som inte finns. Nå dessa feminissar skulle ju aldrig drömma om att göra karriär och skaffa utbildning. Hur ojämställt är inte det?
I ärlighetens namn tror jag att vi står inför enorma problem. Den svenska mannen av idag är mycket vilsen och vet inte hur han skall förhålla sig till livet längre. Men ingen bryr sig väl om sådant när kvinnan är så förtryckt.
lördag, oktober 19, 2002
måndag, oktober 07, 2002
Du övervakas i din egen bil
Övervakning , övervakning överallt. Övervakningshysterin tycks aldrig ta slut. Det senaste i raden i diverse intressens önskan att bevaka våra liv är biltillverkarnas hemliga svarta låda som hela tiden registrerar vad du har för dig i bilen.Anledningen sägs vara att bygga säkrare bilar. Lådan sparar inte heller uppgifterna såvida inte airbagen löses ut. Ingen annan än biltillverkaren har heller rätt att få tillgång till dessa data enligt tillverkaren. Saab, som det i det svenska fallet handlar om, har vägrat att lämna ut lådan till polisen för att användas som bevis mot en biltjuv. Men i Sverige är det så att det inte spelar någon roll hur bevis kommer fram, d.v.s. även om dessa skaffats på olaglig väg gäller de fullt ut i rätten. Polisen lyckades sist inte att ta fram den krypterade datan och heller ej få något tvingande beslut från åklagare. Men vad händer om domstol/åklagare bedömer det på ett annat sätt vid ett annat tillfälle? Blir det då fritt fram att bevaka och registrera för polisen?
Det hela är egentligen absurt. Bilen representerar symboliskt och reellt en frihet. Rörelsefriheten! I denna vår främsta symbol registreras vara förehavanden i varje sekund. Det sägs ju att ändamålen helgar medlen men klart är att vi går mer och mer mot Orwells skräckvisioner som i mångt och mycket redan nu har besannats. Videoövervakning på spårvagnar, affärer, vägar, banker, gator och torg. Överallt finns dessa snokande ögon som rättfärdigas av politiker med mer eller mindre lyckad retorik. För ärligt talat. Det dröjer väl inte läge innan man installerar hemliga kameror i varje sovrum för att ta reda på varför barnafödandet minskar.
Nä, detta är stötande, djupt stötande
lördag, oktober 05, 2002
Var finns mina pengar?
Jag gjorde en överföring av pengar via Internet idag från ett konto på min bank till ett konto på en annan bank. Jag tryckte på knappen och vips så var transaktionen klar, ja, d v s jag trodde att den var klar. Pengarna drogs från mitt konto men kom inte in på det andra kontot. Detta tar nämligen ett par dagar.Min enkla undran är nu: var finns pengarna just nu? Uppenbarligen finns de inte på mitt konto. De finns inte heller på det kontot jag satte in de på. Så var finns de nu? I sladden? Någonstans där uppe? Var finns pengarna? De kan ju inte spårlöst försvinna för att dyka upp efter några dagar igen. De måste ju finnas någonstans!
Är det möjligtvis så att pengarna finns på någon bank? Ja det är ju troligt eftersom det är banken som överför pengarna och de finns ju uppenbarligen inte på mitt konto eller något annat som jag har skickade de till. Är det då så att de hamnar på någon slags mellanstation där de ligger och samlar ränta? Ja, det är ju troligt eftersom det inte finns något inom bankväsendet där det inte finns räntebäring.
Mina pengar finns alltså någonstans och samlar på sig ränteintäkter i denna hemliga ”sladd” för någon banks räkning. Nog tycker jag att detta är något stötande och nog undrar jag om detta är helt i enlighet med lagen.
Tänk dig ett exempel. Du lämnar pengar till en kompis som skall ge dem till en bekant för din räkning. Kompisen behåller pengarna. Han har nämligen en bra häst som han skall spela på. Han vinner mycket riktigt och rikligt på hästen och lämnar efter någon dag över pengarna som du lämnat till honom till bekanten.
Vad hade du tyckt då? Hade det varigt i enlighet med lag och övrig moral?
fredag, september 27, 2002
Makt
Makt att styra över andra människor är kanske den största av dem alla. Våra politiker besitter denna makt att styra över människors förutsättningar för ett liv. De som har denna makt vill sällan, eller rättare sagt aldrig släppa den. Det finns dock alltid de som vill gripa makten. Är det nu för landets bästa som dessa figurer i Sverige just nu vill gripa makten eller är makten ett självändamål?Vill man svara kategoriskt och sett ur Machiaviellistiska förutsättningar är det det sistnämnda då Miljöpartisterna nu skriker sig hesa att det inte räcker med att sitta i samma sandlåda som sossarna och att de minsann skall ta ifrån sossarna spadarna och hinkarna också, men enligt mitt förmenande, så går ju sanden att ta upp med händerna också, och slotten behöver inte nödvändigtvis formas av hinkarna, om ni förstår… och vad är det då det handlar om inte maktbegäret, ”- vi vill också ha”!
Säga vad man vill om Göran Persson, hans personlighet, hans politik. Kalla fakta säger oss att han är den som lyckades att vända ett katastrofalt läge i Sverige. Han är den som fick svenska folket att förstå och acceptera ett antal impopulära beslut. Jag kan förstå att han inte vill att en massa (ursäkta uttrycket) fjantar och kappvändare kommer och rör till i ”hans” sandlåda.
Det senaste miljöpartistiska utspelet heter trängselavgift. Bilister skall betala pengar om det blir för trångt på vägarna i rusningstrafik. I stället för att bygga bort trängseln eller tillhandahålla andra bra framkomlighetsmöjligheter anser miljöpartisterna att man skall betala en straffavgift för att politiker inte kan lösa ett växande problem.
Skall man verkligen tillhandahålla spadar och hinkar till dessa? Enligt mitt förmenande är det nog inte så lämpligt då de lika gärna kan tänkas använda de till att dänga i huvudet på en. Det är nog bäst att makten stannar kvar hos dem som visat att de kan förvalta den någotsånär sansat.
PS. Jag är själv inte socialdemokrat! (inte miljöpartist heller)
söndag, september 15, 2002
Barns rätt till föräldrar
Idag har jag läst en underbar artikel författad av språkkonstnären Jonas Gardell. Underbar därför att han verkligen kan konsten att tala till människors känslor. Artikeln handlar om de homosexuellas rätt till adoption av barn, något som Alf Svensson har för avsikt att riva upp om han kommer till makten. Jonas lyckas i sin argumentation att få Alf att framstå som en förstaklassens hycklare.I korthet menar Jonas Gardell att Alf Svensson syn på kristendom är "hans egen" och inskränkt till att vara blå medelsklass och inte som Jesus själv förespråkade. Vidare är Kristdemokraternas främsta avsikt att mobba och förfölja de homosexuella varvid Alf Svensson vigt sitt liv åt detta. Barnen tar över sina föräldrars (läs Kristdemokraternas) vedervärdiga åsikter och blir mobbare.
”Vi hoppas att vi ska vara kärleksfulla och ansvarstagande föräldrar till detta lilla mirakel” skriver Jonas vidare och jag betvivlar inte en sekund att han kommer vara det. Men det är en viktig poäng som Jonas missar. Det hela handlar om barnens rätt till föräldrar och inte tvärt om. Det är alltså inte föräldrarnas rätt till barn eller de homosexuellas rätt till barn. Barn har rätt till en kärleksfull uppväxt tillsammans med en mamma och en pappa. Det är det naturliga och ofrånkomliga faktum att barn inte blir till på något annat sätt. Varje barn har en mamma och en pappa således även Jonas Gardells barn.
Jag anser att vi i detta land inte är mogna för dessa konstellationer som nyligen legitimerats i Sverige och som Jonas och Mark står för. Inte för att jag på något sätt har något emot homosexuella men för att jag befarar att barnen kommer att fara illa. Inte p g a brist på kärlek utan omgivningens inskränkta syn på homosexualitet. Vi är inte redo för detta än! Eller för att citera min Thailändska och adopterade flickvän: Det räcker väl med att man är adopterad. Det är mycket som man får utstå bara av den anledningen.
LÄNKAR
En tidigare artikel på KOLUMNEN i ämnet: Ett dubbelt utanförskap
lördag, september 14, 2002
Kemisk kastrering
Ett av de mer kontroversiella förslagen i detta val står Kristdemokraterna för. Ett parti som rakryggat står för sunda och ej degenererade åsikter med utgångspunkt från individen och den kristna tron. Men detta med kemisk kastrering av pedofiler får mig att ställa mig ett par frågor för utan tvekan är det ett långtgående ingrepp i den personliga integriteten.Tyvärr hjälper det oftast inte att på vanligt vis ”behandla” dessa sjuka människor. De återkommer ständigt till brott. Om inte flumpsykologin av typen ”har-din-pappa-varit-stygg-mot-dig-när-du-var-liten” hjälper och kemin bevisligen avhåller pedofiler och våldtäktsmän från brott kanske det kan vara en idé att pröva metoden. Jag menar att människor känner att om brott av den typen drabbade ens egen familj hade nog många t o m kunnat tänka sig att ta lagen i egna händer, vilket ju är mycket olyckligt, men få brott väcker sådan avsky som pedofilibrotten och det är dags att samhället ställer sig på brottsoffrens sida.
Klart är alltså att farmakologisk behandling (kastrering) är det enda riktigt effektiva sättet att förhindra återfall. Man skall också komma ihåg att dessa människor oftast själva är medvetna om att det de gör är fel och ofta mycket olyckliga av sitt beteende.
Jag tror nog att en möjlighet till kemisk kastrering kan vara en bra idé om den bygger på frivillighet kanske i kombination med strafflindring. Att tvinga brottslingar till ett sådant ingrepp för tankarna närmast till nazitiderna.
torsdag, september 12, 2002
Bunta ihop alla kamphundar och stoppa ner de i halsen på ägarna
Jag älskar hundar. En gång för länge länge sedan hade vi en hund själva. En stor kungspudel. Jag vet att det är många som rynkar på näsan åt pudlar. Men den pudeln var annorlunda. Hon hette Jenny och ville nog inte vara en pudel själv. Så hon bet t ex av sig öronen, för de var väl i vägen, och det värsta hon visste var att trimmas. Men det var en underbar och snäll hund.
Men det är just detta med snällheten hos hundar. På vägen hem till mig passerar jag en liten skog och en stor gräsbevuxen glänta. Alltså är detta lika med hundar med dess inte allt för sällan tvivelaktiga ägare. Hundarna springer lösa och det är inte en gång som hunden gläfsande slänger sig emot mig eller min dotter. Saken görs inte bättre av att det nuförtiden finns en uppsjö av allehanda s k kamphundar som ju som bekant är framavlade just för att vara aggressiva.
Utan några som helst intentioner på att vara saklig och objektiv måste jag säga att jag bara har lust att knäcka nacken på varje sådan hund. För att ta sig en titt på deras puckade ägare kan man ju ställa sig den stilla frågan: vad är det som får människor att överhuvudtaget skaffa en sådan hund om inte att de skall ha respekt som de annars inte kan uppnå? Att få andra att känna sig rädda! Att riskera oskyldiga människors hälsa!
Som sagt. Jag har bara lust att bunta ihop jyckarna och stoppa ner de i halsen på ägarna. Idioter!
tisdag, september 03, 2002
Bostadsmarknaden är sjuk
Jag har en kompis som tillsammans med sitt barn sedan 4 år har bott i en central andrahandslägenhet i Göteborg. Kontraktet var godkänt av hyresvärden och efter två år trodde han att han ”satt lugnt” i sin lägenhet. Efter två år uppnår man nämligen s.k. besittningsrätt vilket i stort sett innebär att man inte kan bli av med sin lägenhet utan att man erbjuds någon annan. Det var vad han trodde.
Men verkligheten såg annorlunda ut. Killen som han hyrde hade bott utomlands sedan 6 år tillbaka och hade själv aldrig bott i lägenheten. Han hyrde nämligen ut sin lägenhet i andra hand så fort han fick kontraktet. Någon gång då och då kom han och hälsade på i Sverige och besökte då min vän tillsammans med sin utländska flickvän. Vid något tillfälle var jag med och tro mig han gjorde inget sken av att ens ha en tanke på att komma tillbaka.
En vacker dag damp det ner ett kuvert från hyresvärden som plötsligt inte längre hade lust att låta honom hyra ut i andra hand. De godkände alltså inte att förstahandshyresgästen (killen som bodde utomlands) skulle hyra ut sin lägenhet längre. Men kompisen tog det lugnt. Han hade ju besittningsrätt och killen som bodde utomlands var ju tvungen att skaffa en likvärdig lägenhet eller låta honom bo kvar tills han själv hade gjort det. Han tänkte att det måste ju vilken idiot som helst förstå att man inte kan ställa en familjefar på gatan. Men hyresvärden ställde sig på tvären. Kompisen skulle flytta ut omedelbart.
Så min kompis gick till hyresnämnden och hävdade besittningsskydd. Han berättade i nämnden att barnet gick i skola alldeles i närheten och att hon hade byggt upp socialt nätverk i området. Alla som barnet kände bodde ju i området medan förstahandshyresgästen hela tiden hade bott utomlands och aldrig ens bott i ”sin” lägenhet. Det borde därför vara rimligt att han fick stanna kvar i lägenheten alternativt att han fick en likvärdig.
Hyresnämnden hade att ta ställning till vem som var i störst behov av lägenheten. Alltså han pga. att han ville ha tillbaka sin lägenhet eller min kompis som ju hade bott där i 4 år. Hyresnämnden kom fram till att min kompis skulle flytta ut. Kompisen överklagade till Hovrätten men det blev avslag där också.
Kontentan av det hela är att en andrahandshyresgäst inte har några som hels rättigheter. Man tar inte ens hänsyn till om det finns barn med i bilden. Jag kan inte tänka mig att det kan finnas starkare skäl än vad han anförde.
Allt detta sker medan det finns färre och färre hyresrätter och bostadsrätternas pris skjuter i höjden. En tvåa i Linnéstaden i Göteborg betingar ett pris på uppemot 2-3 milioner. Kan man inte köpa eller betala under bordet för en hyreslägenhet är man hänvisad till gatan i stort sätt. Även i ytterområdena börjar det nuförtiden att vara fullt. Money talks and bullshit walks!
Det är dags att ändra lagen. Det får bara inte gå till på detta sätt!
Men verkligheten såg annorlunda ut. Killen som han hyrde hade bott utomlands sedan 6 år tillbaka och hade själv aldrig bott i lägenheten. Han hyrde nämligen ut sin lägenhet i andra hand så fort han fick kontraktet. Någon gång då och då kom han och hälsade på i Sverige och besökte då min vän tillsammans med sin utländska flickvän. Vid något tillfälle var jag med och tro mig han gjorde inget sken av att ens ha en tanke på att komma tillbaka.
En vacker dag damp det ner ett kuvert från hyresvärden som plötsligt inte längre hade lust att låta honom hyra ut i andra hand. De godkände alltså inte att förstahandshyresgästen (killen som bodde utomlands) skulle hyra ut sin lägenhet längre. Men kompisen tog det lugnt. Han hade ju besittningsrätt och killen som bodde utomlands var ju tvungen att skaffa en likvärdig lägenhet eller låta honom bo kvar tills han själv hade gjort det. Han tänkte att det måste ju vilken idiot som helst förstå att man inte kan ställa en familjefar på gatan. Men hyresvärden ställde sig på tvären. Kompisen skulle flytta ut omedelbart.
Så min kompis gick till hyresnämnden och hävdade besittningsskydd. Han berättade i nämnden att barnet gick i skola alldeles i närheten och att hon hade byggt upp socialt nätverk i området. Alla som barnet kände bodde ju i området medan förstahandshyresgästen hela tiden hade bott utomlands och aldrig ens bott i ”sin” lägenhet. Det borde därför vara rimligt att han fick stanna kvar i lägenheten alternativt att han fick en likvärdig.
Hyresnämnden hade att ta ställning till vem som var i störst behov av lägenheten. Alltså han pga. att han ville ha tillbaka sin lägenhet eller min kompis som ju hade bott där i 4 år. Hyresnämnden kom fram till att min kompis skulle flytta ut. Kompisen överklagade till Hovrätten men det blev avslag där också.
Kontentan av det hela är att en andrahandshyresgäst inte har några som hels rättigheter. Man tar inte ens hänsyn till om det finns barn med i bilden. Jag kan inte tänka mig att det kan finnas starkare skäl än vad han anförde.
Allt detta sker medan det finns färre och färre hyresrätter och bostadsrätternas pris skjuter i höjden. En tvåa i Linnéstaden i Göteborg betingar ett pris på uppemot 2-3 milioner. Kan man inte köpa eller betala under bordet för en hyreslägenhet är man hänvisad till gatan i stort sätt. Även i ytterområdena börjar det nuförtiden att vara fullt. Money talks and bullshit walks!
Det är dags att ändra lagen. Det får bara inte gå till på detta sätt!
fredag, augusti 23, 2002
"Kärring-feminism (Feminista Ragata) Eng: Senior Bitch
En modern form av gårdagens satmara. Favoritsatsen: "Män som är rädda för starka kvinnor", signalerar verklig fara. Nämligen: Här kommer någon med starka behov av att försöka dominera... Matriarkatvisioner kan ej uteslutas! Storemor ser dig!” AFS
”Stefan gillar att sjunga i mitt öra. Igår sjöng han något om "ta på dig något sexigt...." fast på engelska. Då blev jag helförbannad! "Vi kvinnor ska ta på oss något sexigt", sa jag åt honom med kall röst. "Men ni män då? Köper ni dyra kalsonger för att bli sexigare", fortsatte jag. "Vi är fan inte till för att behaga er!", var nästa replik från mig”.
Några exempel hämtade från en dagbok nära dig:
”Sedan pratade jag och pratade och ibland fick jag svar från honom. Ibland vred han sig av olust när attackerna blir vidriga. Jodå, jag kan vara riktigt jävla vidrig. Jag lockar in honom i verbala fällor och så slår jag till - hårt.”
”Stefan gillar att sjunga i mitt öra. Igår sjöng han något om "ta på dig något sexigt...." fast på engelska. Då blev jag helförbannad! "Vi kvinnor ska ta på oss något sexigt", sa jag åt honom med kall röst. "Men ni män då? Köper ni dyra kalsonger för att bli sexigare", fortsatte jag. "Vi är fan inte till för att behaga er!", var nästa replik från mig”.
fredag, augusti 16, 2002
Våra svenska feminismer
En uttömmande fälthandledning för professionella feministkritiker. Nu med de latinska namnen! Om feminismens expansion och implosion, könshopkok och moralkaksbak samt en hel del annat matriarkatnyttigt.
I) ULTRAFEMINISMER (Feminista ultimata)
De mest extrema och aggressiva samt mera agerande MOT män än FÖR kvinnor. Därmed tydligt attraktiva för media varför dessa medverkat till extremfeministisk propaganda och dominans i Sverige.
Animalfeminism (Animalia wachenfeldtia)
Populärt kallad “grisfeminism" efter dess vanligaste metafor under invektivet “män är djur". Förutom gris är gorilla och dinosaurie särskilt populära. Verkar inte ha insett att även kvinnor är djur, kanske särskilt de som för saken på tal. "Kaka söker maka!"
Kannibalfeminism (Canniballa scumsolanas)
"Man-eaters", Scum. Tala om gammal skåpmat, USA-importerad! Vill i svensk tappning spara de bästa bitarna av mannen i frysbox. Nådde landet under medias hyllning av feministisk våldsromantik och kriminalitet. Begreppet "kvinnofrid" gäller förstås inte från det hållet.
Talibanfeminism (Tallibanna schymania)
"Svenska män och talibaner är jämställda. Med varandra." En uppfattning som omhuldas av bl.a. rikspolitiker samt Jämo-Borgström. De mest extrema sägs vilja införa s.k. "burka" för svenska män, byxmodellen av kroppsslöja, med ögonnät o munkavle!
Rara feminismer (Rarapa fanatica)
Sammanfattande benämning för rabiat-, radiak-, radikal- och rasial-feminismerna. Extremformer som är svåra att särskilja utom för de invigda. Ömsom samarbetar, ömsom bekämpar varandra.
Rabiat-f, (rabies=galenskap). Mycket ettrig och oförsonlig.
Radiak-f, (radiac=strålning). Besvärande utstrålning - jobbiga vibbisar.
Radikal-f, (radicalis=instabil). Försöker utrota all logik i debatten.
Rasial-f, (racisme=raslära). Rasisten säger att det är fel på rasen. Den andra. Feministen säger att det är fel på könet. Det andra. II)
SOCIALMODERALISKA FEMINISMER (Feminista sossemoralia)
Schymanfeminismen tvingade(?) fram en Perssonfixerad dito ("genus är en sossekonstruktion") även för de borgerliga att svansa efter. Resultatet blev statsfeministisk enögd "jämställdhet" men med splittrade ideologiska motiv.
Likhets-feminism (Egalitarus paradoxus)
Hets à la engelsk rävjakt, "to the bitter end"! Mycket motsägelsefull. Pendlar mellan begär och avsky till allt med "man"; manskönet, mansroller, mansnormer och manssamhället. Halva folket - hela "gubbväldet"! Hävdar "kvinnlig frigörelse" men är farligt osjälvständig.
Särartsfeminism (Androfobis differentialis)
Inser könsskillnaderna och vill dra kvinnlig fördel av dem. Anser sig stå över mannen på områden som kärlek, moral, konst och politik. Extremformen är lesbisk av könspolitiska skäl. Kvinnors gamla och nya privilegier är OK genom skrytnormen "tjejer är bäst". "Likarts-" och "särhets-feminismer" är utbrytarformer från de ovannämnda. Det finns även en blandform, "likartad särhetsfeminism" heter den. (Däremot finns ännu inte särartad likhets-f.)
Milli-tantfeminism (Ragata neoclassica)
Populärbenämnd som "kärringfeminism". En uppdaterad form av gårdagens satmara. "Fredsvänlig" enligt Teorin (Maj-Britt T. alltså). Favoritsentensen: "Män som är rädda för starka kvinnor" indikerar både mansförakt samt tydliga dominans- och kontrollbehov av att spela ut män mot varandra. Matriarkatambitioner kan ej uteslutas. Storemor ser dig!
Tvärsomfeminism (Antagonista swedesia)
En helsvensk "kärringen mot strömmen"-feminism från Jämtställtland (Kris-Pina Tvärsom, "Kvinnomaktsutredningen" & Riksbanken, AnnBritt Grynepalt, mansfångväktardirektör, Manna-Reta Winberg, feminister m.fl.). Mycket maktfixerad. "Allt skall vara som nu men precis tvärsom! Ge kvinnofällorna till mannen och mansmakten till kvinnan så blir allt bra!"III)
KONTAMINERANDE FEMINISMER (Feminista infiltrera)
Politiskt korrekt statsfeminism "för kvinnans skull" blev beordrad vidare genom media, lärosäten, myndigheter, rättsväsen m.fl. Och tillbaka igen till Riksdagen. En sluten cirkel utan öppen kritik mot ogräsfloran av könsdogmer.
Blas(k)femi(nism) (Intricare massmedia)
Nästlade sig tidigt in i svensk press genom den s.k. "jämställdhetsdebatten" på Damens Nyheter, X-pressen (en f.d. tidning), Aftonblahadet samt SVT/SR. Blaskfeministen kör en ytlig attityd med knep och tjuvnyp; snyft och skryt, gnäll och skäll. Placerar ogenerat det egna "täcka könet" på oskuldens piedestal men sprider skuld och förakt mot "det otäcka".
Genusfeminism (Genitalis observantus)
Inkvoterad på universiteten genom den obskyra s.k. "genusvetenskapen" med dess krav på "könsmaktsordning och reda". Men detta är bara början! Feministiska 5: te-kolonnare på andra institutioner försöker nu finna feministbevis och skapa genusordning ända ner på mikroskopsnivåer inom t.ex. molekylärbiologi, DNA-forskning samt atomfysikområdet.
Petitessfeminism (Justitia inabsurdum)
"Den feministiska detektiven!" Helt fenomenal på att snoka upp de allra minsta eller ovanligaste köns- eller genusskillnaderna överallt och alltid, för att kunna förvandla dessa till astronomiska orättvisor inför en förbluffad menighet! Med efterföljande politiserande om millimeterrättvisa, alltså för ena parten. Metodiken pendlar mellan jäntgnället och jämtskället.
Sekretessfeminism (Manipulativa masceralis)
Hemlig, dold eller maskerad bakom oklar identitet. Spelar neutral och "helt vanligt trevlig" på jobb, skola eller fritid. Men se upp, i namn av "jämställdhet och genus" yppar sig plötsligt en Ulvskog i fårakläder som vill markera sitt könsmaktsrevir genom smygfeministisk indoktrinering! En förrädisk "modern" form av feminism med metoder som sprider sig!
IV) EUFEMI(NI)SMER (Feminista egocentrica)
Eftersom kritik mot feminism oftast dömts ut som "kvinnoförakt" har en oantastbar och "fulländad" feminism utan verklig självkritik definitivt degenererat till könsegocentrisk narcissism, med en starkt förskönande inställning till det egna könet.
Egofeminism (Narcissista dilletanta)
Särdeles självorienterad. Har trots eller tack vare detta expanderat genom grupptryck och kollektivanslutning. Från 60-talets "Jag, en kvinna", till dagens upprepade "Vi kvinnor". Ger sig rätten att tala i alla kvinnors sak samt tror (eller låtsas tro) att alla kvinnor tänker som hon.
Ekofeminism (Enkellogica innocentia)
Beskriver sig själv som "den som spar hon har sin oskuld kvar och gynnar även Moder Natur". En tämligen harmlös och välvillig typ, men som förstås när sparandet misslyckats skyller detta på mannen precis som alla andra feminismer.
Erofeminism (Sexista erotica)
Lack, läder, gummi. Ja allt som behövs för att "ta för sig", när ändamålet helgar medlen. Tjejmedia utstakar den feminist-erotiska vägen. Att "kasta B-H:n" på 70-talet var bara ett knep för att få köpa nya och sexigare. "Sexköpslagen" stör inte här heller. "Sex is power!"
Eurofeminism (Feminomenalia europea)
En standardiserad EU-feminism, ännu ej praktiskt genomförd utan fortfarande på projektstadiet. Det råder nämligen stor oenighet mellan EU:s olika feministrar vilka standardregler som skall gälla. T.ex. ville vår egen Manna-Reta Winberg som första punkt ha svenskornas rätt att få tugga snus på EU:s feministerrådsmöten!
V) ÖVRIGA FEMINISMER (Feminista fragmentaria)
Feminism i endast det ena könets intresse är en "jämställdhetens paradox". Så vad är "feminismens ide" egentligen? Antingen eller? Både och? Nytänkande eller revanschism; eller bara "det gamla vanliga"?
Feminismini (Minilogica konstifica)
Lite magrare - "lättfeminism". Kallar sig inte feminist men kör med delvis samma argument. Är möjligen okunnig om feminismens överdrifter eller rena lögner och/eller aningslös inför dess destruktiva metoder. Uppvisar därmed en överslätande attityd vilken återfinns både bland allmänt välvilliga jämställdhetssvenskar liksom hos samhällets fega medlöpare.
Feminissan (Tjejigare egotrippa)
"Fjortis-", "tjejtidnings-", "prinsessfeminism" m.fl. Feminismens "logiska utveckling" till en Skugge av sitt forna jag: Ät kakan och behåll den, allt handlar om dig och på dina villkor! Pendla mellan gamla tjejroller och nya, precis som du känner för stunden. "Men killarna måste anpassa sig för det är vi som bestämmer spelreglerna, så det så!"
Feminissen (Feminisse contramasculine)
"Manlig feminism". En könsdebattens tulipanaros, en genusmanipulerad korsning mellan forna tiders gentlemän och toffelhjältar. Feminissen negligerar eller är okunnig om sitt eget köns dilemma, sina utsatta bröders problem och sina förfäders oftast ärliga uppsåt och arbete. Dras med en besvärande fjäskläggning. Extremformen söker trygghet i matriarkatdillerier.
FN-ismen (Feminalia globala)
Ja vad skall man säga? En "självklarhet om kvinnor och barn", men att de tydligen glömt bort mannen som kön, utom skulden förstås! FN-ismen är sista steget, innan de skjuter ut feminismen i (Moder) Solsystemet. För visst finns det väl orättvisa normer även där? I de bemannade rymdfärdsplanerna råder ju uteslutande Marsdominans! T.o.m. feministdagen IKD (Internationella kvinnodagen) har dom förlagt till Mars! Förslag: Lasta nästa raket med IKD-080308 och skicka iväg den till Venus.
Universal-feminismen ( Femi-miss Universum)
Feminismen, som säger sig ha ambitionen att lösa kvinnors problem, är idag själv ett veritabelt samhällsproblem, en söndrare av familj, kärlek och vänskap! Den har blivit sin egen begränsande och självgenererande ”kvinnofälla” och ”burka” även för de svenska kvinnor som inte är dess anhängare. Den påstår sig vilja avskaffa könsrollerna men konserverar dem i stället samt skapar dessutom helt nya! Faktum är, att feminismen själv blivit en statisk och gigantisk kvinnlig könsroll: Den upphöjda könsmoralistens. ”Legitimerad” genom skuldobjektet mannen och den påstådda ”jämställdheten”. Den senare enkönad och kvoterad - samt förstås bara när ”det passar”! ”Sexus opportunitas necesse est! Veritas politicus non necesse est!” som romarna kanske skulle ha sagt.
I) ULTRAFEMINISMER (Feminista ultimata)
De mest extrema och aggressiva samt mera agerande MOT män än FÖR kvinnor. Därmed tydligt attraktiva för media varför dessa medverkat till extremfeministisk propaganda och dominans i Sverige.
Animalfeminism (Animalia wachenfeldtia)
Populärt kallad “grisfeminism" efter dess vanligaste metafor under invektivet “män är djur". Förutom gris är gorilla och dinosaurie särskilt populära. Verkar inte ha insett att även kvinnor är djur, kanske särskilt de som för saken på tal. "Kaka söker maka!"
Kannibalfeminism (Canniballa scumsolanas)
"Man-eaters", Scum. Tala om gammal skåpmat, USA-importerad! Vill i svensk tappning spara de bästa bitarna av mannen i frysbox. Nådde landet under medias hyllning av feministisk våldsromantik och kriminalitet. Begreppet "kvinnofrid" gäller förstås inte från det hållet.
Talibanfeminism (Tallibanna schymania)
"Svenska män och talibaner är jämställda. Med varandra." En uppfattning som omhuldas av bl.a. rikspolitiker samt Jämo-Borgström. De mest extrema sägs vilja införa s.k. "burka" för svenska män, byxmodellen av kroppsslöja, med ögonnät o munkavle!
Rara feminismer (Rarapa fanatica)
Sammanfattande benämning för rabiat-, radiak-, radikal- och rasial-feminismerna. Extremformer som är svåra att särskilja utom för de invigda. Ömsom samarbetar, ömsom bekämpar varandra.
Rabiat-f, (rabies=galenskap). Mycket ettrig och oförsonlig.
Radiak-f, (radiac=strålning). Besvärande utstrålning - jobbiga vibbisar.
Radikal-f, (radicalis=instabil). Försöker utrota all logik i debatten.
Rasial-f, (racisme=raslära). Rasisten säger att det är fel på rasen. Den andra. Feministen säger att det är fel på könet. Det andra. II)
SOCIALMODERALISKA FEMINISMER (Feminista sossemoralia)
Schymanfeminismen tvingade(?) fram en Perssonfixerad dito ("genus är en sossekonstruktion") även för de borgerliga att svansa efter. Resultatet blev statsfeministisk enögd "jämställdhet" men med splittrade ideologiska motiv.
Likhets-feminism (Egalitarus paradoxus)
Hets à la engelsk rävjakt, "to the bitter end"! Mycket motsägelsefull. Pendlar mellan begär och avsky till allt med "man"; manskönet, mansroller, mansnormer och manssamhället. Halva folket - hela "gubbväldet"! Hävdar "kvinnlig frigörelse" men är farligt osjälvständig.
Särartsfeminism (Androfobis differentialis)
Inser könsskillnaderna och vill dra kvinnlig fördel av dem. Anser sig stå över mannen på områden som kärlek, moral, konst och politik. Extremformen är lesbisk av könspolitiska skäl. Kvinnors gamla och nya privilegier är OK genom skrytnormen "tjejer är bäst". "Likarts-" och "särhets-feminismer" är utbrytarformer från de ovannämnda. Det finns även en blandform, "likartad särhetsfeminism" heter den. (Däremot finns ännu inte särartad likhets-f.)
Milli-tantfeminism (Ragata neoclassica)
Populärbenämnd som "kärringfeminism". En uppdaterad form av gårdagens satmara. "Fredsvänlig" enligt Teorin (Maj-Britt T. alltså). Favoritsentensen: "Män som är rädda för starka kvinnor" indikerar både mansförakt samt tydliga dominans- och kontrollbehov av att spela ut män mot varandra. Matriarkatambitioner kan ej uteslutas. Storemor ser dig!
Tvärsomfeminism (Antagonista swedesia)
En helsvensk "kärringen mot strömmen"-feminism från Jämtställtland (Kris-Pina Tvärsom, "Kvinnomaktsutredningen" & Riksbanken, AnnBritt Grynepalt, mansfångväktardirektör, Manna-Reta Winberg, feminister m.fl.). Mycket maktfixerad. "Allt skall vara som nu men precis tvärsom! Ge kvinnofällorna till mannen och mansmakten till kvinnan så blir allt bra!"III)
KONTAMINERANDE FEMINISMER (Feminista infiltrera)
Politiskt korrekt statsfeminism "för kvinnans skull" blev beordrad vidare genom media, lärosäten, myndigheter, rättsväsen m.fl. Och tillbaka igen till Riksdagen. En sluten cirkel utan öppen kritik mot ogräsfloran av könsdogmer.
Blas(k)femi(nism) (Intricare massmedia)
Nästlade sig tidigt in i svensk press genom den s.k. "jämställdhetsdebatten" på Damens Nyheter, X-pressen (en f.d. tidning), Aftonblahadet samt SVT/SR. Blaskfeministen kör en ytlig attityd med knep och tjuvnyp; snyft och skryt, gnäll och skäll. Placerar ogenerat det egna "täcka könet" på oskuldens piedestal men sprider skuld och förakt mot "det otäcka".
Genusfeminism (Genitalis observantus)
Inkvoterad på universiteten genom den obskyra s.k. "genusvetenskapen" med dess krav på "könsmaktsordning och reda". Men detta är bara början! Feministiska 5: te-kolonnare på andra institutioner försöker nu finna feministbevis och skapa genusordning ända ner på mikroskopsnivåer inom t.ex. molekylärbiologi, DNA-forskning samt atomfysikområdet.
Petitessfeminism (Justitia inabsurdum)
"Den feministiska detektiven!" Helt fenomenal på att snoka upp de allra minsta eller ovanligaste köns- eller genusskillnaderna överallt och alltid, för att kunna förvandla dessa till astronomiska orättvisor inför en förbluffad menighet! Med efterföljande politiserande om millimeterrättvisa, alltså för ena parten. Metodiken pendlar mellan jäntgnället och jämtskället.
Sekretessfeminism (Manipulativa masceralis)
Hemlig, dold eller maskerad bakom oklar identitet. Spelar neutral och "helt vanligt trevlig" på jobb, skola eller fritid. Men se upp, i namn av "jämställdhet och genus" yppar sig plötsligt en Ulvskog i fårakläder som vill markera sitt könsmaktsrevir genom smygfeministisk indoktrinering! En förrädisk "modern" form av feminism med metoder som sprider sig!
IV) EUFEMI(NI)SMER (Feminista egocentrica)
Eftersom kritik mot feminism oftast dömts ut som "kvinnoförakt" har en oantastbar och "fulländad" feminism utan verklig självkritik definitivt degenererat till könsegocentrisk narcissism, med en starkt förskönande inställning till det egna könet.
Egofeminism (Narcissista dilletanta)
Särdeles självorienterad. Har trots eller tack vare detta expanderat genom grupptryck och kollektivanslutning. Från 60-talets "Jag, en kvinna", till dagens upprepade "Vi kvinnor". Ger sig rätten att tala i alla kvinnors sak samt tror (eller låtsas tro) att alla kvinnor tänker som hon.
Ekofeminism (Enkellogica innocentia)
Beskriver sig själv som "den som spar hon har sin oskuld kvar och gynnar även Moder Natur". En tämligen harmlös och välvillig typ, men som förstås när sparandet misslyckats skyller detta på mannen precis som alla andra feminismer.
Erofeminism (Sexista erotica)
Lack, läder, gummi. Ja allt som behövs för att "ta för sig", när ändamålet helgar medlen. Tjejmedia utstakar den feminist-erotiska vägen. Att "kasta B-H:n" på 70-talet var bara ett knep för att få köpa nya och sexigare. "Sexköpslagen" stör inte här heller. "Sex is power!"
Eurofeminism (Feminomenalia europea)
En standardiserad EU-feminism, ännu ej praktiskt genomförd utan fortfarande på projektstadiet. Det råder nämligen stor oenighet mellan EU:s olika feministrar vilka standardregler som skall gälla. T.ex. ville vår egen Manna-Reta Winberg som första punkt ha svenskornas rätt att få tugga snus på EU:s feministerrådsmöten!
V) ÖVRIGA FEMINISMER (Feminista fragmentaria)
Feminism i endast det ena könets intresse är en "jämställdhetens paradox". Så vad är "feminismens ide" egentligen? Antingen eller? Både och? Nytänkande eller revanschism; eller bara "det gamla vanliga"?
Feminismini (Minilogica konstifica)
Lite magrare - "lättfeminism". Kallar sig inte feminist men kör med delvis samma argument. Är möjligen okunnig om feminismens överdrifter eller rena lögner och/eller aningslös inför dess destruktiva metoder. Uppvisar därmed en överslätande attityd vilken återfinns både bland allmänt välvilliga jämställdhetssvenskar liksom hos samhällets fega medlöpare.
Feminissan (Tjejigare egotrippa)
"Fjortis-", "tjejtidnings-", "prinsessfeminism" m.fl. Feminismens "logiska utveckling" till en Skugge av sitt forna jag: Ät kakan och behåll den, allt handlar om dig och på dina villkor! Pendla mellan gamla tjejroller och nya, precis som du känner för stunden. "Men killarna måste anpassa sig för det är vi som bestämmer spelreglerna, så det så!"
Feminissen (Feminisse contramasculine)
"Manlig feminism". En könsdebattens tulipanaros, en genusmanipulerad korsning mellan forna tiders gentlemän och toffelhjältar. Feminissen negligerar eller är okunnig om sitt eget köns dilemma, sina utsatta bröders problem och sina förfäders oftast ärliga uppsåt och arbete. Dras med en besvärande fjäskläggning. Extremformen söker trygghet i matriarkatdillerier.
FN-ismen (Feminalia globala)
Ja vad skall man säga? En "självklarhet om kvinnor och barn", men att de tydligen glömt bort mannen som kön, utom skulden förstås! FN-ismen är sista steget, innan de skjuter ut feminismen i (Moder) Solsystemet. För visst finns det väl orättvisa normer även där? I de bemannade rymdfärdsplanerna råder ju uteslutande Marsdominans! T.o.m. feministdagen IKD (Internationella kvinnodagen) har dom förlagt till Mars! Förslag: Lasta nästa raket med IKD-080308 och skicka iväg den till Venus.
Universal-feminismen ( Femi-miss Universum)
Feminismen, som säger sig ha ambitionen att lösa kvinnors problem, är idag själv ett veritabelt samhällsproblem, en söndrare av familj, kärlek och vänskap! Den har blivit sin egen begränsande och självgenererande ”kvinnofälla” och ”burka” även för de svenska kvinnor som inte är dess anhängare. Den påstår sig vilja avskaffa könsrollerna men konserverar dem i stället samt skapar dessutom helt nya! Faktum är, att feminismen själv blivit en statisk och gigantisk kvinnlig könsroll: Den upphöjda könsmoralistens. ”Legitimerad” genom skuldobjektet mannen och den påstådda ”jämställdheten”. Den senare enkönad och kvoterad - samt förstås bara när ”det passar”! ”Sexus opportunitas necesse est! Veritas politicus non necesse est!” som romarna kanske skulle ha sagt.
fredag, augusti 09, 2002
Alla män är makthungriga snuskhumrar
”Äktenskap ingås mellan en kvinna och en man. De som har ingått äktenskap med varandra är makar. Makar skall visa varandra trohet och hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa”.
Så står det i första och andra paragrafen i Äktenskapsbalken. Lagstiftarens intentioner är glasklara liksom att dessa tre meningar står i paritet med den kristna tron (som jag uppfostrats med). Hela grundvalen för vårt samhälle vilar på dessa tre meningar. Men nuförtiden finns allehanda märkliga familjebildningskonstellationer att finna. Till de mer extrema hör kanske den schizofrena killen som ville registrera partnerskap med en av sina multipla personligheter men vanligtvis handlar det om människor av samma kön. Dessa bör naturligtvis ha samma rättigheter i samhället och inte diskrimineras för sin läggning. Vad man gör i sitt sovrum är varje individs ensak. Men hela fundamentet håller onekligen på att rasa samman ivrigt påhejat av allehanda lobbyister och den rättstänkande feministiska kyrkan.
Alf Svensson och hans parti är de enda som inte kallar sig för feminister. Tro sjutton det! Hela grundtanken med feminismen är ju felaktig. Den bygger ju på att det finns en konfliktsituation mellan könen. ”Verklig jämställdhet förutsätter, att den feministiska gnällmonologen om könsmakt, ersätts av en dualistisk genusdebatt om samarbete, på båda könens villkor!” (Antifeministiska samfundet)
Lisa marklund skriver i Aftonbladet: ”Jag tycker att män ska ha samma rätt som kvinnor att bestämma över barnen - om de tar lika stor del av ansvaret för dem. Så brukar nu inte vara fallet. Mitt intryck av faderskapsrörelsen är att männen vill tvinga tillbaka kvinnorna till beroende, underkastelse och maktlöshet”. Vad menar tanten egentligen? Skall vi införa någon slags övervakande myndighet som sätter männen på prov?
– Nu har du bytt en blöja mindre denna vecka och har därmed visat ditt rätta ansikte. Du är en äkta företrädare för patriarkatet vars enda syfte är att förtrycka kvinnan och har därmed diskvalificerats från rätten att bestämma över ditt barn
”Det ältas jämt och ständigt och jämställt om det s.k. manssamhället. Det som våra förfäder byggde upp, för att det var en manlig plikt, som våra förmödrar förväntade sig av dem. Idag är detta något fult, som om mannen alltid bara skulle ha roffat åt sig för att hålla kvinnan kvar i stugan. (Exklusive då förstås lumpen, soptömning, snöröjning och alla andra manliga privilegier.) Och mannens makt – den utmålas som ännu ruskigare, som själva basen för ett enda syfte - kvinnoförtrycket! Kvinnomakt däremot, beskrivs som något fint och ädelt, ett nära framtida mål, vilket vi alla förväntas sträva mot och ödmjukt underkasta oss!” (Antifeministiska samfundet)
Likadant är det när det gäller kärlek. Den "äkta" kärleken är förbehållen kvinnorna. När jag går på gatan med min helsvenska vackra och betydligt yngre asiatiska sambo kastas blickarna efter oss och vi kan höra deras tankar. ”Vilken bordell har han köpt henne på i Bangkok. Vilken äcklig snuskhummer”. Men när grannfrun i de övre 50 avverkar sin tionde tjugoåring av afrikanskt ursprung ses det som något fint. En livsbejakande människa.
Så är det i dagens Sverige. Alla män är makthungriga snuskhumrar vars enda syfte är att förtrycka kvinnan. För kvinnorna är spelrummet öppet.
Så står det i första och andra paragrafen i Äktenskapsbalken. Lagstiftarens intentioner är glasklara liksom att dessa tre meningar står i paritet med den kristna tron (som jag uppfostrats med). Hela grundvalen för vårt samhälle vilar på dessa tre meningar. Men nuförtiden finns allehanda märkliga familjebildningskonstellationer att finna. Till de mer extrema hör kanske den schizofrena killen som ville registrera partnerskap med en av sina multipla personligheter men vanligtvis handlar det om människor av samma kön. Dessa bör naturligtvis ha samma rättigheter i samhället och inte diskrimineras för sin läggning. Vad man gör i sitt sovrum är varje individs ensak. Men hela fundamentet håller onekligen på att rasa samman ivrigt påhejat av allehanda lobbyister och den rättstänkande feministiska kyrkan.
Alf Svensson och hans parti är de enda som inte kallar sig för feminister. Tro sjutton det! Hela grundtanken med feminismen är ju felaktig. Den bygger ju på att det finns en konfliktsituation mellan könen. ”Verklig jämställdhet förutsätter, att den feministiska gnällmonologen om könsmakt, ersätts av en dualistisk genusdebatt om samarbete, på båda könens villkor!” (Antifeministiska samfundet)
Lisa marklund skriver i Aftonbladet: ”Jag tycker att män ska ha samma rätt som kvinnor att bestämma över barnen - om de tar lika stor del av ansvaret för dem. Så brukar nu inte vara fallet. Mitt intryck av faderskapsrörelsen är att männen vill tvinga tillbaka kvinnorna till beroende, underkastelse och maktlöshet”. Vad menar tanten egentligen? Skall vi införa någon slags övervakande myndighet som sätter männen på prov?
– Nu har du bytt en blöja mindre denna vecka och har därmed visat ditt rätta ansikte. Du är en äkta företrädare för patriarkatet vars enda syfte är att förtrycka kvinnan och har därmed diskvalificerats från rätten att bestämma över ditt barn
”Det ältas jämt och ständigt och jämställt om det s.k. manssamhället. Det som våra förfäder byggde upp, för att det var en manlig plikt, som våra förmödrar förväntade sig av dem. Idag är detta något fult, som om mannen alltid bara skulle ha roffat åt sig för att hålla kvinnan kvar i stugan. (Exklusive då förstås lumpen, soptömning, snöröjning och alla andra manliga privilegier.) Och mannens makt – den utmålas som ännu ruskigare, som själva basen för ett enda syfte - kvinnoförtrycket! Kvinnomakt däremot, beskrivs som något fint och ädelt, ett nära framtida mål, vilket vi alla förväntas sträva mot och ödmjukt underkasta oss!” (Antifeministiska samfundet)
Likadant är det när det gäller kärlek. Den "äkta" kärleken är förbehållen kvinnorna. När jag går på gatan med min helsvenska vackra och betydligt yngre asiatiska sambo kastas blickarna efter oss och vi kan höra deras tankar. ”Vilken bordell har han köpt henne på i Bangkok. Vilken äcklig snuskhummer”. Men när grannfrun i de övre 50 avverkar sin tionde tjugoåring av afrikanskt ursprung ses det som något fint. En livsbejakande människa.
Så är det i dagens Sverige. Alla män är makthungriga snuskhumrar vars enda syfte är att förtrycka kvinnan. För kvinnorna är spelrummet öppet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)