söndag, juni 08, 2008

Vad lägger du dina pengar på?

På tal om mobiler. Jag har en kompis som nyss köpte en telefon för 5000 kr. Samma människa går omkring och ojjar sig över att inte ha några pengar till något, och i slutet av månaden alltid får låna av människor. Det är också extra synd om henne eftersom hon är så kraftigt underbetald undersköterska.

Själv är jag väldigt budget, budget. Vissa kallar mig för cheap Charlie ha ha ha. Jag behövde en extra mobil till företaget, kostnad 175 kr. Jag behöver just nu en dator eller ett par, helst. Jag har en superburk i Sverige. Resten är hellre än bra.

Datorn i Thailand har pajat i värmen. Jag hittade nu detta. Jag kommer alltså få en ny dator för 650 kr. Plattskärmar hårddiskar minnen och allt har jag. 650 kr för nytt moderkort och processor. Inte det allra mest högpresterande men alldeles fullständigt tillräckligt för mig.


Nej gott folk, jag lägger hellre mina pengar på mina närmaste och så förstås resor. Resor är en stor post hos mig. Nu närmast, snart Thailand igen om någon månad och bara under en månad. Jag skall bla shoppa kläder. Japp, det är riktigt smart. Budget 15000 inkl oförutsett. Resa 6200, kläder 6000.

6000 kr i kläder i Thailand innebär dessvärre att jag kommer komma över de 30 kg bagage som jag får ta med. Det får bli att skicka ett paket a 20 kg också. Hur mycket kläder får man i Sverige för 6000? 7 par jeans?

Jag kommer alltså spara pengar på att köpa sakerna där + få en stunds avkoppling och ordna med allt som ska ordnas!

Eller så köper jag en telefon i Sverige och ger f-n i att resa. Det låter som en bra idé.

12 kommentarer:

Anonym sa...

Det finns bättre allternativ på INET eller DATORBUTIKEN, lika billigt, kolla runt lite. Men du hamnar på 6-800 kr

ehja sa...

Älskade lilla vännen! Jag bara älskar när du får onda ögat. Jag måste korrigera dig lite.
Visst har min ekonomi varit skit! Jag har dock aldrig haft en betalningsanmärkning, aldrig gått på soc, aldrig "lånat" pengar jag inte har betalt.
Kan du säga detsamma?

Julen 2005 hade jag sparat pengar till mina barns julklappar. Jag fick ett mail av dig där du skrev att du var tvungen att åka på en "visumresa", annars skulle du inte få stanna kvar i Thailand. Du hade inga pengar, för din fru hade varit tvungen att köpa lite guld. Du bad mig låna dig 500 kr. Du lovade att betala tbx. Dina exakta ord var:
"Jag tackar å det hövligaste. Du hjälpte mig nu ur en taskig situation och jag kommer att komma ihåg det. Självklart får du pengarna tillbaka som jag lovat"

Tyvärr såg jag inte skymtan av pengarna. Barnen fick inte de julklappar de önskat, tack vare att jag varit korkad nog att lita på dig.
I juni förra året "sanerade" jag min ekonomi och har därför fått mer pengar över. Därför behöver jag inte låna till höger och vänster.
Som du kanske vet är jag billös sen ett tag tbx. Jag försöker hålla nere mina utgifter (varav bilen stod för det mesta)och "laster". Ja, det går ju som det går. Men jag är iaf ytterst sällan ute och festar. Jag köper knappt kläder. Inga dyra pumps i min garderob alltså.
I veckan gick min telefon sönder och jag kunde köpa den telefonen jag velat ha sen lång tid tillbaka för 3600 kr. Missunnar du mig det eller vad går din kommentar om mig ut på egentligen?
Jo, det låter fint kära du. Ja, när du skriver och berömmer dig själv. Själv sitter jag fint här på landet och är nöjd med mitt lilla liv och den känslan av lyx som min telefon just nu ger mig.
Hälsa frun och köp henne ett armband till. Jag tror nog att hon behöver det!

mr. kolumnen sa...

Ja eftersom det blev ett Lååååångt försvarstal ligger det väl något i vad jag säger när det gäller telefonen. Vad det gäller pengar dig och mig emellan har du fått pengar till skänks av mig vad jag kan minnas. Om jag glömt någon skuld när vi gick isär är du välkommen att ringa och framföra dina krav så skall vi nog ordna det också, som så mycket annat som ”vi” ordnat i ditt liv. Jag beklagar om 500 ruinerade dina barns jul. Det ligger i så fall i paritet med vad jag säger i mitt inlägg och stärker bara mina argument.

För övrigt låter det som det brukar. Även från dig vad det gäller guld och diamanter. Fast PO kanske inte köper något till dig för jag tycker det låter som ren och skär avund

Stackare

mr. kolumnen sa...

PS: Förresten... Har du kvar guldarmbandet som du fick av mig? ;-)

ehja sa...

*mycket undrande*
"...när vi gick isär"
När var det egentligen?
Själv hade jag ingen aning om att vi varit ihop. Än mindre gått isär.

Nej, P-O köper inte guld till mig för sina sista pengar. Det vore inte direkt manligt, bara korkat.

Vad det gäller min ekonomi eller mitt liv, så har du ingen insikt i det längre. Du kan bara luta dig på antaganden i dina uttalanden.

ehja sa...

Nä... jag pantade det julen 2005. Tyvärr gav det inte mer än kupongerna kostade.

mr. kolumnen sa...

Ja "svenska" "män" är inte dikerkt manliga. Nå, hur var det nu med guldarmbandet? Har du kvar det eller ligger det på panten?

mr. kolumnen sa...

Insikten kära du ligger i att du får vackert sitta över 2 timmar på bussen varje dag till ditt välbetalda jobb. Det är så välbetalt att du har råd att köpa en telefon för 5000 kr (det är vad den modellen kostar enligt pricerunner)

Att sedan ingen av dina män tagit jand om dig vare sig ekonomiskt eller på annat sätt är ju bara sorgligt. Jag minns dem alla genom dessa år. Men vad jag förstår är ju mannen sexig och manlig i ditt tycke om du…. Ja, det kapitlet skall vi kanske hoppa just nu

Jag är glad att det räckte till kupongerna med guldet. I nästa steg får du nämligen samla burkar. Telefoner tar de inte på panten

ehja sa...

När jag slår på pricerunner ligger priset på telefonen mellan 3599 och 5768. Men du kanske får upp en annan sida?

Vill inte hänga ut P-O här, men kan väl påminna om att han faktiskt har en mor ifrån Latinamerika, där han också tidvis bott.

Jag är en vuxen kvinna och behöver inte bli omhändertagen. Visst kan jag behöva hjälp, både ekonomiskt och praktiskt ibland, men de behöver de flesta nångång.
Vad jag behöver är att bli uppskattad, älskad och bekräftad för den jag är.

Nu är jag och P-O inte längre ett par, men med honom kände jag (och känner än) allt ovanstående.
Jo, han har köpt både kläder, grejer till hemmet, blommor och smycken till mig.

Men inget halsband kan få en att känna sig så älskad, som när man känner sig som en "lufs" och han tittar på en och utbrister:
"Vad vacker du är!"

mr. kolumnen sa...

Jag låter dig (i vanlig ordning) att få sista ordet

Anonym sa...

PHFUUUUHH !!!!!
Att ni orkar rota i sån gammal smörja
(gladan i hörnet) :)

ehja sa...

Vad skall man annars göra när solen skiner ute?